Den demokratiska leken

3 röster
16879 visningar
uppladdat: 2006-11-07
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning
Barn leker, mycket och intensivt. En del påstår att leken bara lär barnen att leka mer, att det är vi vuxna som konstruerat att leken ska ha en annan funktion . Jag håller inte med. Jag anser att leken kan leda till insikter, respekt och till att skapa goda demokratiska medborgare. Bara den lekande människan är människa fullt ut.

Metod
För att komma fram till hur leken påverkar barn och hur det kan ses som en demokratisk process har jag sammanställt olika information från olika källor. Dessa källor redovisas i mina referenser.

Vad menar jag med demokrati?
Det går att se på demokrati på olika sätt. Ordet demokrati kommer från grekiskans demos, folket och kratein styrelse som betyder ungefär folkvälde. Demokrati är ett styrelseskick med allmänna och fria val, där landet styrs enligt folkets uttryckta och egna vilja. Det jag kommer att beröra handlar om direkt demokrati och deliberativ demokrati. Direkt demokrati innebär att alla individer kan yttra sig i de frågor som berör dem. Individerna har direkt makt i frågorna som behandlas. Deliberativ demokrati eller diskursiv demokrati tror på samtalets och kommunikationens roll för att utveckla och förstärka demokratin. Idégivaren är den tyska filosofen och sociologen Jürgen Habermas. Idealet för demokratin är enligt Habermas samtalssituation där alla former av makt och intressekamp är frånvarande. Detta samtal skulle präglas av förståelse för varandras argument. Den deliberativa demokratin fokuserar på hur åsikter bildas istället för att fokusera på hur personers olika åsikter skall omvandlas till gemensamma beslut. Den svenska filosofen Sven-Eric Liedman uttrycker det bra Det som gör demokrati till demokrati är, vad jag förstår, inte att vi är eniga utan att vi har rätt att vara oeniga och till och med uppmuntras därtill.

Vad menar jag med lek?
Filosofen Wittgenstein menar att begreppet lek är som ett rep sammantvinnat av många fibrer. Nästan alla vet hur det känns att leka men det är svårt att enas om en definition av lek. Enligt det elektroniska uppslagsverket Wikipedia är leken är en social aktivitet som utförs för nöjes skull, eller som social eller intellektuell träning. Lekar kan vara utan formella regler, som rollspel eller mer likna spel eller sporter. Leken kan ske med eller utan leksaker. Denna definition kommer jag hålla mig till.

Demokratin och lek enligt 1998 års läroplan för förskolan
Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. En viktig uppgift som förskolan har är att grundlägga och förankra de värden samhället vilar på. Verksamheten skall bedrivas i demokratiska former och detta ska lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de i framtiden aktivt skall delta i samhällslivet. Barnet ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Förskolan ska vara en levande social och kulturell miljö som sporrar barnet att ta initiativ och som utvecklar dess sociala och kommunikativa kompetens. Barnet ska också ges möjlighet att fördjupa sig i en fråga och söka svar och lösningar. Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken ska användas för att främja varje barns utveckling. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. I förskolan ska grunden läggas för att barnet ska förstå vad demokrati är och hur det kan fungera.

Forskning om leken
Det har gjorts mycket forskning om lek. Den mesta forskningen har skett inom psykologin och inte den pedagogiska avdelningen även om den pedagogiska forskningen om lek har blivit mer den senaste tiden. Den pedagogiska teoretikern Lev Vygotskij (1896-1934) har haft och har stort inflytande i Sverige hur man ser på barnet i sin sociokulturella roll. Han menade att det är i leken som barnet går framåt i sin utveckling. Leken som fenomen blir den det forskningen säger att den är. Man skapar teorier som sedan inte bara präglar och styr barnens lek, de bestämmer också vad leken är och hur man ska förstå den. Teorierna kan ödelägga de resurser som leken skapar för barnen, och göra att den mister sin roll som grundläggande dimension och denna dimension är att skapa mening i vad det innebär att vara en människa i världen. Vygotskij anser att leken gör så att barn är fria från olika begränsningar Forskning visar att leken med regler är en arena för att öva sig i demokrati. Genom att följa regler, göra regelbrott och genom att barnet är med och medvetet ändrar regler och utfärdar sanktioner vid konflikter lär sig barn socialkompetens och hur demokratiska regler uppkommer. Utvecklingspsykologen Jean Piaget ansåg att lärandet är en aktiv process. Detta innebär att han såg barn och unga erövra kunskaper genom handlingar och erfarenheter. Erfarenheter som lek. Piaget såg att leken gav barnet ett medel för att bearbeta alla intryck, problem och motsättningar som det kan tänkas komma i kontakt med. Piaget ansåg att det var barnet som skulle vara det aktiva inte läraren eller det pedagogiska materialet.

