Det Postindustriella Samhället

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Välkommen till vårt arbete om det post-industriella samhället!
Vi bevittnar begynnelsen av en ny epok, präglad av informationstekniken. I detta arbete är målet att med empiriska belägg, förutspå de förändringar som kommer att ske och vad de har för påverkan för människans framtida tillstånd."

- Framtidsforskarna NVIT2E2

0:1 Förord

Alla människor har olika åsikter eftersom vi har olika erfarenheter och värderingar så utgår varje individ från en unik uppfattning. Detta medför då att vi som grupp aldrig kommer att ha likadana åsikter. På grund av detta blir det svårt att skriva en sammanhängande text där vi bevisar alla våra enskilda åsikter på ett gemensamt sätt.

Vi har disponerat vårt arbete utifrån den ovanstående tankegången och därför enligt den empiriska arbetsmodellen. Ordet "empirism" kommer ifrån Grekiskans "empiri´", menar att all mänsklig utveckling bygger på erfarenhet och kunskap. Upplysningsfilosofer som John Locke ansåg att kunskap var någonting man intog från sin erfarenhet och intryck. Personligen hävdade han att livet var som en tom vaxtavla - tabula rasa. Med detta uttryck menade han att människan föddes "tom" utan talang eller kunskap, vilket medger att kunskapen upptas under livets gång.

Den teoretiska definitionen av vetenskap är det kunskapsförråd människan har sammanställt utifrån hennes erfarenhet. Eftersom dagens samhälle bygger på detta vetenskapskoncept vore det korrekt att använda det som huvudverktyg i våra analytiska arbeten och prognoser.

Idag använder man termen "faktum" för att beskriva någonting som är väldigt självklart, men egentligen är ett faktum enbart ett antagande, att en företeelse ska upprepa sig, byggt på observationer från vår erfarenhet. I praktiken kan vi definiera dessa processer som tendenser och kan ta andvändning av dem vid framtidsforskning.

Framtidsforskning används som ett försök att systematiskt analysera den framtida utvecklingen utgående från empirisk fakta samt dagens befintliga tendenser. Med denna forskningsmetod kan man upptäcka "svaga signaler" i samhället idag för att senare förutspå långsiktiga biverkningar av dagens utvecklingar.

1:1 Inledning

Nya idéer medför ny forskning, nya upptäckter innebär en ständig ökning information vilket i sin tur bidrar till en utvidgning av människans kunskapsförråd. I slutändan innebär det att man lägger de nya uppfattningar i praktiskt bruk i form av större förändringar i samhället. Denna process som sker mot en förändring kan vidare definieras som en utvecklingstendens.

Varje ny epok kännetecknas av omfattande utvecklingar i människans livsuppfattning. Enligt historiens gång kan man klart se att dessa grundliga progressioner dessutom reflekteras genom förändringar i samhället och dess framtida utformning. Idag finner vi klara belägg som påstår att människan är inställd på en helt ny eftersträvan, globaliseringen. Ett gemensamt globalt samarbete utgör lösningarna till flertalet av de befintliga kulturella, politiska, sociala, ekonomiska och ekologiska svårigheter vi upplever idag.

Vi bevittnar begynnelsen av en ny epok, präglad av informationstekniken. I detta arbete är målet att med empiriska belägg, förutspå de förändringar som kommer att ske och vad de har för påverkan för människans framtida tillstånd.

1:2 Sammanfattning

Vi har utfört en genomgående studie av utvecklingstendenser i vad vi kallar en komplett historisk evolution dvs. tendensernas genomsyrande tillkomst i det förflutna, nuläget samt framtiden. I första delen av arbetet har vi berört huvudpunkterna i varje ämnes utveckling. Sedan har vi angett fyra filosofiska belägg för de utvecklingstendenser vi sedan anmärker i våran löpande analysmodell. Vi valde att skriva analysen på detta vis föra att vi gemensamt insåg att ämnesintegrationen inte kunde åtskiljas i ett historiskt perspektiv eftersom närmare varje enskilt ämne var en orsak för en annan. Några andra skäl för användning av denna analys metod var för att framföra en mer historisk konkret text från ett överblickligt perspektiv samt att kunna spåra utvecklingstendenserna under epokernas övergångar därutöver om de var med och drev de olika tidskiftena.

Denna studie skulle då var till vår hjälp under framställningen av en trovärdig framtids scenario som vi redovisar i slutskedet av detta arbete. De mest framträdande utvecklingstendenserna som vi skildrat i detta arbete är följande:

- Kommunikation är människans främsta egenskap genom tiderna har drivit de tekniska framgångarna i samhället.

- Massmedian kommer att ha ett stort inflytande på samhället och dess kulturutbud.

- Globalisering, dock skapar IT-samhället störningar i dess utveckling. - Krävs en mer "global demokrati" för att förebygga en världsomfattande segregation.

- Liberaler kommer att förstärkas och det kommer att skapas en "friare internationaliserad arbetsmarknad".

- IT-integration underlättar internationalisering samt förebyggning av fördomar. - De tekniska framgångarna driver välståndet.

- Människosynen blir allt sundare och jämställd. Dock försvinner moraliska värderingar då traditioner uråldras.

- Globala insatser för att vänja om miljön kommer att framstå.

2 Kulturella utvecklingen

2:1 Den multinationella kulturen

De skarpa linjerna mellan arbete och fritid börjar märkas alltmer, dagens samhälle ställer högre krav på sina invånare gällande tid och planering. Traditioner och extremreligioner börjar i allt större utsträckning att avta och frågan är om detta kommer att fortsätta? Kommer olika kulturer och religioner att vävas samman och bli en enda global? Med tanke på den omfattande globaliseringen och de multinationella företagens uppköp av medierna är detta inte helt omöjligt.

Om man jämför situationen med den för 300 år sedan var livet givetvis inte alls likadant. Vi levde i ett bondesamhälle, vilket betyder att de flesta då vad bönder. Då hade man större frihet att utöva sin levnadsstil. Med detta kan man mena människor som naturälskare, matglada, religiösa och andra äventyrare! Det finns givetvis även sådana grupper av människor idag, men i och med industrialismen skapades det många nya, väldigt regelstyrda traditionerna och klasser. Det blev en drastisk förändring för väldigt många bönder som innan följde sina egna regler och traditioner.

För att sprida kristendomen med att skicka ut missionärer runt om i världen, var det för att konvertera de icke-kristna till den "rätta religionen". En framtida religion, eller kanske mer en "multikulturell livsstil", där man kombinerar och anpassar efter alla, för att undvika de kulturkrockar som idag förekommer. Detta är ju mycket aktuellt, framförallt p.g.a. invandringen i bl.a. Sverige, som sannerligen inte kommer att minska med åren. Något som kommer att minska dock, är gränserna mellan länder och språk, främst tack vare den stora åtkomsten av information och kommunikation vi har idag. Förr i tiden hade man inte alls de möjligheterna. Man kan se tendenser redan idag på det här, nya traditioner som t.ex. "Valentine´s Day" och "Halloween", bara för några år sedan så var det inte alls lika stort jämfört med den utsträckning den har idag. Många menar att just dessa två helgdagar numera bara kommersiella knep för att affärerna ska tjäna mer pengar. Just nu finns det dock inget som säger att framtiden skulle bli bättre, utan tvekan kommer morgondagens vardag att fyllas av globala helger och traditioner där man egentligen inte gör annat än slösar pengar, till affärernas fördel.

2:2 Kultur och åtlöje

Det är inte lätt att få höga tittarsiffror idag, publiken blir alltmer svårfångad. Detta är heller kanske inte så konstigt, om man jämför ett flertal TV-program från flera olika kanaler så är det inte någon speciell stor skillnad. De flesta programmen är inköpta från Amerikanska TV-bolag, det är då man pratar om massproduktion och globalisering. Syftet med det här är givetvis att tjäna pengar, som det nu så länge har varit. Detta drabbar både den inhemska kulturen och publiken, som inte alls blir road.

Utbudet av program är, så att säga, stort men inte mycket och som ovan nämnt betyder tittarsiffror väldigt mycket för enskilda kanaler, som lever just på detta. För att fånga publikens uppmärksamhet använder man sig av extrema medel som får folk att höja på ögonbrynen. Ett av dessa exempel är dokusåporna.

Det finns ett stort behov i vårt samhälle just nu av någon slags verklighetsflykt, en flykt från den gråa vardagen och allt som har med arbete och pengar och göra. En annan tendens är från det växande IT-samhället, som kräver interaktiva lösningar, som inte enbart handlar om datorer utan även om ett samspel mellan individ och samhälle. TV-bolagen märkte avsaknaden av detta och vips så var dokusåporna skapade. Ett slags interaktivt äventyr, som ändå kan verka verklighetstroget och samtidigt kan tittarna identifiera sig med deltagarna. Detta är som en version av den "virtuella verklighet" man trodde så mycket på bara för några år sedan. Publiken tar del av programmet vid t.ex. utröstningar (som förekommer i de flesta dokusåporna) och man kan ofta kommunicera med deltagarna med hjälp av e-mail och chatt. Deltagarna är helt vanliga människor, kanske i hopp om att få ett 15 minuters kändisskap, priset för detta är dock någorlunda högt. Man får räkna med en sorts offentlig förnedring där man blottar sig själv både fysiskt och psykiskt för man är ständigt följd av kameror, men det är just detta som publiken vill se.

Om några år kanske även dokusåpmarknaden blir mättad men det kommer då att finnas extremare alternativ. Programmen lär bli mer och mer förargelseväckande samt ännu mer interaktiva. Detta gäller inte bara TV utan då även teater och konst, för dagens globalisering medför inget positivt för kulturen utan ses mer som ett hot mot den genuina konsten. Detta kan medföra att i morgondagens värld är gränserna mellan kultur och "massproducerad förnedring" svåra att urskilja.

3 Sociala utvecklingen

Språk - Globaliseras mer och mer, speciellt engelskan.

Familjelivet - Splittras mer ju längre tiden framåtskrider

Stress - Arbete, höga förväntningar och krav orsaker?

Kommunikation - Järnväg >< Internet? Gods o varor >< Information?

Rasism - Mer eller mindre, är morgondagen i ett anti rasistiskt samhälle

Jämställdhet - Kvinnan och mannen, hur mycket har kvinnans roll stärkts på

100 år och hur kommer den förändras i framtiden.

3:1 Kommunikation och det sociala livet

Järnväg, en viktig del i den industriella revolutionen och den var viktig på många sätt. Framför allt för att klara av att frakta exempelvis trä, malm och järn från gruvor och dylikt till fabriken och därifrån till själva marknaden. Järnvägen var även det snabbaste transportmedlet. Man kunde nu frakta livsmedel till svältdrabbande delar av landet där skörden hade slagit fel och lämnat stora områden utan mat. Förr hände detta men ingen mat kunde sändas i tid, men nu var det möjligt med hjälp av järnvägen. Innan tog det exempelvis åtta dagar att resa från Malmö till Stockholm med häst och vagn, nu hade man minskat det till 19 timmar med hjälp av järnvägen. Den var därför alltså ett av de viktigaste elementen för att utvecklingen skulle komma att explodera.

