Det spykodynamiska sysättet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Sigmund Freud utvecklade det psykodynamiska synsättet. Freud levde mellan 1856 och 1939 och var från österrike.
Freud sa att sex och aggression styr människan väldigt mycket. Han påstod även att de omedvetna krafterna påverkar människan mer än de medvetna. Och att under den tidiga barndomen grundläggs människans personlighet.

Freud och psykodynamikerna ansåg att personligheten bestod av detet, jaget och överjaget.
Detet består av lust och aggression.
Libido är lust i stor bredd, sex i stort men inte bara det. Känner detet libido eller aggression vill det tillfredställa sin drift med det samma även om det är väldigt olämpligt, det kallas för lustprincipen.
Detet är amoraliskt och det följer primärprocessens lagar vilket innebär att tid och rum inte existerar.

Jaget är däremot medvetet om tid och rum och yttervärldens krav, det följer realitetsprincipen. Jaget försöker vara någorlunda moralisk, logisk och överväger medvetet hur det ska lösa problem.
Jaget utvecklas hos barnet när det får en mer realistisk bild av omvärlden. För att vinna trygghet eller uppskattning kan jaget ignorera vissa kortsiktiga önskningar. Jaget påverkas mycket ofta av impulser och omedvetna önskningar, detta är jaget inte ens medveten om.

Överjaget formas när barnet identifierar sig med sina föräldrar.
I början liknar barnens överjag föräldrarnas men ju fler människor barnet träffar desto mer utvecklas överjaget till deras eget.
Överjaget iakttar jaget och jämför dess handlingar med sina egna normer och ideal. Avvikelser förkastar överjaget direkt.
Freud och psykoanalytikerna menar att detet, jaget och överjaget är processer inom oss som finns på ånga olika nivåer.

Den största delen av vårt själsliv är omedvetet. Saker som är väldigt smärtsamma att komma ihåg eller som inte passar in i överjagets idealbild kan överjaget få jaget att tränga bort. Bortträngningsmekanismen är en omedveten process.
Oviktiga minnen och kunskaper människan inte använder så ofta kallar Freud det förmedvetna. Det förmedvetna kan även innehålla känslor som personen vet att den har men skäms för och försöker inte låtsas om. Det förmedvetna kan lätt bli medvetet igen om det behövs.
En sak som skiljer överjaget och jaget från detet är att både jaget och överjaget innehåller omedvetna och medvetna processer menad detet är enbart omedvetet.

