Minnet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Minnet

Alla har vi säkerligen svurit över att minnet ibland sviker.
Kanske har du känt hur svettpärlorna trängt fram i tinningarna vid ett prov därför att det i minnet stod helt stilla. Vänt med bilen och åkt hem igen för att titta om kaffebryggaren är avstängd. Glömt ett möte, e-mailadress, mobilnummer, namn, kod listan kan göras lång. Minnet kräver att vi vid rätt plats ska komma ihåg rätt sak. Idagenens samhälle är det mycket som ska minna, lagras och plockas fram. Men minnet är avancerat och begränsat och tidsberoende. Något som de flesta säkert märkt är att om något upprepas över en längre präntas det sakta men oftast säkert in i minnet, detta är något som Herman Ebbinghaus på 1880-talet visat i sina studier med en så kallad glömskekurva. Ebbinghaus kurva visar också hur fort människan glömmer information som vi endast för höra en gång under en kort tid. Men i studien märktes också att glömskan drabbar människan direkt efter presentationstillfället, men att hon kanske kom ihåg lite först en stund efteråt. Nästan som om informationen behöver landa innan man kan använda den. Minnet kan delas in i tre steg; Långtidsminne, korttidsminne och sensoriskt minne. I vårat långtidsminne finns information som vårat personnummer, namn på nära och kära, vart vi bor också vidare. I korttidsminnet även kallat arbetsminnet finns information som vi tillfälligt använder, somliga forskare hävdar att detta är vårt medvetande. Det sensoriska minnet är första intrycket som antingen ”passerar” eller vandrar vidare till korttidsminnet. Man kan uttrycka det som att hjärnan arbetar i olika processer. Vårt sensoriska minne kodar våra sinnen och skapar en otydlig upplysning, medan det lång respektive korttidsminnet bygger vidare på det sensoriskaminet. Lång/korttidsminnet använder sinnena och att lagra information i hjärnan som sedan kan plockas fram. Det sensoriska minnet kan jämföras med att ankare som släpper vidare informationen, förankrar minnet. Forskare idag är överlag eniga om att information som lagrats i långtidsminnet alltid kommer att finnas bevarad där, problemet är att den inte alltid går att plocka fram. I långtidsminnet lagras information som är välinstuderad, smaker, namn på närstående, kända personer och så vidare. Långtidsminnet är stort och kan därför delas in i ytterligare tre faser; Episodiskt minne, Semantiskt minne och procedurellt minne. Vilka innehåller olika typer av upplysningar i det EM finns information lagrad från nyligen upplevda händelser ex, vem som ringde imorse. Informationen i den SM är olika kunskaper om omvärlden exempelviss vår huvudstad, USA:s president, hur många månader det finns på ett år, min mamma föddes före mig och å vidare. Det PM är minnen som talar om hur saker ska göras, exempelviss har vi lärt oss köra bil så kan vi det, vi kan cykla för vi har lärt oss det, äta med kniv och gaffel är inga bekymmer för vi vet hur man gör det osv. Dessa saker funderar vi inte över, de sker automatiskt. De olika faserna, och minnena som jag nämnt i texten fungerar olika bra och i skilda utsträckningar för olika individer men är också påverkade av vår ålder och övriga livssituation. En människa som drabbats av en hjärnskada, sjukdom eller stress kommer högst sannolikt att få problem med olika delar av minnet.
Jag har talat om att det är genom sinnena som minnet uppstår, då vill jag gärna nämna att även ögat och örat innehar förmågan att minnas, dock väldigt korta frekvenser. Ögats minne benämns ”Det ikoniska minnet” vilket handlar om människans förmåga att minnas en rad stillbilder vid exempelvis en film. Dessa stillbilder hamnar aldrig som stillbilder i vårt minne i hjärnan utan stannar tillräckligt länge i ögat så att vi hinner uppfatta dem som rörelser. Ögats minne handlar om ca 1-5 tiondels sekunder.
Liknande sensoriska minne uppträder i örat och kallas då för ”Det ekoiska minnet” vilket vi använder dagligen till att lokalisera olika ljud. Här handlar minnet längd om 2-4 sekunder.

Minnestest
Många forskare har studerat och undersökt minnet då bland annat med hjälp av olika minnestest. Försökspersonens arbetsminne testas genom att denne ska memorera nonsensstavelser och Okronologiska sifferföljder, vanligtviss klarar inte försökspersonen av att återge mer än 9 enheter från minnet. Man kan därför vissa att begränsningarna i minnet är snäva men om personen ges logisk information är minnet annorlunda. Exempelviss personen ombedes att komma ihåg meningar som ”Jag tycker om kött, inte fisk”, meningar med logik kan kopplas till andra händelser, minnen och erfarenheter och blir därför lättare att komma ihåg. Därmed konstateras det att personen kan lägga upp en minnesstrategi en så kallad ”Chunking” om det är lätta att relatera olika saker till andra. Vilket innebär att en sport intresserad kanske kan komma ihåg en viss sifferföljd därför att den utgör viktiga idrottsår.

Glömska
Glömska kan vissa sig i olika uttryck där en form av glömska är just den att man inte tycker sig minnas. En annan form av glömska kan vara att man rör ihop det vill säga inte kommer ihåg korrekt. Att man glömmer kan bero på en mängd olika saker så som tiden, man har haft för kort tid att förstå och lära sig eller det var för länge sedan som man fick informationen. Det sistnämnda kan kallas ”förbleknande” vilket alltså menas att tiden förblekt och otydliggjort intrycket/fakta. Men man talar även om att begreppet ”Interferens” stör minnet. Med detta begrepp menas att andra minne stör informationen vi vill åt. Andra minnen som stör är de minnen som är liknande det minnet man försöker nå, vad som händer är att man blandar ihop dem. Exempelviss din portkod har koden 8967 och din pinkod till mobilen kanske är 8679, detta kan göra att du blandar ihop vilken kod som var till viket.
Det kan även talas om en Proaktiv interferens, jag testade Sofia Andersson med ett test.
(Från boken Teknisk Psykologi s 70., Natur o Kultur)
Testet gick ut på att Sofia fick olika listor upplästa. På listorna fanns trädsorter i olika ordning, Sofias uppgift var att efter uppläsning skriva ner dessa i rätt ordning. Till en början fungerade detta bra men sedan ”tröttnade” hon, och började få flera fel. Sist läste jag en lista med djur, detta vart då ett avbrott eller befrielse från de monotona listorna innan, vilket troligen gjorde att Sofia svarade alla rätt.
Retroaktiv interferens handlar om att man blir störd i sitt minne, med detta menar jag att om en person letar reda på ett nummer och syftar till att hålla det i minnet fram tills att denne hinner slå det fungerar detta vanligtviss. Men ställer någon en fråga inn...