Idag är detta något som vi ser som självklart, nu kan man flyga till all världens hörn inom samma tid som det tog att ta tåget från Malmö till Stockholm, när tåget just hade kommit. Vi har alltid velat att allt ska förbättras och det är detta som gjort att utvecklingen har skett i sådan rask takt. Våra krav på att allt ska gå snabbt är något som genomsyrar hela våran utveckling.

Om man ser på vilka som blir rika och tjänar mest på allt det här så är det dem som lyckas utnyttja det på bästa sätt. Under industrialismen blev man rik på att syssla med att t.ex. tillverka och sälja varor som utnyttjade det nya järnvägsnätet och som innan hade haft stort behov av just en järnväg. I dagens samhälle är det rusch när det gäller den nya IT bomben där alla ska delta, även vissa som inte riktigt vet vad dem gör men har förstått att det där finns pengar att tjäna. Järnvägen har bytts ut mot Internet och varorna mot information. Nu gäller det att utnyttja Internet på bästa sätt och datorer över huvudtaget. Lyckas man så har man mycket pengar att vänta sig, titta bara på Microsoft. I framtiden kan man nog vänta sig att det slås av lite på takten och att man börjar utnyttja dessa förmåner på ett bättre och mer funktionellt sätt. Hittills har det bara rått en otrolig masshysteri om att vara först, bäst och störst lite som det var under industrialismens början. Vad Internet har betytt för oss går nog inte riktigt att förstå. Vi kan ta del av nyheter lika fort var vi än befinner oss, vi kan prata och diskutera med vänner och jobbet lika gärna hemma som i Indien. Vi har bara skrapat lite på ytan av möjligheter med Internet, nu är det bara våran egen idérikedom och fantasi som sätter stopp för oss. I framtiden kommer troligtvis varenda en att komma i kontakt med datorer och Internet vardagligen, så som vi idag kommer ikontakt med tåg och massproducerade varor som uppstod från den industriella revolutionen. Så visst är det något speciellt med Internet, den frågan råder det inget tvivel om.

Kommer Internet och dess möjligheter skapa ett osocialare samhälle där vi sitter hemma framför datorerna och kommunicerar med omvärlden? Många faktorer tyder på att vi åtminstone kommer att sköta flera saker från Internet. Vi kan redan nu handla våran mat, kläder och bilar från nätet, men många vill fortfarande gå till affären för att titta och prova varorna. Man slutade inte träffa sina vänner och familj bara för att den förr nya uppfinningen telefon uppstod. Den gjorde nog att man på nåt sätt kom att bli mer social. Att vi kommer blir mer asociala är nog från person till person. Jag tror i varje fall inte att den större delen av befolkningen kommer bli mer asociala, vi kommer fortfarande prioritera att träffa folk i person. Däremot kan det få en del folk att kanske sitta hemma lite extra, inte gå ut och träffa folk och umgås. Trenden pekar mot att genomgå det som hände när TV: n introducerades. Men allt tar sin tid för att bli accepterat också, t ex e-handeln kan ha en stor framtid om det sköts på ett vettigt sätt. Man behöver inte längre bo i städerna. Nu mer kan man bo på landet och sköta sina uppgifter via Internet i någon form. Många affärer som säljer olika varor kan även dem flytta ut på landet för billigare lagerlokalkostnader, eftersom man nu kan handla från Internet och varorna kan skickas hem billigt. Intresset för städerna kan komma att kylas av till följd av detta. Men städerna kommer givetvis ändå vara populära mål där allt finns samlat, speciellt nöje, skolor och dylikt.

3:2 Kvinnans utveckling från forntiden fram till Industrialiseringen

För att på ett bra sätt kunna se hur kvinnans ställning och maktposition har förändrats och kommer att förändras, går vi tillbaka lång tid för att se hur hon hade det förr. Det är svårt att veta vilka som hade den större makten, men man kan se tendenser till att det var patriarkiskt i stort sett alla samhällen. Det har diskuterats ifall det någonsin funnits något matriarkat samhälle, alltså ett samhälle där kvinnorna har styrt. Samhällen som det ryktas haft detta är det minoiska Kreta. Men det är bara ett förslag med magert bevis. Vi kan alltså utgå från att det genom alla tider har varit mannen som har haft makten i samhället. Mannen var alltså förmyndare över kvinnan och kunde göra ungefär vad han ville medan kvinnan var tvungen att lyda sin man. Kvinnans ända uppgift egentligen var att föra mannens släkt vidare genom att föda barn, helst söner och sedan ta hand om dem. Döttrar var mindre viktiga. Först under kristendomen började kvinnan få en något starkare position där religionen talade om alla människor, inte enbart männen. Kyrkan föredrog också att man levde i kärnfamiljer, man med sin hustru och deras barn. Genom detta stärktes kvinnans position en aning, hon fick nu styra över sitt eget hushåll. Men det var också allt. I samhället fick kvinnan ingen erkänd rättslig ställning inom ståndsamhället men hade mer ansvar, både barnen och arbete. Kvinnornas ställning förbättrades alltså i viss mån men det betyder inte att de hade det bra, det var alltid männen som hade makten. Kvinnorna var förtryckta, det kan man se i all historia från olika samhällen världen över. Först efter industriella revolutionen började kvinnans ställning stärkas och fortsätta i den riktningen till
dagens samhälle.

3:2:1 Industriella revolutionen

Det var under den här korta tidsperioden som kvinnans ställning i samhället och speciellt i arbetsmarknaden kom att slå igenom. Redan på den tiden så fick kvinnor och barn ersättning för att klara sig även om dem inte jobbade. Under industrialismen ville man få tag på billig arbetskraft. Därför drog man in på den sociala ersättningen, vilket gjorde att kvinnor och barn blev tvungna att sälja sig som arbetskraft på arbetsmarknaden för att kunna överleva. Kvinnornas stora introduktion i arbetsmarknaden blev dem alltså tvingade till.

3:2:2 Framtid

- Kvinnan kommer få en starkare ställning, jämlik på de flesta sätt även om vissa saker kommer bestå. Kvinnor är bättre lämpade för vissa saker och tvärt om. Men annars kommer jämlikheten vara vardag.

- Arbeten kommer vara fördelade, en kvinna kommer att kunna söka till vilket jobb som helst om hon vill. Kanske kommer det att finnas kvar en del konservatism inom vissa grupper av män som inte accepterar att kvinnor ska få högre poster, men den sortens tankar har minskat mycket. Om man bara ser tillbaka på industrialismens dagar så var kvinnornas ställning inte alls lika stark som den är idag. Sedan dess dagar har kvinnornas ställning bara stärkts mer på bara några hundra år än vad den gjort under flera tusen år.

- Vissa jobb kommer fortfarande vara uppdelade, beroende på att kvinnor är mer lämpade och mer accepterade för vissa yrken och männen för andra, även om dessa gränser kommer suddas ut en aning. Inom IT exempelvis är det idag nästan enbart män, bara ett fåtal kvinnor. En stor anledning var att det var utvecklat från början av män som gjort marknaden anpassad för männen. Spelen som blivit framställda har aldrig tilltalat speciellt många kvinnor och dator världen i allmänt har dragit till sig fler män. Motsatsen är det inom barnavården där det är kvinnor som är den stora andelen. Detta kommer kanske ändras lite men det kommer alltid finnas saker som intresserar män mer och saker som intresserar kvinnor mer.

4 Politiska utvecklingen

4:1 Vad är politik?

Politik har funnits i alla tider man då människan har haft ett samhälle med ett offentligt styr. Genom alla tider har filosofer och politiker försökt förklara vad politik är. Aristoteles (384-322 f.kr.) definierade politik som "handlingar varigenom människan försöker förverkliga allmänintressen". Det finns många olika definitioner av begreppet politik men alla verkar ha nåt gemensamt och det är att politik är samhällsutvecklingen som den mänskliga aktiviteten påverkar. På svenska har ordet politik två grundbetydelser: dels de processer genom vilka makt utövas och politiska beslut fattas, dels den förda politikens principer och faktiska sakinnehåll.

En ideologi är en uttänkt plan, bestående av idéer och tankar om hur samhället ska styras. Den person eller grupp (t.ex. ett politiskt parti) som bejakar ideologin, formar sedan sin politik efter den. Människor som bejakar en ideologi riktar den mot framtiden, och försöker utifrån grundtankarna värdera vad som är naturligt eller rättvist i frågor. Politik kan man definiera som statskonst eller offentlig maktutövning vilket menar vem eller vilka som styr och hur man gör det. De tre största ideologierna är konservatism, liberalismen och socialismen. Den först nämndas tanke är att man ska leva som i gamla beprövade och traditionsmässiga sätt att de duktiga och mest kompetenta människorna styrde. Man ska inte förändra det som fungerar. Liberalismens idéer uppkom under franska revolutionen och teorin bygger på ett mer fritt samhälle med ytterst liten statsmakt, frihandel och yttrandefrihet. Socialismen tankegång går ut på att man ska förbjuda all privat äganderätt, förstatliga all mark och produktionsmedel. Skillnaden mellan ett reform vänlig part och en revolution vänlig part är att de reform vänliga vill ha en förändring men i mindre takt, steg för steg. Den revolutionära vill ha en snabb och helt ny grund. Vi måste även här skilja på franska revolution och den industriella revolutionen. Franska revolutionen var ett folk uppror med våld, den industriella en snabb och väldigt genomgripande förändringar. En revolution är alltså en snabb förändring. Man kan säga att det var en politiks revolution som hände efter och under andra och första världskriget. Regimer störtades och nya tankesätt sättes i bruk. På 1900-talet början började socialister kritisera Marx som är socialismens fader idéer. De kritiserade t ex hans påstående att endast med en revolution socialismen kunde slå i bruk. De trodde genom reformer det skulle gå bättre, på så vis att arbetsklassen ökade och om de skulle kunna genomför allmän och lika rösträtt skulle klyftan minska. Dessa socialister kallas revisionister. Idag kallar vi dem socialdemokrater.

:1:1 Hur styrdes samhället under industrialismen, vilka ideologier växte fram?

Under industrialismen var det främst kungar och tsarer som regerade i Europa. De styrde själva utan större svårighet. När Napoleon besegrades samlades representanter från alla stormakter i Europa i Wien för att diskutera Europas framtida maktbalans. I Wienkongressen bestämdes flera saker b la att bara legitima furstehus fick regera i Europa. Denna princip höll inte helt på grund av att andra styrelse sätt introducerats. I England hade de i för sig ett kungahus men inget bestämdes utan samtycke med det engelska parlamentet. De hade även en annan motsättning i och med Amerika som slog sig fri och blev en självständig republik. En annan princip som kom ur Wienkongressen var jämviktsprincipen vilket betydde att inget land i Europa skulle ha mer makt än den andre vilket de trodde skulle minska risken för krig. De delade alltså upp Europa vilket ledde till att många nationaliteter hamnade i samma rike. Efter många krig som härjat Europa och efter denna uppdelning ökade nationalismen hos de olika "nationerna" i ett rike. Kungarna fick revolter mot sig. Kungarnas inrikes politik hade misslyckats p g a dålig eller nonchalant syn på människorna.

