Muskler i rörelse, matsmältning, blodomlopp m.m

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Muskler i rörelse

När man sitter:
När man sitter använder man ryggsträckarmuskeln, nickmuskeln, sneda bukmuskeln och raka bukmuskeln.
Musklerna arbetar statiskt när man sitter stilla och dynamiskt när man rör på sig. Det är därför man aldrig kan sitta stilla en längre stund.

När man står:
När man står använder man ryggsträckarmuskeln, nickmuskeln, sneda bukmuskeln, raka bukmuskeln, raka lårmuskeln, yttre breda lårmuskeln och nedre breda lårmuskeln.
Musklerna arbetar statiskt när man står stilla och dynamiskt när man rör på sig. Det är därför man aldrig kan stå stilla en längre stund.

När man lyfter någonting:
När man lyfter någonting använder man sneda bukmuskeln, raka bukmuskeln, nickmuskeln, ryggsträckarmuskeln, raka lårmuskeln, yttre breda lårmuskeln, nedre breda lårmuskeln, deltamuskeln, biceps, triceps, sätesmuskeln, hälsenan och trehövdade vadmuskeln.
Sneda bukmuskeln, raka bukmuskeln, nickmuskeln och ryggsträckarmuskeln arbetar statiskt. De andra arbetar både statiskt och dynamiskt.

När man går:
När man går använder man sneda bukmuskeln, raka bukmuskeln, nickmuskeln, ryggsträckarmuskeln, raka lårmuskeln, yttre breda lårmuskeln, nedre breda lårmuskeln, sätesmuskeln, hälsenan, trehövdade vadmuskeln, stora bröstmuskeln och bakre lårmusklerna.
Nickmuskeln, ryggsträckarmuskeln, sneda bukmuskeln och raka bukmuskeln arbetar statiskt.
De andra arbetar dynamiskt.

När man springer:
När man springer använder man sneda bukmuskeln, raka bukmuskeln, nickmuskeln, ryggsträckarmuskeln, biceps, triceps, breda ryggmuskeln, delta muskeln, raka lårmuskeln, yttre breda lårmuskeln, nedre breda lårmuskeln, sätesmuskeln, hälsenan, trehövdade vadmuskeln, stora bröstmuskeln och bakre lårmusklerna.
Raka bukmuskeln, nickmuskeln och ryggsträckarmuskeln arbetar statiskt. De andre arbetar dynamiskt.

Vilopuls

Det är bra att veta sin vilopuls eftersom den antagligen kommer att minska om man tränar mer. Eftersom slagvolymen ökar vid träning så kan hjärtat pumpa ut mer under ett slag vilket minskar vilopulsen. Min egen vilopuls är 62 slag/minut.

