Judendomen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Det finns olika sätt att leva och tro på som jude för det finns två olika ”sorters” judar, Ortodoxa och Reform Judar. Dom skiljer sig lite ifrån varandra. Dom Ortodoxa judarna försöker följa dom lagar och traditioner som funnits i tusentals år. Reform judar tycker det är viktigt att leva i en gemensam kultur. Dom tolkar till exempel Tora och dom judiska lagarna i ljuset av den moderna tiden. Det gemensamma för dom troende judarna är att dom tror på en enda, evig och osynlig Gud.
För judarna är Gud en ande. Han är personlig dvs. att han kan både lyssna och se den enskilda människan. Han ställer också krav på ”sitt” folk. Gud båda förlåter, bestraffar och belönar dem. Det är lika omöjligt att veta hur Gud ser ut som att veta vad som händer efter döden.

Judarnas symbol heter Davidsstjärnan även kallat Häxa grammet. Första gången man ser den judiska stjärnan på ett judiskt föremål är från det sjunde århundradet. Det var på 1300-talet som stjärnan blev den judiska symbolen, detta hände i Prag och spreds sig till andra judiska församlingar i Europa. Anledningen till utbredningen var att judarna ville ha en symbol liknade det kristna korset. 1897 så blev Davidsstjärnan den officiella symbolen för judarna.

Som symbol är den sjuarmade ljusstaken mycket äldre än Davidsstjärnan. Den första tillverkades under ökenvandringen. Den sattes upp i det första templet i Jerusalem, byggt av kung Salomo.

Tora
Tora är dom fem första Moseböckerna i gamla testamentet. Tora betyder undervisning/vägledning och innehåller berättelser ifrån världens skapelse till Moses död. Den innehåller även lagar och regler för hur människan ska leva. I Tora finns inte bara dom tio budorden utan också 613 andra bud och förbud inom alla områden, t.ex. Vad man får och inte får äta, arvsrätt osv. Tidigt kom diskussioner fram om hur Tora skulle tolkas. Diskussionerna finns samlade i Talmud. Efter Tora är Talmud judendomens viktigaste skrift. Judarna har fått enligt traditionen Tora för mer än 3000 år sedan, efter uttåget ur Egypten.

Texten är skriven av en Tora skrivare som använder en gås eller kalkon fjäder med ett särskilt bläck. Tora är skriven på Hebreiska och man läser den ifrån höger till vänster. Man har fäst arken vid två stavar av trä, som kallas för ”livets träd”.

Religionens budskap
Judarna har under sin långa och svåra historia aldrig gett upp, därför anser de sig ha fått uppdraget att för den övriga världen visa vem Gud är. Judarna tror att Gud har en plan för allt som händer på jorden. Om att det ska bli fred och lycka i världen. När den tiden är inne så lever vi i Messias rike. För att lyckas med sin plan sände Gud judarna till sitt rike.

Huvud punkterna i den judiska tron är:
- Enhetstanken: En Gud i himlen och en mänsklighet på jorden.
- Principen om människans höghet
- Kärleken till med människan
- Tron på själens odödlighet
- Tron på messias och messianska riket
- Tron på Israels folks rätt att leva för att framföra Guds budskap till människorna (Utvaldheten) dvs. Gud har valt judarna till sitt egendomsfolk. Utvaldheten innebär att judarna anförtrotts den tunga och tacksamma uppgiften att framföra Guds budskap till människorna.

Även dom tio bud orden är viktiga för judarna.

Synagogor
Synagogorna är för judarna som kyrkan är för dom kristna. En plats att t.ex. Be på.
Synagogan är mycket viktig del i det judiska livet där flera viktiga ritualer utförs tillexempel omskärelsen av pojkar och giftermål. Det finns två olika slags synagogor Ortodoxa synagogor och Reform synagogor. En viktig skillnad mellan dom olika synagogorna är att i dom Ortodoxa så sitter männen och kvinnorna på enskilda platser, fast i Reform synagogorna sitter man tillsammans och ber.