Även andra motsättningar växte upp som liberalismen; ordet kommer ifrån latinet och betyder frihet. Liberalerna ville att statsmakten skulle lägga sig mindre i "folkets angelägenheter". Liberalismen växte fram i slutet på 1700-talet och grundades från franska revolutionen idéer, den största lärofadern hette Adam Smith och var från England. Liberalernas idé var att om man hade en så liten statlig maktapparat som möjligt skulle det vara lättast att uppnå "största möjliga lycka för största möjliga antal". De ville alltså ha stor personlig frihet. Rättigheter att utrycka sig fritt i tal och skrift, religionsfrihet, och fri konkurrens inom handeln var viktiga frågor, de ansåg att om folk fick handla fritt över gränserna skulle priserna sjunka och levnadsstandarden öka. Iden om fri handel vann mark på många håll runt i Europa, men vad man inte lyckades med var att höja levnadsstandarden för de allra fattigaste. Många liberaler ändrade därför åsikt om statens ansvar. De menade att de sjuka och fattiga måste få hjälp av samhället, företrädarna av dessa åsikter kallades socialliberaler.

Konservatismen växte fram som en mot reaktion på den franska revolutionens idéer och liberalismen 1789, dess främste teoretiker var Edmund Burke som också var från England. Konservatismens förespråkare var måna om traditioner och det som tidigare generationer byggt upp. De strävade efter att uppnå ett samhällsskick som styrdes på gammalt beprövat vis, och de ville bevara det gamla styrelseskicket där de klokaste och dugligaste människorna hade all makt, ett samhälle där klass och titlar hade ett visst värde. Med denna syn var de också självfallet emot allmän rösträtt. Ett mål hade de konservativa dock gemensamt med resten ideologierna; Nämligen att lösa problemet med de fattiga och utslagna. De som var speciellt engagerade i frågan kallades för social-konservatister. Skillnaden mellan de olika ideologierna var bara metoden, de konservativa menade att mycket skulle lösas med de välbärgades privata hjälp, att de skulle ta ansvar och dela med sig till de svaga.

Den socialistiska ideologin växte fram i samband med kapitalismens utveckling under den industriella revolutionen på 1800 talet. En rad socialistiska tänkare eller även kallade utopisterna framträdde, störst och kändast var den tyske nationalekonomen Karl Marx som levde 1818-1883 och hans vän Friedrich Engel. Marx var född i Tyskland, men levde en stor del av sitt liv som flykting i London. Han skrev boken "kapitlet" där han beskrev omfattande teoretisk uppbyggnad av Socialismen. Socialisterna ansåg att vägen till ett bättre samhälle gick genom att man skulle förbjuda privat äganderätt, alltså förstatliga all mark och alla produktionsmedel. När arbetarna eller folket fått makten trodde man att alla klasser skulle jämnas ut, och då skulle man inte längre ha någon fattigdom utan alla skulle få det lika. Socialismen hade som mål att skapa ett helt jämlikt samhälle.

4:1:2 Vad händer idag och imorgon?

Ideologi som anammas mest idag är det demokratsocialistiska tankesättet. Främst i I-länderna är det den som är mest framstående. Även om de kallas arbetarna, vänster eller socialister så har de en viss socialdemokratiskt sätt att styra även om det skiljer sig i många avseenden. T ex så strävar de inte efter i samma utsträckning jämställdhet mellan fattiga och rika även om man försöker jämna ut det något. Ordet kungahus har i många meningar förändras från industrialismen till vårt postindustriella/IT-samhälle vi lever i idag. Kungar och drottningar har ingen makt utan är främst en tradition och en symbol för ett land och dess historia. I dagens samhälle styrs länderna av folkröstade premiärministrar, statsministrar, presidenter och en slags grupp vilket grundar och ser ut mycket som det engelska parlamentet under industrialismen. Makthavarna styr och bestämmer inte själva utan måste ha stöd och beslut från parlamentet eller riksdagen. Idag är det inte heller krig och våld som tros ska lösa konflikter, utan medling. Men detta är inte riktigt sant som vi lärt oss. Men de band som bildas mellan oss ger ett närmare samarbete och de politiska relationerna ökar. Detta bidrar till mindre risk för krig och andra otrevligheter och ett enat Europa.

Hur makten och styret kommer se ut i framtiden kommer vara liknade den idag. En viss mer liberal anda verkar bryta igenom precis som det gjordes under industrialismen, det verkar vara en anda sitter kvar. Folk går ifrån det gamla och vill genomföra ändringar i det något kontrollerade samhälle vi lever i. Precis som de gjorde under industrialismen. En annan sak som man måste ha med i denna diskussion är den ökade globaliseringen vilket leder till att gränser sprängs och att människor kanske får en öppnare syn och de national staterna försvinner. Den öka invandringen och utvandring med både företag och människor kommer troligtvis i framtiden minska men kan även öka klyftan mellan människor. Genom ökad förståelse och intrigering gör att vi kan jobba tillsammans och till slut kommer nationalitet vara endast ett faktum på vart vi föddes och bor. Efter kommunismens fall i Sovjet har människor fått en negativ syn på nationalism och detta bidrar mycket till att en ny revolution kommer bryta ut. Eftersom vår historia lär oss att om vårt territorium inkräktas blir vi aggressiva men om vi ser på de andra delarna kan vi se att det inte blir så.

5 Ekonomiska utvecklingen

5:1 En humanistisk ekonomi

Begreppet ekonomi härstammar från det grekiska ordet "Oikonomia" vilket kan översättas till hushållning dvs. hushållningen av de resurser som vi människor använder oss av för att mätta våra livsbehov. De flesta individer i samhället idag förknippar termen ekonomi med ordet "pengar" vilket egentligen enbart är ett medium för att beräkna samhällets resurstillgång. Dock innefattar ekonomiläran mycket mer väsentligt som bör uppmärksamma. Bland annat finner vi var individs skyldighet till att hushålla; vårda jordens gemensamma resurser samt att inte slösa, förstöra eller missbruka dem. Dessa grundlägga skyldigheter är mycket viktiga och avgörande för hur vårt gemensamma samhälle fungerar och bör därför betonas mer samt vidare utvecklas enligt individens vardag.

För att uppnå en gemensam hushållning av samhällets resurstillgångar behövs personliga insatser från samtliga medborgare, dessa insatser definieras med termen "arbete". Vad är då arbete? Från en teoretisk synvinkel uppger nationalekonomen och ecklesiastikministern Carl Gustaf Hammarskjöld följande:

Arbete är …"mänsklig verksamhet i allmänhet, för så vid denna har till ändamål eller åtminstone något mer än själva sysselsättningen. I inskränkare mening betecknar dock arbete endast den verksamhet, vars ändamål är att åstadkomma ett resultat utom den arbetande själv. Man har indelat arbetet i produktivt och improduktivt…" I dess praktiska form inom ett socialekonomiskt sammanhang är arbete ett samhällsbidragande inslag av enskilt/gruppvis (mänskligt) upphov.

:1:1 Moralisk utbyggnad av ekonomin

För att samhällsekonomin där resurser utnyttjas samt fördelas rättvist skall fungera korrekt krävs dessutom en viss övergripande moralisk disciplin som präglar individens vardagliga liv, samt utformar stora delar av dennes levnadsbehov och därmed arbetsvillkor. Denna moraliska inställning, att arbeta, har vi människor infogat i våran kultur och övriga vardagliga normer sedan stenåldern då människan tvingades till att kämpa med sitt arbete för att överhuvudtaget överleva. Idag har vi lärt oss att hjälpa varandra i våran ömsesidiga strävan efter perfektionismen och optimal produktivitet. Det politiken menar idag är att denna värdering eller mentalitetsfråga bör förstärkas ytterligare inom den enskilda medborgarens nivå.

Varför krävs denna moraliska ekonomi bland individen för att effektivisera det gemensamma kollektivet? Svaret finner vi i våran invecklade humana psykologi och dess symptom kan återhämtas från både yngre och vuxna människor, ambitionen. Viljan att verkställa en handling är en betydlig förutsättning då man talar om produktiviteten av mänsklig arbetskraft. Visst går saker o ting mycket lättare och fortare om vi är intresserade och finner en glädje av det vi arbetar med.

5:1:2 Varför arbeta?

Fribergs forskningsresultat från 1970-talet identifieras fyra olika drivkrafter för individens arbetsinsats:

· Biologiskt eller fysiskt tvång

· Materiella belöningar som t ex pengar, varor och tjänster.

· Normativa incitament som t ex social eller moralisk tillfredsställande.

· Inherenta drivkrafter med vilket man menar att arbetet i sig är positivt och därmed sin egen belöning.

I dagens samhälle är de materiella belöningarna mycket betydelsefulla, tiden kostar hävdar IT-människan. Är egenintresse (pengar osv.) och konkurrens de mest styrande faktorerna i en effektiv samhällsstruktur? Lönearbete är nämnare en självklarhet idag och den förtjänta lönens storhet är en kontroversiell fråga. Däremot talats det relativt lite om det oavlönade arbetet och dess betydelse för samhällets livsåskådning och framtida initiativtagande. Arbete som moral är en förutsättning för dess produktivitet. Ett levande bevis för denna föregående konstatering är givetvis den allra största yrkeskåren, hemmafruarna, som utför deras arbete utan någon praktisk arbetsförtjänst. Med detta exempel menar ett flertal sociologer att den oavlönade arbetsinsatsen är en mer hållbar utveckling och förekommer sig därför vara en lämpligare arbetsmall inför framtiden. Om människans levnadsbehov förändras inom en snar framtid kommer dessutom hennes arbetsvillkor samt arbetsförtjänster tvingas omformas, då kanske inte de materiella gåvorna förblir samhällsnyttiga.

Vem säger därtill att det är de allra samhällsnyttigaste medborgarna som får den största materiella belöningen, detta vore en ytterst felaktig konstatering. Med referens till dagens samhälle kan vi klart hävda att människor inom sportbranschen, filmstjärnor och musikartister är yrkesgrupper som främst ingår i samhällets högst betalda folkmassor med undantag av politiker. Vid observationer kan vi dessutom iaktta att kunskapsteoretiker och människor inom de akademiska yrken nästan tjänar minst i samhället. Denna studie visar därutöver hur högt vi människor prisar samt värderar det kulturella utbudet, det bör därför vara en självklarhet att finna och utnyttja kulturens koppling till den vardagliga samhällsekonomin.

