PSYKISKA STÖRNINGAR

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

PSYKOLGI 2006

1. OLIKA FÖRKLARINGSMODELLER TILL PSYKISKA STÖRNINGAR.


• DEN MEDICINSK-BIOLOGISKA: förklaras med biologiska faktorer som ärftlighet, störningar i hjärnans ämnesomsättning, hormoner eller hjärnskador.


• DEN KOGNITIV : Kan definieras som en del av psykologin som handlar om människans informationsprocesser. För att göra svaret mer begripligt måste göra klart vad menar med information och informationsprocesser.
Till människans informationsprocess hör (1) perceptionsprocesser, som innebär att vi tar in information via våra sinnen (syn, hörsel, smak, lukt) och bearbetar eller tolkar denna information på olika sätt, (2) minnesprocesser, som innebär att vi lär oss något nytt (”lägger det på minnet”), återerinrar oss något, känner igen något eller på annat sätt använder oss av information som finns lagrad i minnet, (3) tankeprocess, som innebär att vi funderar, resonerar, analyserar, fantiserar, osv, och (4) Språkliga processer, som innebär att vi tar in verbal information via tal och text, och att vi formulerar oss verbal och kommunicerar med andra.
Gemensamt för alla dessa KOGNITIVA processer är att de innehåller information om något. Perceptioner, minnen, tankar och språkliga beskrivningar handlar om något.

• Kognitiva inriktningen inom psykologin ser många psykiska störningar som ett resultat av ett felaktigt tänkande. Man tolkar sin omvärld på ett sätt som leder till att man inte mår bra. Så kan den deprimerade människan bara ta fasta på sina misslyckanden och ta till sig den information som bekräftar hennes känsla av att vara värdelös. Kognitiv terapi är en metod som syftar till att patienten ska ändra sina tankemönster och tolka sin omvärld på ett annat sätt an förut.

• DEN BEHAVIORISTISKA: Förklaringen till psykiska störningar är att de orsakas av felaktig inlärning. Eftersom allt beteende är symtom man har ett tecken på att någonting i inlärningen har gått fel. Då måste man rätta till dessa fel och i stället lära sig ett nytt beteende, en ominlärning (ombetingning) ska åstadkommas. Det gör man med hjälp av olika typer av beteendeterapi.

• DEN PSYKODYNAMISKA: Förklaringen är att psykiska störningar beror på bortträngda, omedvetna konflikter som oftast uppstår i brandomen. Den synsättet bygger på Freuds teori om Jaget, detet och överJaget och barnets utveckling. Den bästa behandlingen blir följaktligen psykodynamisk terapi. De omedvetna konflikterna ska i terapi göras synliga och medvetna så att patienten kan bearbeta dem.



2. VAD MENAS MED:

• NEUROS = ÄR en benämning på lättare psykiska störningar som t.ex. fobier och tvångssymtom. Begreppet neuros användes bl.a. av Freud. Han menade att när ångesten som skapas av omedvetna konflikter inte längre kan hanteras med hjälp av försvarsmekanismer utvecklas en neuros. Neurosbegreppet är nära förknippat med den psykodynamiska teorin. Om en störning kallas för neuros är det underförstått att symtomen orsakas av omedvetna konflikter.

• PSYKOS = ÄR ett tillstånd som de flesta tänker på när man talar om psykisk sjukdom. Psykos innebär att verklighetsuppfattningen rubbad, den tolkning man gör av sin omvärld är orimlig och mycket av vikande. En psykotisk person är förvirrad och saknar sjukdomsinsikt, en oförmåga att uppfatta sig själv som sjuk.


• FOBI = innebär att man är rädd eller reagerar med ångest i en specifik situation som hiss, ser spindlar, getingar, fåglar eller skall flyga.



3. FORMELLA GRUPPER: Har ett antal bestämda regler för hur relationer är ordnade mellan medlemmarna t.ex. vem som gör vad. I formella grupper finns det en vald ledare.
INFORMELL GRUPP: uppstår inom en formell grupp.


