Psykologi A - De olika perspektiven

63 röster
217257 visningar
uppladdat: 2006-10-14
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Det psykodynamiska perspektivet

Det psykodynamiska perspektivet skapades av Sigmund Freud, ett välkänt namn för dem flesta. Han ansåg att vi styrs av aggressioner och sex. Detta kan man ta reda på genom hypnos eftersom Freud menade att vi har mycket mer i vårt psyke än vad vi känner till. Detta behöver inte bara yttra sig vid hypnos utan även i vårt vardagsliv, då en del av vårt själsliv ständigt är omedvetet. Freud ansåg att varje händelse, psykisk som fysisk, i princip kunde förklaras med hänvisning till bakomliggande orsaker.

Freud menade också att ens personlighet består av tre delar. Detet, jaget och överjaget. Mer förenklat kan man säga att detet är drifterna (begären), överjaget samvetet och jaget vår starkaste vilja, som ständigt måste styras mellan ofta oförenliga krav.

Detet är den del som formas först, den innehåller framför allt önskningar och impulser som är knutna till vårt driftliv. Detet saknar även logik och känsla för realism, då varken tid eller rum existerar för det. Här kan impulser från barndomen leva kvar och dyka upp hos den vuxne med sin ursprungliga styrka, varvid önskningarna inte har åldrats. Detet är amoraliskt, precis som man ibland brukar säga om ett litet barn.

Jaget har flera egenskaper som detet saknar, det är nämligen medvetet om tid och rum och om omvärldens yttre krav. Det försöker även vara logiskt, någorlunda moralisk och medvetet överväga hur det ska lösa problem. Jaget växer fram hos barnet under tiden som den börjar få en någorlunda realistisk bild av omvärlden, när det ser vad som är möjligt och vad det måste avstå ifrån. Men jaget är ändå inte alls så förnuftig som det gärna vill inbilla sig, då det agerar mycket ofta av påverkningar från omedvetna önskningar och impulser.

Överjaget växer fram allteftersom att barnet börjar identifiera sig med föräldrarna, då den först tar in deras ideal. Det förenar senare även ideal från andra personer som bland annat släktingar, vänner och lärare. Överjaget är en så kallad sträng härskare, det iakttar nämligen jaget, jämför dess handlingar med sina egna ideal och fördömer olikheter.

Ett exempel som vi kan ta är Melvins beteende i filmen Livet från den ljusa sidan. Melvins det är väldigt starkt och det tar nog lite överhand, framför allt över hans jag, då han saknar lite av det logiska och den själva moralen i sitt beteende. Han har inte fått någon bra bild och inte heller realistisk bild av omvärlden som liten, det är nog där, enligt det psykodynamiska perspektivet, som felet ligger. Hans överjag har också blivit lite stört, har nog inte riktigt haft någon att identifiera sig med. Föräldrarna kanske var väldigt upptagna och inte brydde sig så mycket om honom som person, åtminstone så har dom inte varit där för honom när han som mest behövde det.

Försvarsmekanismerna jobbar nog för fullt inom Melvin, alltså att det är en mekanism i den omedvetna delen av jaget som försöker skydda resten av jaget mot ångest. Detta kan då liknas med just Melvins tvång, för det är ju genom dem som han håller borta sin ångest och på så sätt känner sig trygg.



Freud hävdade också att till och med barn hade en sexualitet och han delade in barnets utveckling i olika faser. Den första knyts till munnen, därefter kommer den anala fasen som innebär att lustupplevelserna är koncentrerade till analområdet. Under nästa fas står könsorganen i centrum och den sista sker runt puberteten, den slutliga könsmognaden.

Freud menade att flera av dessa faser ställer barnet inför speciella problem och löses inte dessa på ett bra sätt får barnet neurotiska störningar eller en neurotisk karaktär. Det är ju också viktigt att föräldrarna inte blir arga om barnet exempelvis undersöker sina könsorgan, detta kanske tycks enligt vissa vara ”äckligt” och att små barn inte ska göra så. Men det är ju ändå ett sätt att lära känna sig själv och sin kropp, annars kan det ju uppstå problem kring detta. Man kanske senare i livet inte alls känner sig hemma i sin kropp och är omedveten om hur den fungerar.

Psykoanalysens behandlingsmetod går till så att psykoanalytikern, som även själv måste gå i analys, träffar sin patient tre-fyra gånger i veckan i flera års tid. Patienten ska känna sig så trygg och avslappnad som möjligt och brukar därför ligga ner på en soffa eller liknande. Patienten berättar om de tankar och associationer som kommer för henne, meningen är att hon ska känna sig så accepterad hos psykoanalytikern att hon inte ”censurerar” utan kan berätta om sina tankar, vare sig de handlar om vardagliga ting, sexuella fantasier eller aggressiva impulser.

Enligt den psykoanalytiska teorin sker det i analysen något som kallas överföring. Detta innebär då att gamla reaktionsmönster förs över till nya relationer. Till exempel så ligger det nära till hand att uppfatta sin psykoanalytiker som en föräldragestalt, särkilt om han eller hon är äldre.