:1:3 Budskapet måste komma åt individen

Ekonomiskt omsorg är idag en mycket om debuterat ämne och politiker diskuterar bland annat hur mycket man skall satsa för att upprätthålla en "demokratisk resursfördelning". Dock känns det som om det ekologiska vårdandet är det enda som fungerar i praktiken. Idag har man bland annat stadgat Agenda 21 och förebyggandet mot framtida miljökatastrofer har numera påbörjats i folkhemmet. Dagens nordiska samhällen har upplyst dess medborgare angående naturens betydelsefulla inverkan och individen har svarat mycket godtyckligt. Jag anser att kritiska "informationsangrepp" mot individen av denna typ bör vara nästa steg inför den ekonomiska omsorgens framtiden.

Från en långsiktigt synvinkel inför framtiden bör man värdesätta det oavlönade arbetet och omformulera vad som egentligen är samhällsnyttigt. Människan är ej en programmerad maskinvara som systematiskt utför hennes föregivna arbetsuppgifter. Med denna princip åtanke anser jag att man bör ifrågasätta produktiviteten av mänsklig arbetskraft från en humanistisk synvinkel dvs. att man dessutom tar hänsyn till arbetarens (människans) välbefinnande. Dessutom bör man angripa folkhemmet och individens nivå i allmänhet med denna tankegång eftersom det egentligen är mentalitet och arbetsvilja som reglerar det produktiva arbetsresultatet. I en senare framtidscenario kanske inte egenintresse och konkurrens är det produktiva arbetets drivkrafter, de dåvarande omständigheterna kanske har ändrats på så sätt att de materiella belöningarna förlorar dess värde.

5:2 Driver samhällets tekniska framgångar välståndet?

Under den svenska ekonomins utveckling finner vi "de hundra åren av tillväxt" som beräknas haft upphov sedan 1870-talet i snar samband med industrialismens genombrott. 1870 var Sverige ett mycket fattigt land och idag ett av de rikaste i världen. Detta har berott på en stabil ökning i BNP med 3% per år samt en stadig industritillväxt 4% om året.

Begreppet Bruttonationalprodukt (BNP) kan definieras som det samlade värdet av alla färdiga produkter som tillverkats under ett år (enligt den prisade läroboken Eklund 1993). Termen tillväxt inom ett ekonomiskt sammanhang innebär då en ökning i BNP. Denna ökning har präglat den successiva ekonomiska utveckling i Sverige. Den första svenska ekonomiska guldåldern kan sägas vara industrialismens verkliga genomslag under tidsperioden 1890-1913 med anknytning till industrins (28%) erövrande över jordbruket (25%) i BNP. Denna snabbväxande industriproduktion byggde på förädlingen av skog och malm samt den nya svenska ingenjörskonsten.

Nästa ekonomiska guldålder sägs att uppehållit sig under slutet av 1940-talet då Sverige hade etablerat sig som ett av Europas mest välutvecklat industrinationer. Under denna efterkrigstid åstadkom den svenska industrin enorma exportframgångar i samband med höga råvarupriser som i slutskedet gav stora vinster. Den stora framgången inträffade dock under 1969-65 då den svenska industriella produktionen ökade med 7% i genomsnitt. Vi industrialismens tidiga genomslag i Sverige bestod 20% av BNP av exporten som till stor del omfattande jordbruksprodukter. Under 1800-talets senare skede innefattade spannmål, stål och trävaror 9/10 av exportvarorna dessutom svarade de för 4/5 av den industriella sysselsättningen.

5:2:1 Välståndet stiger

I anpassad takt till den ekonomiska tillväxten steg dessutom det allmänna välståndet. Mellan 1950-90 fördubblades nästan den privata konsumtionen då den steg med 80% i förhållande till ökningen i BNP med 114% under samma tidsperiod. Den industriella utvecklingen och dess tekniska framgångar påstår i sig stora framsteg i samhället men det övriga välståndet följer nämligen med i denna positiva trend. Framsteg inom samhällsområden som exempelvis sociala tjänster, folkhälsa, trygghetssystem, bostadsstandard, utbildningar samt kommunikationer har åstadkommits parallellt med den svenska industrins produktiva framgång. Denna industriella produktivitet har man givetvis lyckats erhålla genom en rad tekniska framsteg, med denna grund kan man fortplanta konstateringen att de tekniska framgångarna egentliga driver samhällets välstånd.

5:2:2 Problematiken i BNP

Det finns dock ett antal invändningar i sambandet mellan BNP-tillväxt och välstånd. Dessa grundläggande brister är aktuella argument som förs emot BNP-måttets egentliga samhällsnytta. Vid beräkning av BNP är det mycket varor och tjänster som utelämnas utanför registreringen. Bland annat utesluts utväxlingen av varor och tjänster i den svarta marknaden och det som produceras i hushållet. Den verkliga produktionen i samhället är alltså teoretiskt större än det som föreslås i BNP. Samtliga inkomster eller förädlingsvärden adderas även fast många jobb i och verksamheter i samhället införs för att återvinnas stabilitet. Med detta menar jag att en expansion av sjukvården för att ta hand om flera antal sjuka människor bör räknas utelämnas från BNP eftersom sådant arbete enbart eftersträvar en jämn proportionalitet. Ökar brottsligheten så kanske poliskåren behöver byggas ut men detta är ju enbart någonting för att stabilisera läget inte tjäna på det. Likaså tas inte industrins miljöbelastning till hänsyn i rättvis utsträckning vid beräkning av BNP. Produktionens effekter på miljön och våra resurstillgångar spelar stor roll i frågan om kostnad och framtida utvinningar. BNP säger heller inte mycket om dess fördelning inom samhället. Teoretiskt är det möjligt att en ökning i BNP ger till följd högre en högre levnadsstandard endast en privilegierad minoritet medan det övriga samhället får lida. En fullt demokratisk mått på välståndet är inte BNP därför kritiseras konceptet av ett flertal av samhällets frisinta nytänkare. Man kan heller ej finna spår av vart i samhället BNP fördelas, vilket kan betyda att en stor tillväxt i BNP kan i framtiden leda till en hög materiell standard för samtliga medborgare dock ingen kulturell eller social.

5:2:3 Människan eller maskinen?

Om vi nu bortser från de invändningar som förklaras ovan kan vi förflyttas till de långsiktiga verkningarna av ekonomisk tillväxt i samband med samhällets utveckling av välstånd. Arbetare ersätts ständigt med alternativa "effektivare arbetssatser", med detta förknippas frasen med att "maskingen driver ut människorna ur fabrikerna". Ur denna grund uppträder teorin angående arbetslösheten i samband med den teknologiska utvecklingen. Eftersom att produktionsförhållandena ändrar sig beroende på hur man producerar, kan det komma ner till frågan människan eller maskinen? Dock menar man att det saknas trovärdigt empirisk motivation för att arbetslösheten är av så klar förhållande till de tekniska framstegen som påstås av ett flertal sociologer men, visst är det en trovärdig framtids synopsis. Emellertid kan vi klart hävda att även om den teknologiska utvecklingen inte har någon direkt koppling till extrema fall som arbetslöshet har det visserligen en allmän relation med vad gäller sysselsättning, internationalisering, konsumtionsstandard och välfärdsbygge.

5:2:4 Arbetslöshet i allmänhet
Sysselsättning omfattar de människor som arbetar i förtjänst av en lön och arbetslösheten definieras av den mängd av människor som sökt arbeten men ej fått dem. Begreppet arbetslöshet kan indelas i de tre följande kategorier.
1. Friktionsarbetslöshet är tillfälligt och innebar att en arbetare lämnat eller mist sin anställning och får som konsekvens invänta ett nytt jobb under en mindre tidsperiod. Denna form av arbetslöshet anses inte vara kritiskt utan närmare oundviklig, framställs ej av någon felfunktion i ekonomin. Uppstår en relativ kort tid tills arbetaren blir nysanställd.
2. Konjunkturell arbetslöshet innebär att efterfrågan är för låg, det råder brist på arbeten. Under sådana omständigheter finns alltså inga tillgängliga arbeten för att mätta arbetslösheten. Förekommer under en medellång tidsperiod mellan ett par månader och ett knappt år.

3. Strukturell arbetslöshet innebär att det förekommer en brist på arbeten inom specifika branscher, geografiska områden eller kvalifikationsnivåer som hos är efterfrågade hos de arbetssökande. Dessa tillstånd sträcka sig över en större tidsperiod, mellan ett och par år.

5:2:5 Hur kan denna "tekniska arbetslöshet" förebyggas?
Arbetslösheten är idag ett globalt problem och då det talas om att förebygga detta samhällsfenomen framträder inte skapandet av flera jobb som den allra viktigaste förnödenheten utan man överväger dessutom tankegången om en uppdelad arbetstid. Med denna teori menar man att den existerande arbetstiden som samhället är i behov av delas upp enligt den befintliga mänskliga arbetskraften. På så sätt blir det rättvist och alla får tillgång till ett arbete. Ett exempel är att de vardagliga arbetspassena kanske indelas i mindre stycken så att fler människor kan anställas. Nationalekonomen John M Keynes påstår att om kapitalackumulationen och den ständiga tekniska utvecklingen fortsätter i dagens hastighet kommer vi att kunna "arbeta bara hälften så mycket men ändå ha dubbelt så hög levnadsstandard". Påståendet är en sanning i sig men visst finns det starka motparter.

Ett flertal sociologer hävder dock att de ovanstående idéerna kring arbetslösheten är helt ute på fel spår. De anser att det inte finns någon egentlig behov av att dela upp det befintliga arbetet eftersom det överhuvudtaget inte existerar någon samhällsmall med en bestämd eller begränsat antal arbeten. Med detta menar man att det finns mycket mer arbeten i samhället som måste göras, införandet av sådana jobb skulle lösa frågan kring arbetslösheten. I stort sätt finns det fler olika "gå-till-väga-hur" och det vore mycket olämpligt att göra en bredare djupgående analys i denna jämförelsevis "ytliga" skolarbete dock är den grundprincipen inför framtiden naturligtvis att skapa en ekonomisk tillväxt mot arbetslösheten.

6 Ekologiska utvecklingen
6:1 Befolkningsökning - ett hot för världen
Varje dag föds det ett flertal barn till världen vare sig om dem är önskade eller ej. Man har beräknat att från Kristus födelse till dagens läge har befolkningsmängden ökat med ca 5, 99 miljarder invånare. Den snabba befolkningsökningen på jorden är ett miljöhot för världen, eftersom den leder till ett allt större tryck på jordens resurser. De rika länderna, genom sin förbrukning, och de fattiga länderna genom sin desperata kamp för om mat för dagen. Jordbruket kan inte längre hålla jämna steg med befolkningsökningen, vilket innebär att produktionen av livsmedel inte ökar lika snabbt som förut, och i vissa fall börjar den sjunka. Orsakerna till detta är en del miljöförstörningar som jorderosionen, som förvandlar åkermark till öken. Skogsskövlingar, som förändrar vattenflöden och orsakar översvämningar. Luftföroreningar, som skadar växande gröda osv. (men framför allt orättfärdigheter mellan länderna, särskilt att det är orättvis fördelat mellan rika och fattiga länder). Behovet av livsmedel måste komma i takt med folkökningen, som i sin tur innebär att jordbruken måste skötas i en hållbar sätt.