Den första fasen i en människas liv kallas den orala fasen. Då upptäcker barnet omvärlden genom att suga och smaka på den. Den orala fasen varar mellan 0-1år.
Nästa fas är den anala fasen då barnet ska lära sig att hålla sig tills den kommit till toan. Denna fas är vid 1-3 års ålder. Något som också tillhör den anala fasen är att barnet vill ha mer kontroll över sin existens.
Därefter kommer den oidipala eller falliska fasen, då är barnet ca 3-5år gammalt. Här skaffar sig barnet ett kärleksobjekt som ofta blir föräldern av motsatt kön. Denna tillfalliga förälskelse kommer barnet ur i nästa period då barnet identifierar sig med föräldern av samma kön.
Latens fasen inträffar vid 5 års ålder och fortsätter fram till 11 års ålder. Under denna tid ska barnet skaffa sig kompisar och stabilisera sig si skolan. Att inte ha några kompisar eller ha det kämpigt med pluggandet blir ofta mycket jobbigt.
Många barn i denna ålder håller även på med en eller flera hobbys som musik eller någon idrott.
Vid 12 års ålder påbörjas adolescensen som inleds med puberteten. Ungdomarna ska utveckla en psykisk könsidentitet, frigöra sig från sina föräldrar för att slutligen bli vuxen. Adolescensen varar till ungefär 20 års ålder.
Denna beskrivning är från de moderna psykoanalytikerna men faserna beskrevs från början av Freud som menade att störningar eller överuppfostran i dessa faser kan ge den vuxna personen problem.
För att orka med det tuffa livet har jaget utvecklat s.k. försvarsmekanismer. Som är en rad strategier, med andra ord olika sätt att förhålla sig till problem.
Den förmodligen vanligaste försvarsmekanismen är bortträngning. Bortträngning är att tränga undan minnen och impulser som väcker ångest. Ibland lyckas bortträngningen endast till hälften då minnena förträngs men ångesten sitter kvar.
Förnekande, då personen förnekar en del av verkligheten är en annan metod för att skydda jaget från ångest. Tror personen själv på förnekelsen fungerar metoden, så det handlar snarare om att ljuga för sig själv än att ljuga för andra.
Reaktionsbildning döljer förbjudna känslor för överjaget genom att vända en känsla eller en impuls till sin mottsats. Omvandlingen är en omedveten process, så det handlar inte om att låtsas.
Rationalisering är när människan tolkar verkligheten och sig själv så att det framstår så sympatiskt som möjligt. Människan försöker att få sina motiv och önskningar att se bättre ut än vad de är. Människor har ofta olika motiv till sina handlingar och det är omöjligt att se vilket motiv som är det verkliga. Rationalisering trycker undan en del av motiven för att skjuta fram andra som låter bättre.
Ett sätt för jaget att handskas med ”fula känslor” är projektion, då man lägger känslan hos någon annan. Den alvarligaste följden som kan uppstå är inte bara att personen tappar kontakten med sina egna känslor, utan även att personen kan få problem med sina kontakter till folk. Det som alltid medföljer i projektion är att man får en förvrängd bild av andra.
Identifikation är motsatsen till projektion, man tar alltså egenskaper och känslor som ligger hos någon annan och planterar dem i sig själv.
Till viss mån är det normalt det ingår i utvecklingen. Förskjutning är när en känsla som är avsedd för en person förskjuts till en annan.
Det är lättare för en utomstående att upptäcka förskjutningen.
Självbestraffning är ett annat sätt att handskas med aggression, som skulle väcka ångest om det uppträde öppet.
Regression är när personen går tillbaka till ett tidigare stadium för att slippa omvärldens krav för en stund.
Förlorar en person någon som stod den nära kan personen reagera med regression och vilja bli tillfälligt omhändertagen. Ofta går regressionen över och man kan se det som at jaget skaffar sig lite andrum.
Splittring är när någon håller i sär två motstridiga tendenser hos sig själv för att skydda jaget mot hotande konflikter. Personen själv märker inte hur motsägelsefull den är.

Under Freuds tid fanns en stor tro på naturvetenskapen hos Europas borglighet.
Freud var läkare och hade en ganska mekanisk syn på själslivet.
Han var väldigt intresserad av hypnos, drömmar och sexuella konflikter.

Självklart fick Freud mycket kritik när han började tala om sexualitet, för på den tiden pratade man inte högt om det.
Många unga människors tro på mänsklighetens godhet gick i bitar under det första världskriget. Och Freuds teori om att aggression och sex styrde mänskligheten verkade plötsligt mycket rimligare.
Med tiden utvecklade Freud omfattande psykologiska teorier och en egen behandlingsmetod. Dessa teorier kallas med ett samlingsnamn för psykoanalysen och läkare eller psykologer som var utbildade i denna teori kallas psykoanalytiker.

Fred hade några viktiga begynnelsepunkter de styrde till viss del hans teorier.
En av utgångspunkterna var att människornas själsliv är omedvetet och att det omedvetna påverkar människan.
En annan var att allt har en orsak. Hur slupmässigt än
det mänskliga psyket och drömmar än verkade, ansåg Freud att det oftast hade en mening som man kunde ta reda på.
Han var även dynamisk som innebar att han ansåg att människans inre utvecklades genom konflikter. Att motstridiga krafter drev utvecklingen.

Enligt Freud kan starkt obehagliga upplevelser, så
kallade trauman, ge skador på själen.
Freuds förklaring på ångest var fixerad energi. Ångest kan i värsta fall yttra sig som hysteriska anfall och tillfällig förlamning.
Genom neurotiska tvångshandlingar kan jaget kontrollera ångest, då binds ångesten vid något annat det ursprungliga minnet.

Fobi är en mycket överdriven rädsla för något. Vissa driftimpulser och minnen väcker ångest när det möter motstånd hos jaget. För att kunna kontrollera rädslan knyts ångesten till något man kan undvika, t.ex. spindlar.
Enligt Freud var fobier väldigt symboliska och att det personen är rädd för symboliserar en djupare och omedveten rädsla.
Om personen får reda på vad den egentligen är rädd för kan rädslan (fobin) försvinna.

