Flickan

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Det var en lördag förmiddag kl. 11.
Det blåste nordanvind. Jag kunde känna vinden som for genom mina tunna kläder. För en sekund frös jag och jag kurade ihop mig och stoppade mina kalla händer i de trånga, nytvättade byxfickorna.

Jag gick på den alltid så folkfyllda gågatan längs Ringvägen, vid biografen, då jag plötsligt tycktes höra en flickas gråt bland folkets vimlande. Jag försökte orientera mig från var gråten kom.
Men då upphörde det plötsligt.
Inte ett ljud.
Då plötsligt, skymtade jag en liten gråtande flicka tryckandes mot det kala gatuhörnet. Jag skyndade mig dit och frågade med min vänligaste men ack så mörka röst:

– Vad har hänt? Du ser ledsen ut.

Med tårarna rinnande längs de äppelröda kinderna kollade hon hastigt upp, utan att säga ett ord. Det blev en lång och jobbig tystnad. Jag satte mig ner på knä och la försiktigt armen på flickans smala och magra axel och försökte igen.

–Varför är du ledsen?

Med blicken fäst på lördagsvimlet och gråten i halsen försökte flickan att få fram ett svar. Det dröjde en lång stund innan hon äntligen fick ur sig:

– Mamma och jag skulle köpa glass och sen försvann hon bara …

Det var ansträngande att lyssna på henne.

– Vilken affär skulle ni gå och köpa glass, minns du det?

Hon pekade slarvigt och osäkert med sin lilla hand bort mot vad som såg ut som ICA West.

– Kom så går vi dit och letar upp din mamma! sa jag och försökte låta uppiggande.
– Okej, sa flickan tyst och reste sig upp på hennes svaga ben.

Vi gick dit på två minuter.
När vi var framme såg jag ett gäng poliser stå och anteckna i deras gammalmodiga häften vad den skräckslagne kvinnan sa.

– Mamma, mamma! ropade flickan plötsligt.

Jag förstod att det var flickans mamma och en lugn känsla rusade i min kalla kropp. Mamma fick syn på den glada flickan som ropade på henne. Hon sprang emot henne och kramade henne så hårt hon någonsin kunde.
Mitt i allt frågade hon mig vem jag var och var jag bodde och tog upp ett skrynkligt papper från hennes utslitna väska och skrev upp adress och telefonnummer. Hon in...