Påskön som var den sist koloniserade platsen, är ett exempel på hur konsekvenserna kan se ut efter den enorma befolkningsökningen. Från första början var det en ö med bördig mark och mycket virke, där befolkningen tros ha obegränsat förråd av resurser. Resurserna utnyttjades extremt av både människorna och betesdjuren eftersom naturresurserna betraktades (betraktar) att vara gratis, vilket ledde till resursbrist som sedan gav upphov till konflikter och krig mellan folket. Invånarna odlade upp större delen av marken och skogen, vilket skapade öken utbredningen på ön. Idag beskriver man Påskön som en kall, öde ö med några få buskar, man finner inga hus eller människor där. Därför bör människorna i världen veta bättre och inte tillåta att något liknade händer igen. Men olyckligtvis tänker vi människor inte så långt fram i tiden, utan vi gör det som är bäst för samhället nu och försöker att lösa framtida problem när de väl kommer.

6:1:1 Människan orsakar miljöproblem
Det är människorna som orsakar den största delen av miljöproblemen, som att vi använder mycket energi och råvaror, och vi skapar även soptippar och sprider gifter i luft och vatten, men det är inte bara människor som får ta konsekvenserna, utan även djur, växter osv. Människorna startade industrialismen, vilket innebär att de satte världens "hälsa" på spel. När urbaniseringen utspelade sig, ökade risken för människorna att dö i smittsamma sjukdomar mer i staden än på landet, eftersom de slängde avfall direkt på gatan utanför husen. Men en del av avfallet som avföringsavfallet, togs omhand av bönderna runt staden för att användas som gödsel på åkrarna. Detta betraktades som väldigt ohälsosamt. Sedan fann man ett annat ställe att dumpa allt avfall i. Avfallet flyttade från bostäder och industrier ut i vattendragen, i sjöar och kustområden. De var övertygade om att naturen skulle tåla föroreningarna, eftersom utspädningen i vattendraget, sjön eller havet gjorde att påverkan blev så liten att naturen själv skulle klara den. Idag har vi varit väldigt noggrant när det gäller vår natur och försöker att städa upp efter oss, men vi har i stort sätt tagit efter "avfallssystemet" som togs plats under 1800-talet, men det visas bara inte lika synligt som förr. Allt avfall som kommer från dagens alla hörn i landet samlas på ett ställe där de sedan med olika metoder försöker att bryta ner avfallet, främst med hjälp av förbränning som sedan förvandlas till fjärrvärme och energi. Genom att förbränna sopor har man inte tänkt på de olika konsekvenserna som kan uppstå, som t.ex. att det kan finnas risk att föroreningar och miljögifter i avfallet kan sprida till luften och orsaka långsiktiga skadeeffekter. Exempel om ett främmande ämne släpps ut i ett ekosystem, kan det i gradvis påverka alla systemets delar, eftersom ett ekosystem är mycket komplicerat och känslig. Därför bör man vara väldigt försiktig med vad som slängs och förbränts. För att vara särskilt varsamma har vi lyckats att skapa oss ett kretsloppsamhälle, där människan använder miljövänliga varor, och försöker att återvinna, vilket leder till att man både förbrukar mindre mängder naturresurser och minskar mängden av sopor. Genom källsortering kan vi återanvända varor, dvs. se till att de kommer till nytta flera gånger.

Allt miljöarbete som görs börjar likna det ekonomiska arbetet, därför säger man att ekonomin och ekologin tänker rätt lika. Både grupperna kan lära av varandra genom att ekonomerna förstår naturresursernas värden och ekologerna kan utnyttja ekonomernas kunskaper t.ex. för att göra prognoser och liknande. När vi förstör miljön är detsamma som att förstöra kapital, eftersom det går åt en stor summa pengar att förebygga och att skaffa sig miljöskydd. Miljöskydd var länge ett ärende för politiker och myndigheter, men de har inte lyckats göra så mycket åt alla miljöproblemen. De aktuella miljöfrågorna har nu blivit internationella eftersom de framtida hoten berör hela planeten och tillsammans måste de försöka att förhindra och hitta lösningar till alla lokala miljöproblem som är orsaken till alla globala miljöproblem.

6:1:2 Det framtida samhället
Om vi tänker oss längre fram i tiden, väntar sig ett samhälle med stora intressen om miljön. En stor del av befolkningen kommer att använda miljövänliga produkter och återvinna varor. Människorna kommer att vara väldigt insatta i miljöfrågor, på grund av det kommer världen och framförallt miljöorganisationer att vara extra uppmärksamma på miljöproblem. Numera är det internationellt när det talas om miljön och dess problem eftersom det berör hela världens befolkning, och med hjälp av den tekniska utvecklingen av kommunikation (dator) har vi idag lättare att kommunicera med andra länder och hjälpa de miljö drabbade länderna. IT- revolutionen som vi idag kallar det för, är ett sätt för oss att spara på en hel del papper och andra naturresurser eftersom vi nuförtiden numera dokumenterar allt i datorer. Men olyckligtvis kommer en hel del problem kvarstå, framförallt den snabba befolkningsökningen. Befolkningsökning är lika med ökning av avgifter och miljöförstörningar och brist på naturresurser. Fler människor kommer att använda t.ex. bilar, vilket innebär att mer avgas släpps ut i luften. Om exempel alla kineser bestämmer sig för att skaffa sig bilar kommer det att bli jordens undergång, därför bör vi tillverka bilar som drar en tiondel av dagens bränsleförbrukning och en tiondel av hushållets elförbrukning osv. Annars kommer världen att sluta som Påskön, vilket inte blir en så vacker syn.

6:2 "Ingenting försvinner"
Miljöproblem har alltid funnits och kommer alltid att finnas kvar, men hur den kommer att påverka jordens framtida hälsa är bara en tidsfråga. Folk pratar ständigt om att de ska göra något åt alla dessa miljöproblem, men gör de verkligen något åt saken eller är det bara en massa "struntprat"?
Om vi går långt tillbaka i tiden, då människorna levde i ett bondesamhälle betraktades naturen som en "guds gåva". Bönderna hade en stor respekt för naturen eftersom de var helt beroende av att odla livsmedel för att kunna överleva. Men tiden förändrades, så småningom närmade sig industrialismen och människorna på landsbygden flyttade till städerna för att söka efter arbete. Människorna var inte längre lika beroende av naturen utan de ansåg att människorna hade makten över naturen. Människorna hade/har makten att rubba naturen och störa ekosystemet. Det är så det uppstår miljöproblem. Alla dessa miljöproblem som drabbar världen idag, startades främst av människor efter industrialismen, och man har ännu inte hittat någon lösning för att förhindra dem. Växthuseffekten, ozonlagret, försurningar och övergödningar är bara några få, av de många, globala miljöproblem där konsekvenserna kan ge en stor skada för världen. För att kunna lösa dessa miljöproblem krävs det kunskap och engagemang inom dessa områden, detta krävs även för att förhindra att liknade problem ska uppstå i framtiden.

6:2:1 De globala miljöproblemen
Växthuseffekten har framställts som ett närliggande hot för världen. Det är ett naturligt fenomen och en förutsättning för det liv som finns på jorden. Utan växthuseffekten skulle jordens medeltemperatur ligga väldigt långt ner i skillnad mot dagens temperatur. Miljöproblemet "växthuseffekten", beror på att halterna av växthusgaser i atmosfären ökar, och att ökningen orsakas av mänskliga aktiviteter som t.ex. ökad industrialism som står för utsläppen av olika föroreningar. Om medeltemperaturen stiger kommer växthuseffekten orsaka en hel del ödesdigra konsekvenser som att isarna på Grönland och i Antarktisk kan börja smälta, vilket leder till översvämningar i större delen av världen. Det kan också leda till att vädersystemen förändras, som i sin tur kommer att ha en svår inverka på växter, djur och skog. De kemikalier som påverkade växthuseffekten, orsakade även ozonhålet över Antarktis. Ozonlagret fick världen att öppna ögonen, världens politiker kom överens om att stoppa tillväxten av ozonhålet. Ozonlagrets uppgift är att skydda världen från olika UV-strålar. Om ozonhålet skulle bli större finns det risk att människorna drabbas av olika slags hudcancer och världen kan drabbas av en "cancerepidemi" men som tur berör inte ozonlagret oss människor på något sätt, utan man fruktar att växtplanton ska minska sin produktivitet. Vilket leder till att ekosystemet påverkas negativt eftersom ett ekosystem är en begränsad del av naturen som vi människor valt att betrakta som ett system, som omfattar en helhet. Ekosystem består dels av det levande (biotiska), dels det icke levande (abiotiska) som finns inom det begränsade området. Både människan, djur och växter är beroende av ekosystem. Om en liten del av ekosystemet skadas, förstörs hela ekosystemet av den orsaken att varje del är beroende av varandra.

Försurningar och övergödningar är de två värsta miljöhotet som kan ge en stor påverkan av ekosystemets funktion. Man har bevisat att försurningar spreds i atmosfären av svaveloxid som kommer från industrier, kraftverk och biltrafik. Man har försökt med hjälp av spridning av kalk, neutralisera det sura nedfallet. Skogsdöd är ett tecken på försurningar. Övergödning å andra sidan orsakas av att vissa land- och vattenområden får alldeles för mycket av de viktiga näringsämnena kväve och fosfor. De ämnen som övergöder havet kan komma från atmosfäriskt nedfall, via vattendrag eller direkt utsläpp från t.ex. avloppsreningsverk. Övergödningen orsakar bl.a. algblomning, giftiga blåmusslor, grumligare havsvatten, syrefria bottnar och minskat torskfiske. Idag har man satt reningsverk i arbete och förhoppningsvis ska det minska på övergödningen.

Denna sort av miljöproblem är förändringar av den fysiska miljön till ett tillstånd som hotar livet självt. Det är inga miljöproblem som bara dyker upp och försvinner, men dessa problem går att åtgärda om viljan finns. Världen och framförallt den politiska miljöorganisation, har länge varit medvetna om dessa miljöproblem, men de har aldrig haft den tid att undersöka det hela. Om vi människor anser att dagens miljöarbete är tillräckligt, och inte kommer på nya målsättningar att tillfredställa våra basbehov kommer världens miljöproblem att förvärras och en stor del av naturens mångfald riskerar att gå förlorad. Inte minst det utan fler miljöproblem kommer att uppstå. Men däremot om vi driver miljöarbeten och ser till att bl.a. miljöproblemen inte blir större än vad dem redan är idag kommer vi att kunna minska på utsläppen och förbättra miljön relativt.

