Franska revolutionen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning
Jag har valt att fördjupa mig om den franska revolutionen och som central frågeställning har jag valt ”hur påverkades folket och samhället under revolutionen?”

För att veta hur det franska folket och samhället påverkades måste vi först ta reda på hur samhället såg ut före revolutionen, hur det förändrades och hur det kom att se ut efter revolutionen.

Frankrike före revolutionen
I det gamla Frankrike före revolutionen var det kungen som hade störst makt. Samhället var uppdelat i tre olika stånd. Bönder och borgare, liksom huvuddelen av folket, förutom adel och präster tillhörde det tredje ståndet och stod lägst. I det tredje ståndet hade borgarna mest makt och inflytande. Klasskillnaderna medförde stora privilegier för adeln som tillhörde det näst högsta ståndet. Präster hörde till det högsta ståndet. Både adel och präster var helt befriade från att betala skatt. Alla skatter betalades av bönder och borgare som utgjorde den största delen av befolkningen. Bönder betalade också ett tionde (en tiondel av allt de producerade) till kyrkan. De tilläts inte ha adliga ämbeten och släpptes inte in på universitet, där adelsmännen fick den bildning som anstod en adelsman.

I landet rådde missväxt och ekonomin var dålig. Den blev ännu sämre på grund av ineffektiv skatteindrivning. Skatteindrivarna plockade till sin egen ficka och skatterna man fick in blev betydligt mindre än vad man egentligen skulle fått in. Hovet kostade mycket pengar, men man hade även dragit på sig utgifter från det 30-åriga kriget (slut 1648) och Spanska tronföljdskriget i början av 1700-talet. Man lånade pengar och där tillkom ränta man tvingades betala. Bönder och borgare levde i fattigdom medan adeln levde i överflöd. Samhället var orättvist uppbyggt, vilket var en viktig orsak till revolutionen.

En viktig anledning till samhällets förändring var antagandet av förklaringen om människornas och medborgarnas rättigheter, där man utgick från idéer från olika upplysningsfilosofer, Voltaire, Montesquieu och Rousseau. Makten skulle delas mellan kungen och folket istället för att ha en enväldig kung. Enligt Rousseaus åsikter hade ingen människa rätt att bestämma över en medmänniska. Han menade att alla människor föds lika och har lika rättigheter vilket återspeglas i tankarna bakom revolutionen. Antagandet av förklaringen om människornas och medborgarnas rättigheter innebar ett helt nytt sätt att se på samhället. Det har kallats ”den gamla regimens dödsattest”. Trots att dokumentet inte på något sätt var kvalificerat som lagar till samhället, kom det att bli en viktig grund för uppbyggandet av det nya samhället.

Slagorden under revolutionen var ”frihet, jämlikhet och broderskap”, men man kan fråga sig om resultatet av revolutionen verkligen återspeglar grundidén med revolutionen. Blev samhället mer jämställt? Fick folket mer frihet och broderskap?

Frankrike under och efter revolutionen
Bönderna fick mer pengar bl.a i och med avskaffandet av ”tiondet” och i och med skatteminskningen. Det tredje ståndet som hade revolterat hade inre splittringar och motsättningar. Det tredje ståndet bestod av en så stor del av samhället att det var svårt att enas i politiska frågor. Men grundidén var fortfarande den samma: frihet, jämlikhet och broderskap. Samhället blev visserligen mer jämställt, men marken som kyrkan och de rikaste adelsmännen ägt övertogs istället i huvudsak av borgarna, som tjänade mest på revolutionen.

Samhället genomgick en rad förändringar. Frankrike uppdelades i 83 stycken ungefär lika stora län, som i sin tur delades in i distrikt och i botten behöll man de 36000 små kommuner som man haft sedan tidigare. Man hade fortfarande en kung, men med mycket mer reducerad makt. Han kunde inte ändra lagförslag som skulle kunna minska hans makt ytterligare. Stånds- och privilegiesystemet avskaffades, lagen blev lika för alla. Man firade Nationaldag den 14 juli till minne av stormningen av Bastiljen (som var den första vapenkonfrontationen i revolutionen). Istället för att lägga skattebördan på det tredje ståndet, framför allt bönder, var nu alla medborgare skyldiga till att betala skatt. De som betalade tillräckligt med skatt räknades som ”aktiva” medborgare och hade rösträtt, förutsatt att de var män. Om detta verkligen återspeglar den jämställdhet, som först var ett av slagorden i revolutionen, kan man ju fråga sig... Men det var ändå en bit på väg mot ett bättre samhälle. Detta var bara några av de omfattande förändringar som revolutionen medförde.