Marken som synagogan står på räknas inte som helig mark, till skillnad ifrån begravnings platserna som räknas som heliga. Det är ingen som riktigt vet vart dom kommer ifrån. Vissa tror att ordet synagoga syftar på människorna som samlas, den församlade skalan, dels på själva byggnaden. Enligt vetenskapen så tror man att synagogorna var vanliga vardagsrum från början, utan några religiösa symboler. Ordet synagoga kommer ifrån det grekiska ordet Synagogei, som betyder samlings plats. Det finns tre ord på hebreiska som betecknar synagogan:
Bet haknesset - samlinsplats, Bet hamidrash – skola, studie plats (det finns oftast ett bibliotek i anslutning till synagogan), Bet hatifila – Bönehus. Man har flera namn för synagogan därför att den används till flera olika saker, samlingsplats, skola och bönehus. Den första byggdes under kung Salomos tid. Den synagogan var 30x10 meter och femton meter högt, tre rum, en förhall, en tempel sal kallad ”det heliga” samt ett inre rum kallat ”Det allra heligaste”. Dit fick bara översteprästen gå in till en gång om året, där inne förvarades förbunds ark. Salomons tempel förstördes 587 f Kr.

Högtider
Det judiska året börjar i september/oktober och är fullt av fester och högtider.
Högtiderna firar man tillsammans med familj och vänner, det serveras god mat och dryck. Man ska ta vara på det goda och sköna i livet menar judarna. Men detta får inte missbrukas. I Tora står det t.ex. Att vinet inte får användas omåttligt. Dom flesta högtiderna speglar sig på viktiga händelser i judarnas historia.

Sabbaten – Varje helg firar judarna sabbat som varar mellan fredag och lördag. Under dom dagarna har Tora stränga krav. Man måste t.ex. Vara helt ledig ifrån arbetet för sabbaten ska vara en glädje dag då man äter och dricker gott. Man besöker synagogan, läser heliga skrifter och umgås med familjen. Även husmor har ledigt under Sabbaten, hon lagar all mat i förväg. Ca 30 minuter innan solen går ner tänder hon två Sabbaten ljus och välsignar familjen. Inte förs då har Sabbaten börjat.

Nyåret – Är en av dom två viktigaste högtiderna på året. (nyårsdagen/Rosch Haschana) På nyårsdagen ser man tillbaka på det gångna året. Man inleder festen med att blåsa i ett vädurshorn, ”Shofar”, ett av världens äldsta musik instrument. Det ska påminna människan att tänka på det gångna året, bra/dåligt. Den dagen kallas även domens dag därför då granskar Gud människans handlingar.

Försoningsdagen - Är tillsammans med nyåret dom största högtiderna. Försoningsdagen/ Jom Kippur sker 10 dagar efter nyårsdagen. På den dagen samlas man först på kvällen i synagogan på Gudstjänst. Man läser upp en speciell text, Kol Nidre. Den gör så att man befrias ifrån de löften till Gud man inte lyckades hålla under det året som gått. Judarna erkänner sina synder och ber gud om förlåtelse. Det är viktigt att man innan det ber om förlåtelse till den man handlat illa mot. Det är en av årets faste dagar. Man använder även ”Shofar” på denna dag…

Påsken - Judarna firar påsken, Pesach till minne av befrielsen ur Egypten då de var slavar. Den vara i åtta dagar och både börjar och slutar med två helgdagar. På dom första två kvällarna äter man en speciell måltid, segermåltiden. Dom dagarna kallas Seder - aftnar. Bordet är då som alltid dukat fint med blommor och ljus. Man har inte bara dukat ett vinglas för alla gäster utan också ett särskilt vinglas för profeten Elia. Det är Elia som ska återkomma till jorden och säga till människorna att Messiasrike är nära. På Bordet står ett Sederfat med sju saker på. Alla dom sju sakerna på minner om Tiden i Egypten som slavar.