:2:2 Skadan har redan skett
Om vi fortsätter att värna om miljön som idag och alla är fullt medvetna om hur hårt jorden drabbas av faror som orsakas av industrier, fabriker, bilar osv. som släpper ut olika kemikalier i naturen. Kommer vi i framtiden i förhållande till idag att kunna utveckla och förbättra miljö samt att fler miljöorganisationer startas på grund av att fler miljöfrågor väcker stora intressen bland människorna som vill vara med och påverka och förbättra miljön. Men skadan av de globala miljöproblemen är redan skedd. Vi människor kan inte göra så mycket åt de problem som redan har påbörjat utan det enda vi kan göra är att försöka minska på lokala miljöproblem och sakta ner farten till att jorden förstörs. Ozonhålet är ett exempel på ett miljöproblem som tar mycket långt tid, kanske 20-30 år, innan man får se effekterna i ozonlagret. Det betyder att de skador vi ser idag är resultat av utsläpp på 1960- och 1970-talet, vilket innebär att ozonhålet kommer att bli ännu större på grund av de utsläpp som släpps ut idag. Som det sägs i termodynamikens lagar "Ingenting försvinner, allting sprider sig".

6:3 Framtidens energikälla
Alla handlingar som görs medför olika konsekvenser på ett eller annat sätt, det är en faktum som ingen kan undvika. Men i vissa fall finns det tillfällen där de svåra konsekvenrna kan undvikas genom att hitta andra lämpliga lösningar på problemen. Världen i dagens läge har ännu inte kommit till det stadiet där människan har hittat den mest användbaraste metoden att framkalla energi och värme på bästa möjligaste, billigaste och mest följdfriaste sätt. Energi har alltid varit viktigt för människan, det används i praktiskt taget till allting, det är därför även viktigt att vi finner den energikälla som är bäst anpassad efter våra behov och krav. Det finns flera faktorer att tänka på som t.ex. miljön, ett flertal energikällor påverkar den på ett negativt sätt. Det är även relativt dyrt att försörja ett samhälle med energi, och man måste kombinera ett bra pris med en god energiförsörjning. Detta är inte alltid så lätt, man måste tänka långsiktigt och på alla konsekvenser som kan uppstå. Idag finns det flera olika energikällor att välja mellan, några av dessa är fossila bränslen, biobränslen, solenergi, kärnkraft, vattenkraft och vindkraft.

6:3:1 Dagens energikällor
Utnyttjandet av fossila bränslen går ut på att man använder naturens egna tillgångar i from av kol, olja och gas som bildats av döda växter och djur. Denna form av energiförsörjning har präglat hela det industriella samhället eftersom olja används väldigt mycket i industrierna, och kol finns det stora mängder av och är billigt att bryta. Denna metod är idag nästan gammalmodig, förr i tiden visste man inte dess bieffekter men idag vet man att man inte bara tar av naturens resurser utan även bidrar till växthuseffekten vid utsläppen av koldioxid som sker vid förbränningen. Man har även märkt klimatförändringar och eftersom man även släpper ut svavel som bildar det försurningar i naturen samt hälso- och miljöfarliga kolväten och smog. Olja är dock en dominerande energiråvara, den kan användas till gas, plast, bensin med mera. Efterfrågan av olja beror bl.a. på att olja kan omvandlas till många olika produkter och den är enkel att transportera. Nu har man hittat flera markytor där man tror att olja finns men om vi fortsätter att använda den mängd av olja kommer den en dag att ta slut eftersom det tar lång tid för oljan att bildas. Därför har en stor del av oljan ersätts med kärnkraft under 1980- talet. Idag använder en femtedel av världen sig utav kärnkraft eftersom den anses vara en miljövänlig energikälla som inte släpper ut någon koldioxid ut till naturen, tvärtom så bidrar den med minskad utsläpp genom att ersätta elproduktion i kol- och oljeeldade kraftverk. Däremot bildar kärnkraft radioaktiva avfall som är svåra att lagras (det finns endast ett fåtal lagringsplats). Risken finns att kärnkraft kan orsaka olyckor, spridning av Tjernobyl och förvaring av det radioaktiva avfallet som medför risk för strålskador. Kärnkraft är ett liknande miljöbomb och man är rädd att den förr eller senare kommer att explodera. Sådana konsekvenser har inte världen råd med, därför är de mera naturvänliga energikällor som biobränslen, solenergi, vatten- och vindkraft mycket bättre och säkrare. Dessa energikällor är billigast och använder sig bara utav naturen, på så sätt blir de negativa följderna inte lika skadliga.

Biobränslen till skillnad från fossila bränslen ger inte vid upphov av förbränningar något nettotillskott av koldioxid och svavel till atmosfären, vilket gör att det inte bidrar till växthuseffekten eller försurningar eftersom den tas upp igen av den nya biomassan vid fotosyntesen. Biomassan är summan av allt levande i ett ekosystem. Den består till största delen av växter, t.ex. ved, bark och halm. De rökgaserna som bildas vid förbränning av biobränslen innehållet de gaser som kan ge såväl lokala som regionala miljöeffekter, som t.ex. föroreningar. Man har förutsett att denna sorts av energikälla kommer framtiden att använda sig mer utav, kanske i form av gas som först driver en gasturbin och sedan genererar ånga. På så sätt kan man få ut mer el.

Solenergi och vindkraft är två förnybara och vanliga energikällor. När man pratar om solenergi så det vanligtvis två typer man syftar på. Dels solfångare som utvinner värme, dels solcellerna som producerar elektricitet. Solenergi påverkar miljön väldigt lite, det som är negativt med solenergi är att man inte alltid har tillgång till sol året om i vissa länder. Man kan säga att vindkraft är en sorts solenergi eftersom luften sätter i fart med hjälp av solens värmestrålningar. Vindkraft förstör miljön inte på något sätt förutom att många är rädda att de stora vindkraftverken ska störa i landskapet. Till sist har vi vattenkraft som har länge funnits på vår jord. Man säger att vattenkraften är en "ren" energikälla eftersom den inte vållar några utsläpp till luften och skapar inte något avfall. Den har inte lika effekt på människan, som den har på miljön. Vattenkraften har den förmågan att förstöra miljön på det sättet att den kan störa och ändra på ekosystemet samt drabba fiskar hårt.

Som sagt så har alla dessa energikällor både sina för- och nackdelar. Egentligen är ingen av dessa energikällor lämplig för vårt framtida samhälle eftersom varje energikälla har minst en negativ påverkan på miljön. Av dessa energikällor så är solenergi och vindkraft den mest passande för framtiden eftersom de utger minst belastningar på miljön och människan. De är dock inte fullt utnyttjbara idag eftersom deras teknologiska nivå är mycket låg och därmed sjunker dessutom produktiviteten. Ineffektiviteten medför att dessa energikällor inte ännu kan användas som samhällets främsta energikälla. Dock kan den fortlöpande tekniska utvecklingen av dessa energikällor innebära att de är unika möjligheter inom ett framtida sammanhang.

7 Analysmodell

7:1Filosofiska belägg

Vår utgångspunkt med "allt det här" är egentligen att bevisa vår framtida världsåskådning, för att göra detta måste vi till en grund förklara den generella människans livsmening. Visst har livet en enskild betydelse för varje individ, men då vi sammansätts i kollektivet smälter våra åsikter ihop till en ultimal eftersträvan, att kollektivet gemensamt producerar för sammansättningen av dess enskilda individer. Människan har alltid befunnit sig i ett ständigt sökande efter vad som egentligen är perfekt och enbart på detta gemensamma sätt kan vi uppnå en optimal livsproduktivitet.

Vad denna optimala livsproduktivitet innebär för varje individ må visserligen åtskilja sig men då hela mänskligheten inräknas i bedömningen av dess betydelse har vi summerat upp ett antal teorier som kan ligga till grund för människans historiska agerande. Dess grundläggande trender anser vi kommer att fortsätta som en röd tråd in i framtidens överväldiga världs horisont. Dessa trender kommer då att ta form utav de nya epokernas karaktäristiker liksom de har gjort i vårat förflutna men det grundläggande filosofiska belägget kommer alltid att förvaras detsamma. Våra genomsyrande trender är följande:
- Människan har i sina tidigare åldrar fortplantat behovet av att kommunicera med sina medparter för sin överlevnad, detta medger att människor alltid kommer att eftersträva anslutningen av ett totalitärt nätverk som omfattar hela världens mänskliga befolkning. Denna världs kommunikation kommer att byggas upp med förknippning till att alla enskilda individers grundläggande förnödenheter försörjs av en gemensam kollektiv. I teorins praktiska bruk har vi kallas fenomenet globalisering och från en nationell synvinkel, internationalisering.

- Under historiens gång kan vi dessutom iaktta en annan mycket anmärkningsvärd tendens, människan behov av att leva i en trygg frihet. Av genetiska skäl har vi aldrig låtit oss själva vara fastbundna utav naturliga ramar och idag inte heller utav de etiska eller moraliska värderingar kring våran beteendemönster. Informationssamhället har idag sitt genombrott med demokrati som slagord, kanske skapas det en allt för stark frihet för en allt för liten folkmängd? Med anknytning till globaliseringen kommer det att uppstå flera problem som exempelvis segregering och diskriminering, lösningen inom ett framtids spektrum blir då att skapa en starkare och mer "global demokrati".

- I strävan efter perfektionismen har människan alltid haft en tendens att organisera sitt livsmönster i en systematisk struktur. Dagens vetenskap är väl det största beviset på detta, dock skildras denna strukturella åskådning väldigt olikt beroende på epok. Under upplysningen sammanföll strukturen med vetenskapen medan romantikens organisation löpte samman med de känslomässiga inslagen. Industrialismen medförde att den systematiska infogades i det vardagliga arbetet. Vi anser att dock att denna tendens av den industriella arbetsmodellen som vi upplever idag kommer att avta inför framtiden.

- Människan kommer, liksom under historiens gång, tvingas anpassa sina ekonomiska samt politiska samhällssystem med det nya informationssamhället och dess tjänstebaserade struktur. I samband med den ekonomiska utvecklingen kommer vi att få en djupgående insikt om betydelsen av våra naturtillgångars välbefinnande och slutligen bilda en förpliktad "ekologisk politik". Däribland kommer det bland annat innefatta betydelsen av att handskas med globala miljöproblem osv. Dessa grundliga påståenden kommer att vara grunden till våran kritiska analysmodell.

Vi bestämde oss för att skriva en "löpande text" för att framföra en utvecklande historisk överklick, en så kallad fullbordad evolution. Detta hjälper oss avsevärt att klart skildra de tendenser som framträdde under epokernas skiftande samt om de befintliga tendenserna kunde ha drivit själva övergången från en epok till den följande.

7:2 Kommunikationen ligger till grunden
Människan har alltid haft ett behov av att kommunicera, denna tankegång sträcker sig tillbaka till forntiden, då individen tvingades att enskilt mätta sina livsförnödenheter. Liksom alla andra djur har människan en gång i tiden kämpat för att bevara sin "fragile" existens. Som en minoritet av jordens totala befolkning insåg snart människan att hennes främsta egenskap var att föra en dialog med sin medmänniska. Detta kunde då utnyttjas för att tillfredställa sina vardagliga behov, då med social hjälp av sin medpart. Snart fortplantade sig denna princip i människans natur och detta har vi fört med oss ända till dagens tillstånd.