Själva målet med den psykoanalytiska behandlingen är att patienten ska förstå sig själv och sina reaktioner. För ju mer man förstår sig själv, desto mer frihet får man att forma sitt liv som man vill. Även om man inte kan bli kvitt sitt förflutna och uppstå fullständig harmoni kan man i alla fall lära sig att ”leva med sitt jag” på ett bättre sätt. Psykoanalytikerna betraktar sin behandlingsmetod som frigörande.

För att nu gå till väga med Melvins störda beteende kan man utifrån dessa tre psykologiska perspektiv peka på att mycket handlar om hans barndom och vilken självuppfattning han har fått om sig själv som person. Han har mycket omedvetna känslor inom sig som han inte riktigt vågar ta kontakt med genom att låta sitt liv styras av saker som han känner sig trygg i. Men genom att han på något sätt ändå tillslut får in mer människor i sitt liv och börjar få lite insikt med vad han håller på med genom att åka på några ”stötar” från exempelvis servitrisen som han slutligen vågar visa sina sanna känslor för och som nog också är orsaken till att han går tillbaka till sin terapeut. Han får bevis för att han duger som han är utan alla tvångshandlingar. Men han måste nog gå till botten om varför dessa beteenden uppstått så att han kan bli stark, för händer det något som gör honom sårad eller ledsen är det lätt hänt att han går tillbaka i det gamla, en bra terapi och kanske hypnos tror jag skulle vara det bästa för honom.



Beteendeperspektivet

I beteendeperspektivet står människorna och djurens beteende i centrum. De menar att det är omvärlden som styr hur en människa ska bli. Det finns tre personer som har präglat behaviorismen mer än vad andra har. Ivan Pavlov, John B. Watson och Burrhus F. Skinner.

Enligt beteendeperspektivet är varje människa ett oskrivet blad vid födseln och kan bli vad som helst utan att genetiska anlag påverkar processen. Watson skrev såhär i sin bok Behaviorism: "Ge mig ett dussin friska välskapta spädbarn och min egen speciella värld att uppfostra dem i och jag garanterar att jag kan välja ut var och en slumpvis och träna honom att bli den typ av specialist som jag väljer - läkare, advokat, konstnär, företagsledare, ja också tiggare eller tjuv, helt oavsett hans anlag eller böjelser, förmåga, kallelse och den ras han tillhör." Det var en revolutionär tanke i en värld där folk ansåg att människors förmåga och möjligheter begränsades av klasstillhörighet, föräldrarnas gärningar och folkgruppstillhörighet.

Burrhus F. Skinner var en amerikansk psykolog som arbetade med möss och duvor. Då djuren var hungriga och motiverade till att utföra beteende som gav dem mat så kunde Skinner forma deras beteenden. Han ville komma på vad som gjorde att djuren upprepade eller undvek att göra en viss inlärning. Skinner fann att både negativa och positiva förstärkare kan öka sannolikheten för att ett beteende ska återkomma i framtiden.

Negativ förstärkning innebär att människan eller djuret utför en handling för att undvika något negativt. Ett barn som vill slippa förälderns tjat kan till exempel diska den disk föräldern tjatar om. Nackdelen är att man endast gör precis så mycket som man måste för att slippa det negativa.

Positiv förstärkning innebär att personen utför något för att erhålla något positivt. Ett barn kan till exempel motiveras att diska genom att få beröm efter varje gång det diskat.

Utsläckning innebär att man inte reagerar på ett oönskat beteende, och att det därför upphör. Om man är på affären med sitt barn och det tjatar om att få godis, ska man alltid svara samma sak. Säger man nej en gång, ska man alltid göra det. Man får inte ge in och belöna ett dåligt beteende.

När de kommer till terapin så använder sig terapeuten av både klassisk betinning och olika typer av förstärkning. Under ett terapiprogram för att bota fobier får patienten sakta närma sig till fobiföremål, som kan vara tex. spindlar eller hundar. Patienten får mycket stöd och uppmuntran från terapeuten för varje förbättring som sker och kommer till slut att ha fått en fullständig nyinlärning. Det är viktigt att patienten känner sig trygg med sin terapeut.

Vad som är typiskt för beteendeterapi är att man arbetar direkt med symtomen och försöker träna bort dessa. Beteendeterapeuterna tror att en fobi beror på en felinlärning och därför försöker terapeuten ”lära om” eller ”ombetinga” patienten. På då vis skiljer sig beteendeperspektivet mot det psykodynamiska vilket inte är så konstigt med tanke på att de inte anser att fobier uppstår av samma anledning.