4. VÄRDERINGAR: Innebär vårt beteende styrs inte bara av normer utan även av värderingar, som ofta är gemensamma i en grupp eller i ett samhälle. En värdering talar om vad vi tillmäter högt eller lågt värde, vad vi uppskattar eller inte uppskattar. Värderingar uttrycker vad vi tycker är bra eller dåligt. Delvis bildar vi genom våra personliga erfarenheter en egen uppfattning om saker och ting. Värderingar skiljer sig mellan individer och mellan grupper men det finns också många allmängiltiga värderingar som de flesta i vårt samhälle delar med varandra.

• FÖRDOMAR : Är omdömen om framförallt andra människor utan att vi har kunskap om dem. Typiskt för fördomar är att vi tillskriver andra människor negativa egenskaper, även om det också finns positiva fördomar. Ofta framkallar fördomar starka känslor och är därför svåra att påverka.



• ATTITYDER : Betecknar vår inställning till människor och företeelser i vår omvärld. En attityd har en kunskaps- och tankemässig, en känslomässig och behandlingsinriktad komponent. Vi har tankar och kunskaper om till exempel rökningens skadeverkningar, en negativ eller positiv känsla för företeelsen rökning samt en benägenhet att reagera på ett sätt i en situation där rökning förekommer. Attityder är ett sätt för oss att förenkla tillvaron, de kan fungera son en grov karta som vi använder för att snabbt kunna ta ställning och veta hur vi skall handla.

• ATTITYDER: Forskningen kring omedvetna processer har genomgått en mycket snabb utveckling under det senaste decenniet, med utveckling av en mängd nya experimentalpsykologiska metoder (t ex Greenwalds implicita associationstest, test av affektiv priming, mm). För att nämna ett exempel som borde ha relevans för all typ av psykoterapi, så har man kunnat belägga att människor har implicita attityder, som inte överensstämmer särskilt väl med deras explicita attityder, och som åtminstone i vissa avseenden tycks vara viktigare än våra explicita attityder för hur vi fungerar emotionellt och beteendemässigt. Med "explicita attityder" menas de inställningar och uppfattningar som människor medvetet ger uttryck för när man frågar dem (t ex i intervjuer eller på frågeformulär). Med "implicita attityder" menas attityder som går att härleda ur mer indirekta mått på olika test (t ex det implicita associationstestet). "Implicita attityder" är alltså något som inte går att få fram så lätt med introspektion. En intressant fråga att diskutera här är följande: Om dessa implicita attityder har stor betydelse för vårt fungerande, vad har detta då för implikationer för en terapiform som fokuserar på klientens medvetna tankeprocesser med hjälp av introspektion, och som ser terapeutisk förändring som ett resultat av realitetsprövning på det medvetna planet?





5. FYRA FÖRSVARSMEKANISMER OCH VAD DE INNEBÄR.


• Bortträngning innebär att vi till det omedvetna tränger undan tankar, känslor och minnen vi inte orkar med. Vi ”glömmer”, gömmer undan dem men vi gör det inte medvetet. Det kan inte styras med viljan.
• Förnekande liknar bortträngning i och med att vi försöker hålla verkligheten borta från vårt medvetande. Förnekande är mer konkret på så sätt att vi bokstavligen vägrar att se verkligheten som den är när den är för hotande. Ofta är det förnekande vi först reagerar med när vi får ett tråkigt besked. Det är ett ändamålsenligt sätt för psyket att få litet andrum tills vi orkar ta emot det tråkiga.
• Rationalisering innebär att vi rättfärdigar våra känslor och beteende med förnuftsmässiga förklaringar. På sätt och vis ljuger vi för oss själva för att det ska kännas bättre. Vi använder olika bortförklaringar som vi ofta själva tror på. ”surt sa räven om rönnbären” är ett klassiskt exempel på rationalisering.
• Reaktionsbildning innebär att vi beter oss i motsats till det vi verkligen känner. Det kan te sig litet märkligt men om en känsla är för hotande kan vi kanske hantera den om vi vänder den till sin motsats- kärlek till hat eller hat till omsorg, rädsla till hårdhet till arrogans.

