Det kognitiva synsättet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

I det kognitiva perspektivet står människans tankar i centrum. Psykologer som har kognitiv inriktning är intresserade av människornas tänkande, begreppsbildning och hur det samspelar med känslolivet.
Jean Piaget studerade hu människornas tänkande utvecklades.
Barn tänker väldigt konkret och det är först i ton åren som de får förmågan att tänka utifrån endast påhittade situationer. De lär sig även att tänka mer abstrakt.

Den första utgångspunkten i kognitiv psykologi är att människan tänker, tolkar minns och fattar beslut utifrån s.k. kognitiva scheman eller mönster.
Dessa mönster har personen fått från inlärning och tidigare erfarenheter. Schemana dominerar vårt sätt att tänka.
Många tror att allt har en orsak, därför letar många också efter sådana. När de sen funnit en rimlig orsak styrker den bara den ursprungliga uppfattningen om att allt har en orsak. Orsaksbegreppet är ett mycket vanligt kognitivt schema hos mänskligheten.
Den andra utgångspunkten i den kognitiva terapin är kort sagt att tanken ofta styr känslan.
Det innebär att en människas känslomässiga reaktioner inte alltid orsakas av de yttre omständigheterna utan av hennes sätt att tänka
Vissa filosofer som kallas stoikerna menade att orsaken till hur en person mår inte hade med de yttre omständigheterna att göra , som krig och fattigdom, utan med personens inställning till livet.

En kognitiv psykolog börjar med att fånga in personens tolkningar av situationen eller situationerna. Steg två blir att ta reda på varför personen tolkar situationen som den gör.
Då har psykologen hittat det grundläggande problemet, tolkningen alltså.
Sedan börjar arbetet med att förändra dem.
Människors uppfattningar och tolkningar kommer från t.ex. religion och kultur. Och det är inte så lätt att ändra på människors grundantaganden om världen. Ofta styrk dessa antaganden även från familjen.
Handlar personen efter ett felaktigt antagande kan saker gå väldigt snett och personen kan hamna i konstiga situationer.
Sådana antaganden kallar psykologer för dysfunktionell och terpins uppgift blir att förändra de dysfunktionella antagandena.
Det är inte alltid så att tanken try känslorna, utan det är ett fint samspel mellan dem.
Beroende på situationen så kommer känslorna eller tanken först.
I ren kognitiv terapi arbetar psykologerna endast med känslorna. Men det finns även en blandform som kallas kognitiv beteendeterapi (KBT). Den har även inslag från beteende psykologin som det nog hörs på namnet.
Terapeuten utgår från att innehållet i tankarna även styr känsloupplevelserna. Därför försöker alltid en terapeut att gräva fram de verkliga tankarna som personen har.
Oavsett vilken grundtanke/inställning personen har förstärks den ofta. Så även positiva grundtankar förstärks

Terapeuten börjar med de negativ känslorna, går sen vidare till de negativa tolkningarna för att sist exponera de negativa grundantagandena.
De sokratiska frågorna är ofta viktiga inom den kognitiva terapin, de går ut på att få patienten att tänka själv. Då kommer patienten att upptäcka att tankarna inte stämmer överens med verkligheten.
I den kognitiva terapin kan patienterna få hemläxor. En patient med dåligt självförtroende kan få i läxa att göra något den är bra på.
På flera olika områden har kognitiv terapi visat sig vara framgångsrik. T.ex. vid tvångstankar, depressioner och ätstörningar.
När det gäller olika typer av tvångstankar används ofta blandformen KBT.
Kognitiv terapi vill främst ändra på tankarna som patienten har, men även beteendet och känslorna.
Det finns ingen tydlig olikhet mellan det kognitiva och det psykodynamiska synsättet mer ön att det inriktar sig på olika saker.

Jag tycker at det kognitiva perspektivet låter mycket vettigt. Att tankar och inställning styr våra känslor tycker jag låte...