Ira och Klas

3306 visningar
uppladdat: 2006-06-09
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Novell

Ira: Det var en januarimorgon. Jag kom till skolan samma tid som vanligt, det var 5 minuter kvar tills vi började. Jag hade inte träffat Klas på hela helgen, han hade visst festat med sina kompisar själv hade jag varit tvungen att följa med till min farmor, och det var inte riktigt vad jag ville. Jag kommer ihåg att jag gick fram till Maja, en av mina bästa vänner.
– Ira! Klas har varit otrogen. På den där festen, han var full och låg med Johanna!
Hela mitt liv stannade den stunden, att se honom gå förbi mig, han vågade inte ens möta min blick! Att gå där dag efter dag, vecka efter vecka. Och alltid vara ensam, lika jävla ensam.


Klas: Jag såg Ira idag, eller jag ser ju henne varje dag. Och alla gånger känns det likadant. Saknaden i mitt hjärta gör ont, den svider och bränner. Jag vågar inte se henna i ögonen, inte möta hennes blick. Hennes ögon som jag älskade att titta på, men det var längesen, när det fortfarande var vi. Varför gjorde jag det, det största misstaget i mitt liv.

Ira: Varför, varför, varför? Varför sårade han mig? Frågorna är många, men det finns inga svar! Jag vet vad saknad är, det känns som att falla isär.


Klas: Jag vaknade klockan 01.22. Jag kunde inte somna om, hur jag än vände och vred på mig. Nej jag fick lov att gå upp, alltid samma sak när jag vaknade på natten. Tankarna om Ira, min Ira. Jag tog på mig ett par shorts och en t-shirt, sen gick jag ut i den ljumma natten. Det var snart sommarlov, alla skulle ut och festa. Jag ville inte, inte utan Ira. Jag hoppade upp på cykeln och började cykla mot stranden. Jag gick ut på bryggan och satte mig längst ut. Tårarna började rinna, när jag satt där, på våran plats. Jag ville inte finnas, ville inte leva, inte utan henne.


Ira: Jag somnade aldrig, satt bara helt stilla i min säng och kollade rakt fram. Tårarna bara rann och rann, dom ville inte sluta. Jag sprang bort, bort till vårat ställe. Jag hade suttit där många gånger den senaste tiden. Suttit där, längst ut på bryggan och sett ut över vattnet. När jag kom fram till stranden så satt det redan någon där. Jag kände igen honom, hans rufsiga hår, hans t-shirt. Det var den jag hade gett honom. Jag började gå mot bryggan. Det får bära eller brista!


Klas: - Hej!
Det var en tunn och svag röst jag hörde. Jag förstod direkt att det var hon som stod där bakom mig. Jag vände sakta på huvudet, tittade på henne. Hon var röd vid ögonen och det såg ut som att hon hade gråtit. Jag räckte fram min hand mot henne, hon tog den och satte sig bredvid mig. Jag ville lägga armen om henne och aldrig släppa. Vinden blåste lite lätt och hennes hår fladdrade i vinden. Där satt vi hand i hand helt tysta. Nu var det dags, det var jag som måste säga förlåt.
– Ira.
– Mm…
– Förlåt för det där, jag ångrar det varje sekund som går. FAN! Tårarna började rinna igen, jag såg in i hennes ögon.
– Jag älskar dig mest av allt, om du förlåter mig nu… Jag kommer aldrig mer vara full!
Hon grät hon också, hennes hand smekte min kind.



Ira: Jag såg på Klas, hade aldrig sett honom såhär ledsen. Jag smekte honom på kinden, hade handen i hans hår.
– Jag älskar dig med.
Mina tårar bara rann och ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Ira och Klas

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2006-06-09]   Ira och Klas
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=6568 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×