6. Skillnaden på primära och sekundära behov.

• Primära behov: är det finns som vi måste tillfredsställa för att rent fysiskt överleva. De behoven är fysiologiska och kallas för primära (kommer i första hand). Behovet av föda är ett primärt behov, likaså behovet av sömn, luft, uttömning och fortplantning. Om vi inte får dessa behov tillfredsställda överlever vi inte.
• Sekundära behov: andra behov är mer sekundära (kommer i andra hand). De är viktiga att tillfredsställa för att vi ska kunna leva ett psykiskt och socialt bra liv. Behovet av trygghet, gemenskap, aktivitet och omväxling är sekundära i den bemärkelsen att vi rent fysiskt kan överleva även om de inte är tillfredsställda.


7. Människan Sinne: är syn, hörsel, lukt och smak, känselsinnen och balanssinnen. De flesta av dem är från början outvecklade.
• Känselsinnet består faktiskt av skilda sinnen för smärta och beröring, värme och kyla.
• Balanssinnet består av flera sinnen och deras funktion är bland annat att se till att vi kan hålla ass upprätt och tala tydligt.
• Lukt och smaksinnena reagerar på kemiska substanser och står i förbindelse med varandra O.S.V.
8. Kris betyder : Ordet kris kommer från det Grekiska ordet ”krisis” som betyder Plötslig förändring, avgörande vändning. Det kinesiska skrivtecknet för kris står för både förändring och möjlighet.



9. Fyra olika kris faser:
• CHOCK FAS chock –eller förlamningsfasen bestäms av försvarsmekanismen isolering, som leder till känslomässig stumhet och mekaniskt handlande. Ofta följer chockfasen på en kortvarig och intensivt smärtsam reaktion på dödsbudet, och den kan ses som en adaptiv reaktion för att milda sorgen och möjliggöra gradvis anpassning till en ny verklighet.

• REAKTIONS FAS chockfasen övergår i reaktionsfasen i och med att isoleringen inte längre förmår hålla känslorna från medvetandet. Här inser man inte bara intellektuellt sin förlust utan reagerar också emotionellt på den. Grundstämningen vid sorg är depressiv, men sorgens emotionella innehåll är komplext. Ett annan del av sorgreaktionen är mindre inriktad på den döde. I stället för att längta och söka vänder sig den sörjande i protest mot den grymma tillvaron. Protesten innehåller följande drag bitterhet, irritabilitet, spänning, rastlöshet och avvisande attityd.

• BEARBETNINGS FAS chock- och reaktionsfasen utgör tillsammans sorgreaktionens akuta del. Det finns ingen skarp gräns till den följande bearbetnings- eller reparationsfasen. Den börjar redan under reaktionsfasen men sätter sin prägel på sorgen först när denna passerat sin kulmen. Bearbetningen eller sorgarbetet är en inlärningsprocess där förlusten steg för steg inses och ett nytt sätt att förhålla sig till omvärlden etableras.

• NYORIENTERINGS FAS Den sista fasen i sorgreaktionen varar livet ut. Förlusten finns här som ett minne som inte behöver störa engagemang i andra personer och aktiviteter. Fortfarande kan de gamla stingen kännas av. Lyhördheten för andra sörjande har ökat. För den egna personen verkar genomgången sorg snarast som immuniseringen som gör reaktionen på kommande förluster mindre intensiv. övergången mellan bearbetnings- och nyorienteringsfasen markeras av vändpunkter som samtidigt påskyndar nyorienteringen. För en änka t.ex. en vändpunkt när hon kan börja ordna med mannens tillhörigheter, ge bort hans kläder och flytta ut hans säng. Att fästa sig vid en ny man, eventuellt gifta om sig, något som från början upplevdes som otrohet, kan innebära en definitiv nyorientering.

10. ERIKSSONS UTVECKLINGSTEORI

• Den tidiga skolåldern (ca 7-12 år) Verksamhetslust - underlägsenhetskänslor. Kamratrelationer blir viktiga. Barn är nyfikna och vill lära sig. Skolan och lärarna har en avgörande betydelse för barnets utveckling i den tidiga skolåldern. Om barnet får en känsla av att inte duga, inte kunna lära sig eller till och med hånas vid misslyckande, utvecklas en känsla av underlägsenhet.