Sublimering är ett mycket allmänt använt begrepp som kommer från psykoanalysen. Med det menade Freud att al vår driftsenergi som finns i detet omöjligt kan få sitt utlopp i endast aggression och sexualitet.
Då omvandlas (sublimeras) en del av driftsenergin till annan verksamhet.
Enligt Freud skulle det inte finas någon kultur utan sublimeringen.

Freud kallade pojkars förälskelse i sina mammor under den oidipala fasen för Oidipuskomplexet. Det kom från den grekiska tragedin där kung Oidipus mördade sin pappa och gifte sig med sin mamma. Elektrakomplexet kallas motsvarigheten för flickor (dock inte av Freud). Det kom från att Elektra dödade sin mamma, för att denne låtit döda pappan, som någon slags hämnd. Freud trodde att små pojkar var väldigt rädda att bli kastrerade medan flickorna var avundsjuka och kände s.k. penisavund.

Att skilja mellan psykoanalysens teori och behandlingsmetod är mycket viktigt. Teorin är ju inte så svår att förstå. Behandlingsmetoden kan däremot inte vem som helst använda.
Under flera års tid träffar psykoanalytikern sin patient flera gånger i veckan.

Psykoanalytikern själv har också gått i analys.
Överföring är när gamla reaktionsmönster överförs till nya relationer. Förälskelse och aggression är båda vanliga överförningsfenomen. Även analytikern kan överföra sina reaktionsmönster på patienten, det kan störa den psykoanalytiska processen. Den överföringen kallas för motöverföring. Just därför är det mycket viktigt att analytikern själv har gått i analys så att de kan förstå och hantera sina motöverföringar.
Syftet med den psykoanalytiska behandlingen är att patienterna ska förstå sig själva och sina reaktioner. Det är vanligt och naturligt att patienterna visar motstånd mot tolkningarna som görs under analysen.
Personen kanske inte blir kvitt sitt förflutna men den kan lära sig att leva med sig själv på ett bättre sätt.
Idag är psykoanalysen som behandlingsform väldigt exklusiv och mycket dyr. Dessutom tar det lång tid.
Freud har både blivit mycket beundrad och mycket kritiserad. Det fanns folk som tyckte att Freud hade fel i det mesta. Att det inte fanns något omedvetet, att barndomen inte var särskilt avgörande och att Freud var någon sexgalning. Det finns ingen forskning som kan stödja något samband mellan barndomen och den vuxna personligheten. Behandlingen är svar att utvärdera på ett vetenskapligt sätt eftersom den är så långvarig, vilket inte behöver betyda att behandlingen är förgäves.
Att psykiska störningar alltmer börjat betraktas som mindre skrämmande eller obotliga är nog en av de viktigaste effekterna av Freuds arbete.
Utan Freuds insatts hade psykologins utveckling sett helt annorlunda ut.

Jag gillar det psykodynamiska synsättet och tycker att Freud har många vettiga funderingar. Freuds förklaring på personlighetsuppbyggnaden tycker jag är mycket intressant och ganska trovärdig. Man kan undra vad som styr oss mest av detet, jaget och överjaget och om det är samma del som styr alla människor. Och varför det är så. Eller om det inte är samma del som styr oss, vad det är som avgör vilken del som styr oss mest. En fundering jag fick om det här var: om våldsamma människor är mest styrda av detet skulle man kanske kunna plantera in ett överjag eller styrka deras eget för att få dem att lugna ner sig.
På punkten tidiga störningar är jag lite kluven. Ena stunden kan jag tycka att det låter vettigt med att störningar i barndomen kan ge den vuxna problem. Och andra stunden kan jag tycka att man inte borde vara så lättstörd i barndomen. Alla föräldrar gör säkert någon miss i uppfostringen, ska det betyd att barnet kanske får en kronisk psykisk störning som vuxen?
Freud hävdade att små pojkar är mycket rädda för att bli kastrerade. Där håller inte jag med, små pojkar tror jag inte vet vad kastrering eller sterilitet är. Och penisavund är enligt mig rena struntpratet. På dagi...