Matsmältningen

Födan kommer först till munhålan, där både kemisk och mekanisk matsmältning påbörjas. Den mekaniska matsmältningen görs av tänderna genom tuggning. Hur hårt man tuggar har ingen större betydelse för den senare matsmältningen såvida det inte rör sig om växtcellulosa. Växtcellulosa kan kroppen nämligen inte bryta ner senare utan måste brytas ner av tänderna. Tuggningen sönderdelar maten vilket gör det lättare vid transport. Den kemiska matsmältningen sköts av saliven som innehåller enzymet ptyalin som delar stärkelse till enklare kolhydrater. Saliven blöter upp maten vilket också underlättar vid transporten. Saliv utsöndras genom nervimpulser som följd till att tuggningen, syn, lukt eller smak på mat. Under ett dygn produceras ca 0,5-1l saliv.
Då man sväljer upphör man att andas och struplocket stängs för att hindra mat från att komma ner i lungorna. I översta delen av matstrupen finns muskulatur som slappnar av för att släppa fram maten, den är normalt stängd. Maten förs neråt av muskelsammandragningar. Muskulatur som normalt är stängd öppnas då maten närmar sig. Magmunnen öppnar sig sist för att släppa ner maten i magsäcken.
I magsäcken blandas maten med magsaften som innehåller slem, saltsyra och olika slags enzymer. Det viktigaste enzymet är pepsin som spjälkar proteinet till mindre molekyler. Saltsyran är bakteridödande och pepsin är endast verksamt om miljön är sur. Magslemhinnan bryts inte ner av pepsin och saltsyran.
Maten töms sedan ut genom den nedre magmunnen i tolvfingertarmen, som är den första delen av tunntarmen. I tunntarmen mynnar gångar från bukspottskörteln och gallblåsan. När födan kommer in i tolvfingertarmen stimuleras tolvfingertarmen till att avge två hormon. Det första får bukspottet till att avge en basisk vätska innehållande mycket bikarbonat som neutraliserar tarminnehållet. Det andra hormonet som också kommer från bukspottet tar med sig en enzymrik vätska och stimulerar även gallan till att avge gallan. Bukspottets enzymer är bla trypsin och kymotrypsin som spjälkar proteinerna ännu mer, pankreas-amylas som spjälkar stärkelse ännu mer samt pankreas-lipas som spjälkar fett till glycerol och fettsyror. Gallan gör så att fettet bildar en lösning av små droppar av fett.
Tarminnehållet går vidare till tunntarmen som är tunn men hela fem till sju meter lång. Tunntarmens yta är veckad och bekläd med tarmludd, detta ger en upptagningsyta på ca 4000m2 . Näringsämnena tas upp genom cellväggarna på cellerna som sitter på tarmludden. Kolhydraterna tas främst upp som glukos och protein som aminosyror. Glukoset och aminosyrorna förs med blodet till levern. Fettsyror och glycerol förs med lymfan. Tunntarmens muskler gör vågor med 2-3 minuters mellanrum.
Tunntarmens innehåll mynnar i grovtarmen. I grovtarmen sker i princip inga näringsupptag utan det är bara vattnet som tas upp. Detta gör att innehållet blir mer trögflytande. Grovtarmen har också muskelvågor som pressar innehållet framåt.
I ändtarmen finns alla avfallsämnen vilka främst är cellulosa, litet kalcium, lite protein och fett samt tarmbakterier särskilt kolibakterier.

Stora kretsloppet

Stora kretsloppet är då den vänstra hjärtkammaren pumpar syrerikt blod genom organen och vävnaderna. Blodet avger syret och tar upp koldioxid och fortsätter till den högra hjärtkammaren som syrefattigt blod. Det syresatta blodet pumpas först ut till artärerna. Artärerna förgrenar sig och blir därmed tunnare och tunnare. De minsta blodkärlen där själva gasutbytet sker kallas för kapillärer. När blodet blivit syrefattigt fortsätter det i venerna tillbaka till hjärtat igen. Trycket i artärerna är mycket högt och det är därför det är så farligt att bli skadad där eftersom man förlorar mycket blod på så kort tid. I venerna är trycket lägre och blodet i venerna hjälps fram genom att vi rör på oss, dvs när våra muskler rör sig. Venerna har också klaffar som gör att blodet inte kan rinna tillbaka.

Lilla kretsloppet

Från den högra hjärtkammaren fortsätter det syrefattiga blodet till lungorna där det på nytt syresätts med syre från inandningsluften. Inandningsluften innehåller ca 21 % syre. Inandningsluften finns i lungornas alveoler som är små blåsor omgärdade med kapillärer. Det är i kapillärerna som gasutbytet sker. Blodet avger koldioxid och vatten och tar upp blod i de röda blodkropparna som innehåller det järnhaltiga ämnet hemoglobin som ger den röda färgen. Blodet går sedan tillbaka till vänster förmak och pumpas ut som syrerikt blod.

Aeroba och anaeroba processen

Aerob process är när muskeln arbetar med tillgång till syre. Aerob process kallas också för förbränning och man ligger kring 40-50 % av max. Detta klarar kroppen av under 1-2 timmar. När de lagrade kolhydraterna tar slut kommer hjärnverksamheten och muskelfunktionen nästan upphöra helt om det inte tillförs nya kolhydrater.

Kolhydrater/fett + syre Energi för muskelarbete + koldioxid + vatten

Koldioxiden och vattnet transporteras bort med blodet. Vattnet kan även transporteras bort med urinen eller genom svettning.

Anaerob process är när muskeln arbetar utan tillgång till syre. Anaerob process kallas även för spjälkning och intensiteten är väldig hög. Detta klarar kroppen av under 10 sekunder upp till två minuter. Det bildas mjölksyra under den anaeroba processen. Mj...