Ett exempel som vi kan ta är Alex i filmen A clockwork Orange. När han blir omhändertagen för sina sex- och våldsbrott sätter de in honom i en biosalong och tvingar honom att titta på grova sex- och våldsfilmer, just den typ av film som Alex annars är förtjust i. Vad han inte vet är att de en stund innan har givit honom en injektion som ger våldsamma ångest- och obehagskänslor. På så vis kopplas våld ihop med ångestkänslor. När injektionen slutar verka stoppar de också filmen.

Efter 14 dagar är Alex färdigbehandlad och kan inte längre utföra de brott som han tidigare gjorde. Om man ens försöker så börjar han att må fruktansvärt illa. Detta är ett tydligt exempel på klassisk betinning. Alex kopplar ihop våldet med hur illa han mådde när de spelade upp de hemska filmerna.

Förhållandet mellan patient och terapeut är litet med tanke på att de två aldrig sitter ner och samtalar som man gör i de andra terapierna. Denna slags ”terapi” kallar man istället behandling.



Det humanistiska perspektivet

Humanistisk psykologi uppstod som en reaktion mot teoretisk psykoanalysen och behaviorismen. Humanisterna anser att människan inte bara är en kroppslig varelse utan att vi även är själsliga. Människan är inte ett objekt som kan eller bör utforskas experimentellt som ett djur eller en sak.

Människan är i grunden god, men kan påverkas negativt av orättvisor i samhället och en dålig uppfostran. Människan hjälper till med att utforma sin egen omgivning, och inte minst sitt eget liv. Livsvärderingar och personliga målsättningar varierar från person till person. Ett av målen för den humanistiska psykologin är att locka fram människan till deras rätta natur. Människans vaga kännedom om naturen, medmänniskan, och inte minst sig själv, är ett av de problem som humanistisk psykologi försöker lösa. De humanistiska psykologerna menar att psykologin inte kan vara något slags naturvetenskap.

Humanistiska psykologer är oftast mer intresserade av den vanliga människans problem, än av allvarliga psykiska störningar.

Självförverkligande är kraften för personlig utveckling, inom humanistisk psykologi. Då människan når självförverkligande kan hon uppleva att hon överskrider sina egen förmåga. Behoven är ofta kopplade till känslor och dessa kan motivera oss att utföra en handling.

Ett exempel som vi kan ta är trygghetsbehov. Trygghetsbehov kan vara materiell trygghet, känslomässig trygghet mer mera. Forskarna Harry och Margaret Harlow har visat med experiment gjorda på apor, att de som inte fått fysisk kontakt under sin tidiga utveckling uppvisade tydliga tecken på känslomässig störning. Precis som med försummade barn i barnhem satt de ofta ensamma och vaggade fram och tillbaka. Man har även gjort försök med apor som visat att det är möjlighet till stimulerande hudkontakt som är viktig, inte möjlighet till att få mat. Små apor fick en tygmamma utan nappflaska och en ståltråds mamma med nappflaska. När de fick välja mellan stålmamman med mjölk och tygmamman utan så valde de hellre tygmamman utan mjölk.



Carl Rogers utformade en egen metod som heter den klientcentrerade terapin. Här är terapeutens roll inte lika viktig som i den psykoanalysen. Terapin kallas ”vägledning” istället för analys och patienten kallas för klient. Terapeuten har som roll att vara varm och engagerad men inte ställa några diagnoser. Klientens egna utvecklingsfrämjande krafter var det som Rogers istället litade på. Terapeuten ska underlätta för klienten att få fram dessa krafter och på så sätt utvecklas.

Det som terapin syftar på att öka kongruensen hos sina klienter. Många människor har i grunden dåligt självförtroende och tycker aldrig att de kan närma sig idealsjälvet. Samtidigt kanske de har för höga krav på sig. Om man minskar klyftan mellan självet och idealsjälvet kommer vi uppnå harmoni.

Gruppterapi var också någonting som Rogers anammade högt eftersom en öppen kommunikation kan hjälpa deltagarna att förstå sig själva bättre.

Det finns många olika humanistiska terapier. En annan utöver den klientcentrerade är gestaltterapin där man ofta arbetar i grupper. Man fokuserar på känslor ”här och nu” och på kroppsspråket.

I terapin får man chansen att bearbeta oavslutade relationer som är känslomässigt viktiga för en. En patient kan exempelvis göra upp med en nära anhörig som dog innan de fick tala ut med varandra. En vanligt teknik då är ”den tomma stolen”.


Kognitiv psykologi

Om man studerar hur en människa tänker i stället för hur hon känner, har man ett kognitivt synsätt. Den kognitiva psykologins första utgångspunkt är att människan tänker...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Psykologi A - De olika perspektiven

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2008-05-19

    Mycket bra!

  • Inactive member 2008-12-24

    Det var inte alla perspektiv!

  • Inactive member 2010-02-17

    Bra skriviet, gillart!

  • Inactive member 2013-04-03

    tack! hjälper mycket.

  • Hakime Yusein 2015-12-18

    Jätte bra!

Källhänvisning

Inactive member [2006-10-14]   Psykologi A - De olika perspektiven
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=6880 [2023-02-06]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×