Lövhyddofesten – Man bygger då hyddor av löv och kvistar så att man ser himlen genom taket. Detta på minner judarna om (Suckot) den 40-åriga vandringen i öknen och hur dom bodde under den tiden. Judarna dekorerar hyddorna med frukter, grönt och pappers dekorationer.

Torafesten – Är dom sista dagarna på lövhyddofesten. Det är en glad fest. Man läser det sista kapitlet av Tora. Under varje Sabbat läser man ett avsnitt av Tora. Avsnitten är uppdelade så det tar ett år att läsa igenom alla texterna.

Invigningsfesten – Kallas även ljusfesten. (Chanukka) Den sker nästan samtidigt som den kristna julen. Under den festen får barnen presenter. Högtiden är viktig för judarna eftersom under 100-talet så försökte en kung tvinga dom att lämna sin tro. Han placerade bland annat syriska gudabilder i templet. Judarna lyckades rena templet. Det är tillminne av denna händelse firar man ljusfesten.

Omskärelsen – En judisk pojke blir omskuren åtta dagar efter födelsen. Det är ett synligt tecken på det förbund som Gud slöt med Abraham. Pojken får även sitt namn i samband med omskärelsen vid högtid i hemmet eller i synagogan. Bar Mitzva är nästa milstolpe efter omskärelsen för en kille. Då blir han budets son och blir ansvarig för sina handlingar. Han får då kallad att läsa ett stycke ur Tora. Motsvarigheten för tjejerna heter Bat Mitzva (budets dotter) också tjejerna blir ansvariga för sina handlingar.

Ritualer
Dom fyra viktigaste stegen i livet för en jude är att födas, att bli vuxen, att gifta sig och att dö. I samband med dom händelserna så utför man religiösa ceremonier, vissa har inte ändrats sedan judarna fick Tora.

Bar mitzva: När en pojke fyller tretton så blir han bar mitzva. Då får han utöva en vuxen mans religiösa plikter. I en del församlingar så markerar man bar mitzva genom att kalla fram pojken vid Tora läsningen på Sabbatens morgon, vilket bara vuxna män får göra. Pojken får antingen läsa en del av texten eller hela. Sedan blir det en festmåltid hemma för släkt och vänner.

Bat miztva: På en flickas tolvårsdag blir hon bat mitzva. Hos reform judarna får hon läsa ur Profeterna. Dom ortodoxa judarna firar bat mitza i synagogan, hemma, skolan eller vid en ceremoni på söndags eftermiddagen. Dom ortodoxa flickorna får oftast inte läsa i synagogan.

Bröllop: Man firar judiska bröllop på olika sätt runt om i världen. Bröllopet kan vara mycket enkelt och äga rum utomhus och det kan ske i synagogan. Paret står alltid under en bröllopsbaldakin det är som ett slags ”tak” över deras huvuden, en symbol för deras nya hem. Bruden bär en slöja över ansiktet och brudgummen krossar ett gals till minne av de två förstörda templen.

Död/begravning: Ortodoxa judarna begravs alltid, reform judarna tillåter även bränning av kroppen. Efter begravningen hålls en speciell sorgeperiod, shiva. Sorgeperioden varar i sju dagar.

(se texten innan ”högtider” och under ”namngivning” för att veta om ritualerna omskärelsen och judiska namn…)
Namn/Namngivning
Pojkarna får sitt namn i samband med omskärelsen.(Lös stycket innan) Tjejerna får sitt namn i samband med gudstjänsten då hennes namn löses upp. Fester är vanligt i samband med namn givningen. En jude har ett förnamn och ett efternamn, t.ex. Malin Davidsson. Dom har även ett judiskt namn. Man har ett förnamn följt av ordet ben (son till) eller bat (dotter till) och antingen en eller båda föräldrarnas namn. Om man heter Malin och har en mamma som heter Sofie och en pappa som heter Kalle så blir det judiska namnet Malin bat Sofie/kalle eller Malin bat Kalle och Sofie.