Det var efter revolutionen som Frankrikes så småningom världskända restauranger började växa fram. Hovets kökspersonal blev arbetslös pga monarkins minskade betydelse och öppnade därför restauranger, som Frankrike är känt för även idag. Utrikestullar som man haft sedan före revolutionen avskaffades, vilket banade väg för en kapitalistisk utveckling som fick ett uppsving när järnvägen så småningom uppfanns och sattes i bruk. Man hade redan under merkantilismens tid avskaffat inrikestullarna.

Att få söka till alla tjänster var inte längre något som var förunnat endast adeln, utan var nu tillåtet för alla, oavsett social bakgrund. Före revolutionen var det kungen, präster och adeln som valde vilka som fick ha offentliga yrken. Det tredje ståndet blev nedröstat eftersom varje stånd hade en röst var och präster och adel ofta röstade för samma sak.

Fattiga medborgare hade rätt till ”nödhjälp”som fungerade som dagens socialbidrag. Man införde en permanent riksdag, där ledamöterna var folkvalda, vilket alla med offentliga yrken var. Man började satsa mer på ett Frankrike som helhet och uppmuntrade inte längre minoritetsspråk som bretagnska, korsikanska, occitanska mfl. Man införde ett nytt system för att mäta sträckor, istället för att låta måtten skifta från provins till provins införde man metersystemet år 1791. Man införde nya måttenheter för vikt, längd, volym och yta. Uppfinningar gjordes, ett exempel är telegrafen, som kombinerat med luftballonger blev viktigt för revolutionsarmeerna under Napoleonkrigen som senare skulle komma.

Böndernas tionde till kyrkan avskaffades och kyrkan finansierades nu istället av staten. På grund av oenighet splittrades sedan kyrkan och bestod nu av två delar, en statligt finansierad och en som församlingen finansierade. Uppdelningen man gjorde av kyrkan bidrog till att upplysningstidens antiklerikalism visade sig. Kyrkopolitiken bidrog till att en ny revolution startade och var troligen en anledning till att krig förklarades mot flera olika länder däribland Österrike och Spanien. Kungens (Ludvig XVI) och drottningens förräderier mot det egna landet gjorde att monarkin försvagades och ledde till kungens avrättning. Det som från början var tänkt som en revolution som skulle förena landet blev en utlösare av en lång rad politiska och krigiska konflikter. Dessa ledde till landets största splittring någonsin och revolutionens våldsammaste och blodigaste del hittills.

Det rådde stor förvirring bland folket. Revolutionen förändrades hela tiden av splittringar och uppkomst av nya revolutionära grupper och reglerna i rättighetsförklaringen tycktes ha glömts bort. Folk kastades i fängelse utan anledning och såväl rättighetsförklaringen som slagorden vid revolutionens början var som bortblåsta och ledde till ett uppror i Vendée i västra Frankrike år 1793. Så småningom kom en ny politisk grupp till makten. Sans-culotterna (utan knäbyxor) tolkade på eget sätt delar av vad som från början var tanken med revolutionen, jämställdhet. De använde sig av grövre tillvägagångssätt. Exempelvis kunde svartabörsen-handlare och hamstrare straffas med giljotinen.

Efter politiska tvister och avrättandet av viktiga politiska frontfigurer som bl.a Maximillian Robespierre, var nu det långa upproret slut och genom en statskupp tog Napoleon Bonaparte makten. Revolutionen var slut och en del av principerna som låg till grund för revolutionen gick förlorade. Revolutionen hade förändrat samhället på gott och ont, men frågan är om man uppnått vad som var själva grundidén med revolutionen: Frihet, jämlikhet och broderskap. På sikt banade den franska revolutionen väg för nya tankeströmningar i andra länder, bl.a i England. Där tryckte man radikala, franskinspirerade böcker. Boken ”Rights of Man” av Thomas Paine innehöll ett förslag på ett skattesystem som skulle bryta upp godsägararistokratin i England. Revolutionens tankar om frihet, jämlikhet och broderskap spred sig till många andra länder i Europa.


Sammanfattning:

Samhället i Frankrike före revolutionen var präglat av sociala orättvisor, skatteskillnader, privilegier av olika slag.
Slagorden under revolutionen var frihet, jämlikhet och broderskap.

Samhället förändrades på en rad olika sätt under revolutionens gång:
∑ Lika lagar för alla. Alla fick söka alla ämbeten, oavsett social bakgrund.
∑ Nya enheter för vikt, längd, volym och yta och infördes vilket spred sig till andra länder.
∑ Revolutionen medförde mycket politiska tvister, mycket blodsspillan och meningsskiljaktigheter
∑ Revolutionen medförde en total förändring av samhällsstrukturen. Detta skedde inte i
ett skede utan till följd av en rad olika politiska och krigiska handlingar.
∑ Den franska revolutionen banade väg för förä...