Människan är den enda arten som har lyckats att utnyttja dess kommunikationsförmåga, inte enbart för att tillfredställa sina egna behov, utan även påverka sina medarters existenser samt den naturliga omgivningen som vi befinner oss i. Med denna egenskap som vapen har människan lyckats frigöra sig själv från denna naturliga näringskedjan och bildat en gemensam kollektiv för att tillfredställa dess sammanställningen av individer.

Sedan människans uppenbarelse har hon alltid haft en tendens att sträva efter perfektionismen. Detta har då bidragit till att vi har organiserat våra gemensamma behov och det arbete som krävs för att uppfylla dem. Det gemensamma kollektivet har då infört regler och begränsningar för att vara så produktiv som möjlig i våra ansträngningar och arbete inför vår överlevnad. Genom generationer har dessa organiserade kollektiv strukturerats ytterligare och format det som vi idag kallar för samhällen. Samhällen är idag mycket invecklade och präglade av den individuella strävan som bryter mot det gemensamma behovsmättandet, men i grunden hör det till denna ovanstående tankegång.

7:2:1 Samhällen struktureras
Efter en vidare utveckling har vi då infört ett ekonomiskt och politiskt system för att vidhålla samhällets organisation. Det ekonomiska systemet går då ut på att rättvist fördela de naturliga resurstillgångarna så att varje individ får tillgång till en behovsmättad levnadsstandard. Det ekonomiska systemet vädjar också till miljöns välstånd eftersom det i sin tur är det som reglerar vårt framtida välbefinnande. Det politiska systemet omfattar en organiserad makt att hålla ordning och reda i samhället. Den statliga apparaten agerar då som en lokal myndighet över dess medborgare. Eftersom det ekonomiska systemet i praktiken bygger på det befintliga politiska tillståndet vore det korrekt att först beskriva samhällets politiska system.
Det finns många funderingar om hur ett politiskt system ska se ut, de flesta bygger på kulturella arv som t.ex. kyrkans makt i medeltida Europa. Vem eller vilka som har den politiska makten i samhället är egentligen en orelevant fråga eftersom det oftast förekommer att oavsett ideologi att det är en mindre aktiv grupp som styr över en passiv mängd. Effektiviteten av denna princip kan dock frågesättas, men tillhör sammanhanget på grund av att det är så det är i verkligheten idag. Den väsentliga frågeställningen är då hur makten utnyttjas, om samhällets medborgare skall få vara med och bestämma eller om makten ska enbart vara ett privilegium för de styrande. Här bildas då vad vi kallar
ideologier, d.v.s. tankegångar kring om hur makten fördelas i samhället. Utifrån vilken politisk ideologi som folket bestämmer sig för utformas därefter ett anpassat ekonomisk system.

7:2:2 Maktens ansikte
För att kunna ha ett politiskt styre krävs det att man har en idé om vad detta styre ska bestå av och vad målet med deras makt är. Detta är frågor som man vi i alla tider har försökt besvara, vilket har lett till att vi har utvecklat olika ideologier. Det finns många olika politiska deologier som löser samhälls politik på sitt eget sätt. De tre som kommit att dominera mest och fått störst spridning i världen har därmed utvecklas mycket.
Med liberalismen vill man utmärka individens frihet. Genom att individen får politisk och religionsfrihet och att man dessutom ska kunna välja allting själv så som arbete, varor och tjänster. Det som kännetecknar konservatismen är att man vill bevara det bestående och om det tvunget ska ändras ska det endast förändras långsamt och omärkligt. Socialismen stävar efter en ekonomisk och politisk jämlikhet där man vill avskaffa den enskilda äganderätten och ha en statlig inrättning som kontrollerar samhällets ekonomi.

7:2:3 Ekonomin bygger på politiken
Som vi tidigare har sagt grundar sig det ekonomiska systemet på hur makten fördelas i samhället. I ett kapitalistiskt samhälle kallas det ekonomiska systemet marknadsekonomi och i ett socialistiskt sammanhang kallas det för planekonomi. Det är de två grundläggande teorierna kring ekonomi. Från ett globalt perspektiv innebär det att jordens omfattande länder har en blandekonomi.
Marknadsekonomin innebär att individen själv äger naturtillgångar, fabriker och företag. Detta medför att det sker en stor "privatisering" som driver konkurrensen i arbetsmarknaden. Producenten och konsument för en privat dialog mellan varandra under handelsverksamhet och de varor som ej köps slås ur den ekonomiska spelplanen. Planekonomin innebär att ett centralt administrativt organ som kontrollerar samt reglerar arbetsmarknaden.
Samhället har berättighet till allt ägande därför förekommer ej någon form av privatisering. Det är den styrande organen som förmedlare informationen samt statistiken, analyserar marknadens tillstånd och sedan drar de slutgiltiga slutsatserna om vad som skall ske.

7:2:4 Industrialismen medför maskinens tillkomst
Människan har alltid varit beroende av de förnyelsebara energikällorna och de levande organismerna som befinner sig runt om kring oss för att uppfylla våra levnadsvillkor. Med etableringen av industrin och dess effektiva produktion menar man då att människan lärde sig konsten att istället utnyttja icke förnyelsebara energikällor. Några exempel är sten, kol, olja och uran däremot visste man lite på denna tid, vid slutet av 1700-talet, att dessa naturliga råvaror ej var oändliga. I takt den industriella revolutionens genombrott och människans nya kunskap lärde man sig dessutom att utveckla de tekniska redskapen för att uppnå utökad produktivitet.

Maskinens tillkomst medförde att man tvingades ändra samhällsstrukturen, inklusive den politiska och ekonomiska systemen för att välanpassa den nya produktivitets läran. I och med att trenden spreds och uppfinningar som ångmaskinen och Spinning Jenny tillkom ökade produktionen radikalt Mera människor som ständigt investerade pengar på de "nyare och bättre" tekniska uppgraderingarna bidrog därtill ökad konkurrens, och det bildades för första gången en "riktig arbetsmarknad". Här tappar människan åter igen sin grundläggande mening med ett gemensamt samhälle d.v.s. att kollektivet gemensamt producerar för sammansättningen av enskilda individer eftersom det uppstår egoister som enbart tänker på sitt eget ekonomiska status. Däremot tar människan ett kliv närmare sin perfektionistiska strävan efter den optimala produktiviteten.

7:2:5 Ekonomisk globalisering påbörjas
Under mitten av 1800-talet framträddes en särartad ideologi bland fabriksägarna. De ansåg att arbetsmarknaden inte hade rättvisa förutsättningar att expandera, med detta menade de att samhället inte borde lägga sig i de ekonomiska frågorna. Man påstod att det fanns lagar som försvårande köp och försäljning av olika produktionsfaktorer, som t.ex. tillgången till mark och mänsklig arbetskraft. Fabriksägare ville egentligen ha en mobil arbetskraft som de kunde placera efter deras egen efterfrågan. Dessa lagar som härstammande från det gamla ståndsamhället hade i syfte att garantera samtliga medborgare en grundlig livsförsörjning. Denna ideologi kommer idag att kallas för "manchesterliberalismen" och resulterade slutligen i fordrandet av en rad nya ekonomiskt "vänliga" lagar. Den här "grejen" startade en trend av andra lagstiftningar som innebar att marken blev en handelsvara. Detta medförde att konkurrensen steg och människor tvingades att förflytta sina verksamheter och skapa nya anslutningar i stort sett bidrog detta till uppbyggnaden av ett stort ekonomiskt nätverk, där har dagens ekonomiska globalisering har sina tidiga rötter.

Det var däremot inte bara marken som ansågs som en handelsvara utan även arbetskraften, utan någon hänsyn till den mänskliga faktorn. Den stora urbaniseringen medförde att arbetsgivarna hade stor tillgång till arbetare och kunde då ställa högre krav på dem. Eftersom de flyttade in så mycket folk till de utvecklande industristäderna försämrades de sociala förhållandena avsevärt.

7:2:6 Socialistiskt motstånd mot liberalerna
1834 avskaffades fattigvårdslagen vilket betydde att arbetarna inte längre tillförsäkrades någon minimiinkomst. Arbetsgivarna kunde nu ställa ännu högre krav och människor tvingades arbeta för de lönerna som erbjöds strävan av att försörja sina vardagliga behov. På grund av att arbetarklassen inte hade företräde inom parlamentet kunde de ej överklaga situationen, men situationen blev så kritisk att även landsbygden förlorade dess naturliga bevaring samtidigt som drastiska slumområden växte fram i industristäderna. Tankarna kring det fria marknadssamhället övervägdes då av den intellektuella samhällsklassen.

I och med införandet av tio-timmars lagen avsedd för alla inom textilindustrin 1847 krymptes den ekonomiskt optimistiska affärsidén till sin teoretiska befattning. I praktiskt taget existerade bara manchesterliberalismens fria arbetsmarknad i en kort tidsperiod, från och med 1800-talets mitt reglerades samhällets ekonomiska struktur. Parallellt med denna socialistiska våg av motstånd mot marknadssamhället uppstår även arbetarrörelser som vädjar om arbetarnas intressen och välbefinnande. Vid början av 1800-talet avskaffades dessutom arbetarsammanslutningar, vilket medför att ett flertal fackföreningar etableras.

7:2:7 Industrialismens biverkningar
Industrialismen medförde inte bara en ökad produktivitet utan även avsevärda försämringar. Arbetsvillkoren var mycket hårda och regelstyrda, arbetarförhållandena var relativt dåliga eftersom arbetsgivarna hade sådan makt kunde de ställa orättvisa villkor för arbetarna. De arbetssökande hade de dåligt ställt och var tvungna att slita hårt för att uppfylla deras grundliga vardagsbehov. Man utnyttjade barn som arbetskraft, kvinnorna tvingandes även för första gången ta ställning på arbetsmarknaden.
Under industrialismen hade man inte någon realistisk förståelse för nya miljöproblem över huvud taget, men hade den mentaliteten att allt försvann och återvanns i naturen. Man tänkte inte på att inte belasta naturen för mycket eftersom man inte hade kunskaperna om att det förstörde och en gång i tiden även skulle påverka vår samlevnad. Idag vet vi att bevaring av de naturliga resurstillgångarna är ett av de viktigaste åtgärderna för vår framtida energiförsörjning och livsbehov i allmänhet.

Industrialiserings tiden medförde att mycket skog höggs ner samt att den tekniska industrin, med dess negativa miljöpåverkan expanderades. Detta utgjorde givetvis ett naturligt hot mot den biologiska mångfalden i naturen. Lokala ekosystem kontaminerades eftersom industriella omständigheter skapade obalanserade villkor i miljön. Detta i samband med de industriella utsläppen och avfallen anlade rötterna för framtidens globala miljökatastrofer. Utsläpp av koldioxid och svavel bidrog t.ex. till dagens omdiskuterade växthuseffekt.