Maten
Den mat man får äta för den religiösa tron kallas för kosher mat. Det är många judiska familjer som har en speciell bok/matguide så att dom ska vara säkra på att den maten dom handlar eller äter på till exempel restauranger inte ska bryta emot kosher reglerna. I vissa böcker finns det också recept på olika maträtter och tips om olika läkemedel.
Vilka djur man får och inte får äta står i Tora. Exempel på Kosher mat är:
Fisk: Spätta, lax, sardin, torsk, forell, sill och sjötunga.
Kött: ko, får, get, och hjort
Fågel: Kyckling, anka, gås och kalkon.
Det är en speciell slaktare som slaktar djuren genom att skära av halspulsådern med en jätte vass
kniv.
Bönen

När man fyllt 3 år vill föräldrarna att man ska tänka på gud i allt man gör.
Barnen lär sig bl.a berakhot (tacksägelser).
Dem ortodoxa och reform judarna ber inte på samma sätt.
Reform judarna har kortat ner bönen, dem ber på fredagar och lördagsmornar. Dem ortodoxa judarna ber 3 gånger om dagen.
Judarna ber dels på hebreiska och dels på sitt vanliga språk.
Man kan antingen be tyst eller högt eller sjunga dem tillsammans. Oftast står eller sitter man när man ber, fast vid shema vid läggdags läser man bönen i sängen.
Exempel på böner är: morgonblönen, shema, bordsbön och välsignelsen av barnen som görs på fredags middagen och vid högtider.

Döden
En jude menar att det är lika omöjligt att veta hur Gud ser ut som att veta vad som händer efter döden… Alla är lika inför döden tror dom. Det är därför alla judar begravs i en enkel kista av samma slag. Dock ej i israel då man begravs bara i svepningen. Reform judarna tillåter även att man bränns. Den som har dött tvättas och ”lindas” in i en vit svepning av medlemmarna i Chevra Kadisha, begravnings sällskapet. Sällskapet ska också vaka över den döde. Att tillhöra ” Chevra Kadixsa är en stor ära och den största av alla goda gärningar. Begravningsplatserna är eviga platser. En av dom heligaste plikterna inom judendomen är följa en avliden till det sista vilorummet.

Hur uppkom religionen?
Det sägs att judendomen föddes med Abraham. Han var inte som dom andra människorna i staden. Abraham trodde inte på deras gudar. Medens människorna i staden var i templet och offrade flera så var inte Abraham med. Han bad till den guden han trodde på. Det fanns bara en gud menade Abraham och den guden hade skapat allt.

En dag talade Gud till Abraham:
”Gå ut ur ditt land och från din släkt och från din faders hus, bort till det land, som jag skall visa dig. Så skall jag göra dig till ett stort folk. Jag skall välsigna dig och göra ditt namn stort och du skall bliva en välsignelse. Och jag skall välsigna dom som välsignar dig, och dom som förbannar dig skall jag förbanna, och i dig skola alla släkter på jorden varda välsignande”.

Under Abrahams tid så kallades judarna för hebréer, efter det fick dom namnet israeliter. Det var inte förrän i mitten av 100-talet f.Kr som dom fick det nuvarande namnet judar.

Under patriarken Jakobs tid var det svår missväxt i Kanaan. Då var israeliterna tvungna att utvandra till Egypten, där det fanns mat. Dom bodde där i många år och dom blev snabbt många fler. Tillslut så tyckte dom egyptiska härskarna att det blev en samhällsfara, för att dom var så många. Israeliterna blev därför slavar och behandlades mycket illa.

När nöden var som allra störst kom räddningen. Det var Mose, judendomens egentliga grundare. Mose räddade sitt folk under dramatiska omständligheter. Dom flydde ut ur i Egypten och började sin långa och svåra vandring tillbaka till Kanaan. Det var under den vandringen som den viktiga händelsen på berget Sinai ägde rum ca. 1300 f. Kr.

När judarna hade vandrat ett bra tag så slog dom läger vid berget Sinai. Mose gick upp på berget och där uppenbarade sig Gud för honom. Han var uppe på ...