• Tonårsåldern (ca 13 - 19 år) Identitet - identitetsförvirring. "Vem är jag? Hur är jag? Vad skall jag bli?" Tonåringen söker sin identitet. Tonåringen skall bli vuxen. Att hitta sin identitet som vuxen innebär för det flesta tonåringar mycket sökande, osäkerhet och till och med smärta. "Duger jag?" Man testar olika klädstilar, olika åsikter och kanske olika kamrater för att hitta det som passar. Den fysiska utvecklingen, kroppens förändring bidrar ofta till tonåringens osäkerhet. En negativ utveckling i tonåringen för med sig en identitetsförvirring som kan försvåra en harmonisk utveckling i vuxenlivet.

11. EXEMPEL PÅ KRISER.

Anders är 52årig gift och bor med sin hustru, två vuxna barn utflugna, 24 och 27 år gamla. Tidigare arbetar som rektor, numera sjukskriven. Andres haft trasig uppväxt med sexuella övergrep. Psykisk och fysisk misshandel, då han blivit slagen utav sin far, viket pågick framtill 18 årsålder. Fadern haft manodepressiv sjukdom. Modern haft Alzheimers sjukdom i 20 år, både dog när han var 50års ålder.
Anders har depression med svår ångest, dödsönskan, suicidplaner och magkatarr sedan flera år tillbacka och ända sedan barndomen återkommande magbesvär och känner sig sedan längre tid nedstämd och har kraftig ångest. Uppskattar ej saker han tidigare gjort. Tycker att humöret kan gå lite upp och ner, men aldrig riktigt glad och framför allt daglig ångest. Sedan somnat vid datorn på arbetet, har ej något missbruk men dricker 1-2 flaskor vin per vecka. Anders inte fick träffa samma läkare och han upplever sig allt sämre. Ångesten har blivit outhärdlig och han upplever allt mer initiativlöshet och har negativa tankar. Är rädd att gå ut. Människor kan uppleva honom psykiskt sjuk, vill inte träffa grannar och dåligt sömn.
Anders försöker utveckla olika strategier att avfärda denna t.ex. att läsa böcker, men det gör inte att koncentrera sig. Han upplever också att minnet sviktar. Har svårt att komma på ord och namn på personer han redan känner. Han har slutat jobba som rektor samtidigt skiljd sig med sin fru, har ingen kontakt med sitt barn.

12. Hur bemöter man människor i kris?


Detta kan vara mycket svårt. Det kan kännas som om du är maktlös, när du inte kan trösta, fast det är det du vill. T.ex. En nära anhörigs död, han eller hon vill inget annat än att få tillbaka den avlidne, det är ju en omöjlighet. Att stödja är istället mest lämpligt, hjälp honom eller henne att gå igenom de svåra känslor som kommer. Och var beredd på att finnas som stöd ett långt tag. Av egen erfarenhet och av andras berättelser är det ganska vanligt förekommande att människor i kris har hjälp vid det akuta skedet. Sedan när behovet att prata för att komma i acceptans med livet igen, då är det tyst och man står där helt själv. I vissa krissituationer kan religion vara en bra tröst. Skuldkänslor och orättvishets känslor kan vara svåra för anhöriga att bemöta bra.
Kriser har alltid setts på med olika ögon. Här är en sammanfattning av psykologen Erik Homburger - Eriksson om hans syn på Psykosociala kriser. Den har jag tagit med därför att det är vad jag valt att analysera.
Homburger - Ericsson, ansåg att det inte går att komma vidare i en positiv utvecklig med mindre än att periodens kris blivet löst på ett lyckligt sätt.
Annars får man gå tillbaka till den period där man misslyckades och ta sig igenom krisen på nytt i en terapeutisk process av något slag.

1. Under spädbarns tiden (0) utgör krisen av kampen mellan grundtrygghet och grundläggande misstro. Den bör sluta med en känsla av HOPP

2. I Tidig barndom (1år) karakteriseras den av kamp mellan självständighet och
skam o tvivel. Slutprodukten är VILJA.

3. Under Förskoleåren (3år) präglas krisen av vilja att ta initiativ och känsla av skuld.
Om den klaras av är resultatet MÅLMEDVETENHET.

4. Under skolåren (6år) utgörs krisen av flit versus underlägsenhet.
Den lyckliga utgången är KOMPETENS.

5. I Tonåren (19år) präglas krisen av kampen mellan ut...