Kultur Historia, Teater

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Kultur Historia

Teaterns historia

Jag har valt att skriva om teaterns historik då jag sedan barnsben varit mycket teater intresserad, som sjuåring började jag på Thespis gruppen ”Små pärlor” och sedan gick jag med i ungdomsgruppen. När det vart dags för gymnasium valet tycktes detta val inte svårt för mig. Eftersom vi då inte hade estetlinjen här i Kristinehamn bar det av till Örebro. Men där kom allvaret in och teater spelades inte längre utav endast glädje utan mer med konkurrens. Därför blev jag inte kvar där länge utan beslutade mig för att ha teatern mer som ett intresse.

Historik:
I analogi med sägen skall en grekisk man vid namn Thespis betittas som teaterkonstens fader. Det sägs att Thespis ledde en kör och i denna kör ska han vara den första att skilja ut en sångare till ett solo med ett slags skådespeleri av dramatiskt inslag, detta tvistas det en del om. I Europa är man i alla fall överens om att teaterns ursprung kommer från Grekland och Rom och med rötter främst ifrån den antika Dionysoskulten. Under denna tidsperiod under Dionysosfesten som hölls på våren i Athen hade grekerna stora dramatävlingar. Tre tragedier och ett satyrspel per dag under tre dagar och den fjärde festdagen avslutades det hela med komedier. Den sista dagen utsåg juryn festens vinnande författare, denne blev då bekransad med Apollons lager. Dessa tävlingar ansågs ärofulla och de författare som ombads presentera sina verk vid Dionysosfesten ansågs vara de största dramatikerna. Teater var inte fri för vem som helst att skåda utan främst för de fria athenska statsborgarna, vilka delvis fick ersättning från ”statskassan” för att närvara.
Skådespelarna:
Skådespelarna var av manligt kön och spelade även kvinnor. Rekvisita vid drama var mycket utvecklad och de bar ofta masker, peruker, vackra dräkter och mycket symboliska föremål användes. När Komedi skulle spelas såg spelstilen annorlunda ut, då användes groteska masker och dräkter.
Skämten var också ofta av satiriska angrepp.
Teaterns som byggnation:
Spelplatsen var från början ner sänkt och i mitten av den cirkelrunda Orchestras, liggande inom Dionysoshelgedomens område vid Akropolis.
Till en början fann det sig naturligt att åskådarna satt på Akropolisklippans naturliga sluttning. När publiken sedan växte byggdes publikläktare i vilka senare kom att ersättas med marmorbänkar. Bakom Orchestran konstruerades ett enkelt bygge, som kom att kallas skene. Skenet användes som en stående kuliss till spelet, men även som omklädningsrum för skådespelarna. Scentekniken var okonstlad. Från skenes tak firades spelaktörer som spelade gudar och gudinnor ned för att medverka i spelet, deus ex machina.



Teaterformens utveckling i Europa efter antiken;
Den medeltida teatern utvecklades på 900-talet då präster, munkar och korgossar på latin dramatiserade bibliska moment under påskfirandet.
Så småningom utvecklades detta bort ifrån det religiösa gestaltandet, och ett spel på folkspråk utvecklades. Teatern blandades upp med både komik och drama och föreställningarna kunde sträcka sig över flera dagar. Under medeltiden var teatern i Europa främst till för att öka människors bibliska tro. Många inte kunde läsa, och visste därför inte vad bibeln handlade, därför spelades olika moment från bibeln upp för åskådning åt dessa.
Senare på renässansen tid fick teatern en annan huvudmening, en form som var mer demokratisk och en med mer adlig inriktning. Under 1500-talet kom England att bli det mest framstående landet för teatern i Europa, där många teaterbyggnader i etager uppfördes. Shakespeare är en dramatiker från denna tid som lever kvar än idag. Precis som under antiken gjorde man klasskillnader på publiken och de fattiga fick trängas på stå platser när de rika fick sitta på högre etage. Teatern hade professionell konst form. Turnéer började ta form och teatern spred sig snabbt. Allt trappades upp, scenkostymer och övrig rekvisita avancerades och pjäserna påkostades med intermezzon.
Under 1600 talet kom också Kulissvagnar och ridåer. Permanenta och vräkiga teater salar tog sig form runt om i hela Europa exempelviss; Drottningholms slottsteatrar, I Vicenza restes Palladio, Teatro Farnese i Parma utvecklingen fortsatte i rasande fart och när Ludvig XIV lät bygga operahuset i Paris 1668 blev fick teatern ett ännu högre status. Wagner kom också att förstärka känslan i teatern på 1800-talet då han börja använda sig av att släcka ljuset under föreställningens gång. Under 1880 –talet kom en stor vändning för teatern, man började skildra sociala och existentiella konflikter. Konstantin Stanislavskij lade i början av 1900 talet farm en ny rolltolkning som sedan kom att bli den anammade i den västerländska teaterkulturen, skådespelarna skulle uppnå en psykologisk trovärdighet i rollerna. I samband med detta kom också folkteatern vilket breddade publikunderlaget rent socialt. Arbetarklassen kom nu i bättre kontakt med teatern. Dessa former var grunden till teatern som sedan snabbt växte och utvecklades allt mer och slutligen blev den typen av teaterform som vi har idag. Och det var först som TV kom som människor sakta men säkert drog sig mer och mer tillbaka från teatern.
MIN UPPFATTNING:
Teatern har haft en oerhört stor roll i Historian och samhällets tid tror jag. Delvis har historia bevarats och spridits genom föreställningar och budskap har förmedlats. I stället för Tv median i dag har människor fått tagit del av formen teater. Samhället har i allra högsta grad formats av teatern lik väl som tvärtom. Exempelviss kyrkan, de hade kanske inte alls haft samma genom slag om det inte varit för uttrycksformen teater som gjorde det möjligt för präster att förmedla tro till folket. Tyvärr, är det inte lika vanligt att folk går på teater i dag och teatern är inte lika inriktad på samhället i stort som den var för. Jag menar att detta är tyvärr då de...