Elina som om jag inte fanns Socialpsykologi

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

filmen sedd genom ett socialpsykologiskt perpektiv (Zlatan, Caligula och ordningen i skolan. Aspelin.)

Elina 9 år får börja skolan igen efter en längre tids sjukdom. Redan från början har lärarinnan Tora en nervärderande syn på de svenskfinska barnen som hon ska undervisa. När Elina vid ett tillfälle viskar något till klasskamraten Anton tror Tora att de håller på med någonting dumt. Elina har egentligen bara översatt meningen på tavlan till Anton som inte kan svenska. När hon talar om detta blir hon inte betrodd. Elina som inte är van vid skolan kan inte läsa de informella normerna som råder. Hon ser det t.ex inte som någonting konstigt att säga emot en lärare. Tora som är starkt Caligulaliknande försöker gång på gång med att ge Elina negativa sanktioner. Elina svarar genom att ge Tora negativa sanktioner som t.ex att matvägra. När Elina sedan börjar äta anmärker Tora på detta och tar upp problemet om Elinas matvägran som annars skulle vara glömt. Elina responderar då med att nästan helt sluta äta och förhållandet mellan henne och fröken blir ännu mer spännt.
En dag kommer den nye magistern Einar till skolan. Han är ung, öppen, nyfiken och inleder snabbt ett socialt samspel med barnen. Detta är något som den normbesatta Tora inte uppskattar. Eftersom Einar saknar auktoritet vilket Tora verkar vara uppbyggd av kan han inte ensam gå över på Elinas sida även om han tycker att Tora har fel. Vid ett tillfälle gör han dock hembesök hos Elinas mamma, som inte verkar ha en aning om vad som händer i skolan. Han besöker samtidigt en plats där han inte känner sig hemma och p.g.a det sociala rummet kommer medlelandet inte fram.
Även Tora tar kontakt med Elinas hem men inte för att hjälpa. Istället berättar hon klart och tydligt om hur illa Elina beter sig i skolan.
När Tora tycker att hon väntat länge nog på en ursäkt från Elina bestämmer hon sig för att ignorera henne. Elina blir behandlad som luft. Mamman tror mer på Tora än på Elina och hennes syster Irma skäms för henne i skolan. Den enda som Elina har nu är sin döda pappa som hon tror finns ute på en myr i skogen. Därute drunknar Elina nästan. Den nya läraren drar upp henne ur myren tillsammans med Elinas mamma.
Inte heller nu inser Tora vad hon har ställt till med.
Dagen efter då alla utom Elina sitter i skolmatsalen går Irma ut och sätter sig hos henne och sedan också Anton. Alla eleverna sätter sig med Elina. De bryter sig ur de förtryck som de så länge har lytt under. Tora tappar fattningen och ser plötsligt sig själv utifrån. Även hon går ut ur matsalen, tappar sin roll som distanserad lärare och ber Elina om förlåtelse.

Hela filmen igenom låter sig Elina styras av sitt Jag medan resten av klassen mer lyssnar till sina Mig. Tora ser sig själv som någon som ska sköta en uppgift: att hålla en upprätt organisation. Hennes uppgiftsorienterande roll väger mycket tyngre än den relationsorienterande. Som lärare måste man kunna kombinera båda dessa roller. Genom att visa Elina att hon inte är värd lika mycket som de andra gör Tora vissa av sina elever till favoriter. Att favorisera vissa individer är bland det värsta man kan göra som lärare.
Som lärare har man inte bara ett förhållande till sina elever utan även till sina kollegor. Einar har svårt att ta rollen som lärarkollega och att lära sig att stå upp för sina åsikter inför andra vuxna.
Ett stort misstag som Tora gör är att hon för upp ett gammalt problem till ytan när allt är bra. Då är det bäst att inte tala om det alls så har eleven lättare för att gå vidare. En annan sak är att man inte bör visa en för hård fasad utåt. Barn borde få lära sig att även lä...