7:3:8 Tjänstesamhället uppstår
Begreppet "tjänst" är i för sig något särpräglat inom samhällsekonomin, dess praktiska definiering och bruk kritiseras av massvis ekonomer utöver hela världen. Inom ett samhällsekonomiskt sammanhang produceras en tjänst, rent teoretiskt, för att tillfredställa ett mänskligt behov. Exempel är att maten ger mättnad och vatten släcker törst. Man skiljer mellan de som hävdar att tjänster ej bör inräknas i ekonomin eftersom de ej har någon fysisk hantering inblandat i processen. De menar att tjänster ej kan prisvärderas och säljas på så sätt som varor. Andra anser dock att producerandet av varor och tjänster enbart är två alternativa "gå-till-väga" hur män uppnår tillfredställandet av ett mänskligt behov och tjänster bör därför också klassificeras som ekonomiskt giltig. Man bör skilja mellan följande typer av tjänster:

1. Anställningar vars arbetsuppgift är att utföra tjänster.
2. Sektorer, branscher och företag som har tjänsteproduktion som sysselsättning.
3. De fundamentala arbetsinsatser en tjänst grundar sig på.
Dessutom skiljer man mellan tjänster krävs mänsklig närvaro från det övriga. Det är efterallt inte samma känsla att lyssna på en CD-inspelning av Yanni som att se honom spela live med sin fullmannaorkester framför den ståtliga Akropolis i grekland.
Det allmänna producerandet
av tjänster i samhället ökar liksom dess efterfrågan. Vare sig massvis av samhällsekonomer godkänner konceptet eller ej inräknas numera tjänster i ekonomin. Specialister inom tjänstefrågan har befruktat ämne med logiskt motivation som varför ej lärares, socialarbetares, musikers eller läkares arbete skall anses som produktivt bidragande och därmed ekonomiskt nyttiga. Idag uppstår tjänsteproduktionen i form av t ex konsulter inom IT, expediter och avsynare.

7:3:9 Tjänsternas långsiktighet
En av industrialismens huvudsakliga idéer var att effektivisera jordbruket och använder den arbetskraft som förblev i överskott till industriproduktionen. Snart uppnådde jordbruket en my väldig produktivitet och behovet av arbetskraften i denna sektor krymptes och förflyttades till storstäderna i samband med den enorma industriella efterfrågan. Idag har de tekniska framgångarna hjälpt effektivisera industriella produktionen radikalt och det är dags för en ny förflyttning av arbetskraft, från industrin till tjänstesektorn. Kommer det postindustriella dillemmat utforma ett servicesamhälle?

Idag befinner sig närmare 70% av Europas arbetande inom tjänstesektorn, respektive 80% arbetande i den svenska tjänstesektorn. Den ledande tendensen av ett postindustriellt tjänstesamhälle är att dagens länder följer en generell utvecklingsmönster som syftar på de tekniska framgångarnas och deras underlättnad för varuproduktion. Detta medger att det mänskliga behovet inom industrin, som förklarat ovan, sjunker samt åtföljs av ett stort överskott av arbetskraft. Detta stora överskott av arbetskraft var en av de allra viktigaste förutsättningarna för att industrialismen inträdde först i England under det senare skedet av 1700-talet. Med de industriella tendenserna i backspegeln kan vi klart konstatera att den mobila arbetskraften är en perfekt förutsättning för att mobilisera en potentiell arbetsmarknad, tjänstessäkorn. Vetenskapligt belägg för denna teori är bland annat följande svensk statistik:

- Då industrialiseringen inleddes i Sverige låg jordbrukets sysselsättningsandel på ca 80%.
- På en tidsperiod av 100 år har jordbrukets sysselsättningsandel sjunkit till ca 5%.
- Parallellt med den ovanstående tidsperioden har industrins andel sysselsatta stigit till närmare 50% från ett knappt fåtal enstaka procent.
- Under 1990-talet har dock andelen sysselsatta inom industrin sjunkit till ca 30%.
- Tjänstesektorns sysselsättningsandel har emellertid stigit radikalt upp till dagens 80% av de arbetande.

7:3:10 Invändningar av servicesamhället
Dock finns det även signaler som tyder på att "tjänsterna" kommer att slås ur den befintliga ekonomin inom ett futuristiskt perspektiv. Ett av dessa teorier är att varor och tjänster har genom industrialiseringen en tendens att växa i en obalanserad proportion till varandra. Fenomenet kallas obalanserad tillväxt och menar i grunden att varor och tjänster och två helt olika tekniska karaktärer.

Varornas produktion kan snabbt effektiviseras genom en fortlöpande teknisk utveckling och med hjälp av kapitalackumulation blir de raskt billigare. Tjänster har en mycket låg förknippning med de tekniska framgångarna och kräver därför en mer traditionell rationalisering. I slutändan blir de "gammalmodiga tjänsterna" för dyra och hotas av att slås ut ur markanden. Visst tillkommer det trots det tjänster som egentligen är oersättbara och alltid kommer att existera oavsett prisnivån, exempelvis kulturella tjänster som teater samt musikaliska framföranden.

7:3:11 Självbetjäning, en framtidsmodell i sig?
Resonemanget kring självbetjäning är ännu inte formellt fastställt men handlar i grunden om att medborgaren själv investerar tid och ersätter de tjänster som tidigare kunde levereras från näringslivet. Medborgaren kanske dessutom investerar produkter (till sin hjälp) ur den progressiva industrisektorn vilket innebär att varuproduktionen förblir aktiv. Enligt empirisk forskning inom ekonomiläran är dessutom varuproduktion en fortsättanda trend som överrensstämmer med teorin kring självbetjäning med invändning till tjänstesamhället.

Ett annan starkt skäl för en framtida självbetjäningsekonomi är att det ger individen full ekonomisk frihet. Man brukar sina egen tid till sitt eget godo i en lämplig takt till önskad utveckling, man framstår helt enkelt som en självförsörjande individ. Dessutom slipper man ganska så onödiga köer, service- och expeditionstider. Den enskilda har då friheten är agera precis efter sina egna villkor, detta kan medföra mänga kulturella problem. Därtill riskerar man att ekonomin blir för privatiserad och man mister om den totalitära globaliseringen som människan så länge eftersträvat.

:3:12 IT-revolutionen
Människan har ett stort behov av information och kommunikation. Det största, slagkraftigaste genombrottet gällande dessa punkter är den nutida, så kallade, IT-revolutionen. Vårt samhälle idag präglas av ett ständigt informationsflöde, samt ständigt nya tekniska förbättringar på, nu för tiden, vardagliga ting som t.ex. datorer och mobiltelefoner. Både social och ekonomisk utveckling har grundats i de tekniska framgångarna. Dagens situation är inte annorlunda, de framsteg vi gör idag kommer utan tvekan leda till de framtida möjligheterna och framtidens skillnader på alla plan.

7:3:13 IT erbjuder goda förutsättningar
Som vi har gått in på tidigare är en friare ekonomisk markand och tillkomsten av gemensamma maktorganisationer som t ex FN och UN goda förutsättningar för en framtida globalisering. Även sociala förbindelser har ett stort inflytande i uppbyggandet av internationella nätverk som till och med kan bestå av personliga kontakter. I detta sammanhang spelar framväxten av världsspråk som t ex engelskans stora internationalisering en stor roll. Massmedians expansion har dessutom tillfört en annan social förutsättning för det "globala samhället". I och med IT-revolutionens radikala utvidgning har datorer med anslutning till globala nätverk (exempelvis Internet) blivit allt vanligare. Detta erbjuder en möjlighet för individen att ta en ställning i den stora globaliseringsfrågan genom att bland annat bekantat sig med andra utomstående kulturer. På detta sätt kan olika folkmassor få en uppfattning om varandras traditionella synvinklar, detta bidrar därutöver till nedbantningen av fördomar och därmed lokal segregation. Trots alla dessa goda förmåner banar de tekniska framgångarna in om IT-samhället för en närmare "global segregation".

7:3:14 IT-revolution hindrar världsomfattande globalisering
Problematiken i IT-frågan ligger i samband med världsklyftornas obalanserade tillväxt. Att samhällsklasserna mellan de rika och fattiga i världen åtskiljer sig allt mer i förhållande till de tekniska framgångarna är ett empiriskt faktum. Denna tendens har vi dessutom observerat under industrialismen då den utökade produktiviteten, vilket berodde på de tekniska framstegen, slutligen resulterade i en glupsk arbetslöshet. Med denna kritiska frågeställningen menar man egentligen att enbart de länder som har de förutsättningar (pengar samt kompetens) för att ha ett IT-samhälle kommer att dra nytta av informationstekniken medan de restvarande (huvudsakligen u-länderna) kommer att släpa efter allt mer och mer i utvecklingen.

Till slut kommer man nå den punkten i den informationsteknologiska evolutionsgången där de utvecklande länderna ej kommer att kunna ta igen sina tekniska brister och kommer därför att in i evigheten alltid att styras av den förutsatta minoriteten som kommer att vidhålla den överväldiga makten. Den globala segregationen kommer att vara enormt stor och den mänskliga korruptionen kommer enligt empiriska studier att etablera sig. Detta kommer att medföra att vädjan till de mindre förutsatta människorna i världen aldrig kommer att tolereras av den överträffande makten, i vägen till detta stadiet anser vi dessutom att demokratin kommer att förlora dess moraliska värde och enbart fungera som en affärsmekanismen inom arbetsmarknaden (en rättvis handelspolitik mellan de rika), där de extremt liberalistiska idéerna kommer att slå igen. Känns detta som en fullkomlig globalisering? Knappast. För att förebygga detta krävs att man, med en världsomfattande insats, utnyttjar demokratins folkliga dynamik och använder denna opinionsbildningsmekanismen för att påfresta den övre makten och redan tidigt avskaffa deras framtida företräde.

7:3:15 Massmedians påverkan
Media har som uppgift i samhället är att granska dess makthavare, men även att föra vidare politikernas budskap till folket. Medierna mättar även människornas behov av information, båda dessa faktorer är viktiga för opinionsbildningen och människans uppfattning om sin omgivning. Detta medför att medierna har en väldigt stor makt över samhället. Politikerna är beroende av dem för att nå ut till sina väljare, väljarna är beroende av dem för att få den information de behöver för att förstå sin egen roll i samhällets gemenskap. Lakoniskt kan man säga att media är vårt främsta kommunikationsmedel. Kommunikationen har sen en längre tid tillbaka dominerats av den ena parten, d.v.s. de få som vill nå ut till den stora massan, men sedan IT-revolutionen har detta ändrats radikalt i en mycket större utsträckning. T.ex, men framför allt, Internet har givit vem som helst chansen, att på ett effektivt och snabbt sätt, föra ...