Varför leker barn?
Barnet leker för att det en roligt och stimulerade. Motivet till leken är omedveten medan syftet med leken är medvetet. Leken ger barnet utrymme till att vara självständigt, skapande och utvecklande. Den ryska pedagogen Krupskaja menar att om barn inte leker så är det något allvarligt fel. Detta kan tyda på sjukdom eller på att de är för mycket pedagogstyrda. Barnet leker när det utför handlingar som speglar verkligheten utifrån sina egna föreställningar.

Den viktiga leken
Genom leken utvecklas barn socialt, känslomässigt, motoriskt och intellektuellt. I rollek, konstruktionslek eller annan lek utvecklar de tankar och hypoteser som de prövar själva eller ihop med andra. På dessa kunskaper bygger barnen vidare i livet. I leken utvecklar barnet sin sociala kompetens. Det lär sig att umgås med andra, skratta, bli arg, kompromissa, känna medlidande både i stunder av glädje och sorg. Barnen lär sig samarbeta och hitta lösningar på problem tillsammans. För att leken ska frodas behövs trygghet och möjlighet till att vara ostörda i leken. Leken är bra att använda i olika upplevelser och träna att föreställa sig. Egocentriciteten minskar hos barnet när den sysselsätter sig med något som de tycker är meningsfullt och motiverande. Rollspel och rollekar kan vara ett sätt att leva sig in i andras perspektiv och att betrakta sig själv från en annans människas synvinkel. Förskolan är den plats där detta kan ske någorlunda ostört utan någon tidspress. Nu är jag medveten om att det finns förskolor som har inrutade dagar under tidspress men det är inte tiden jag fokuserar på utan det är möjligheten till integrering med andra människor som är det intressanta.

Den demokratiska leken i förskolan
Leken är central i nutidens förskola. Leken inom förskolan ser ut på två olika sätt. Som barns egen angelägenhet och som en särskild styrd pedagogiks aktivitet styrd av vuxna.
Genom att redan i förskolan börja med att aktivt arbeta med demokratifrågorna, genom leken, så förbereder man de framtida eleverna till att våga ha större inflytande i skolan och ställa obekväma frågor. Om man inte inför elevdemokrati förens i senare år är det svårt för eleverna att veta vad demokrati innebär och hur man ska hantera det. Demokratiska medborgare är något som man bör fostras till och lära sig att bli. Detta tar lång tid och man kan börja tidigt. Här kommer leken in. Det är lätt att man glömmer bort att barn kan ha politiskt inflytande redan i förskolan, bara man tar sig tid att uppmärksamma det. I förskolan finns det personal och är utbildade och vana att kommunicera med barn. Om politiker ville skulle de kunna gå ut i en förskola och prata med barnen om vad de tycker i viktigt i sin miljö och hur de skulle vilja att det var på deras förskola, inte bara materiellt utan också socialt. Denna möjlighet tas inte till vara på. Frågor som är viktiga för barn borde barn få vara med och ha synpunkter på.

Barn i behov av särskilt stöd som använder lek som pedagogisk metod har stimulerats i sin utveckling och i sitt lärande. Lek är ett kommunikationsmedel som fungerar över alla gränser. Barn som har någon utvecklingsstörning kan leka med ett barn som inte har det och de kan möta varandra i leken. Med hjälp av lek kan man nå ett barn som dragit sig undan kontakt. Utagerande barn kan utveckla sin sociala kompetens genom lek. Här kommer vikten av den så kallade fria leken in. Med fri lek menas att barnen väljer själva vilken aktivitet de vill göra, vilka kamrater de vill leka med och vilka leksaker som de ska leka med. De behöver inte bli avbrutna utan pedagogerna tar hänsyn till det arbete barnen gör. I den fria leken finns inga grupper. Barnen är inte indelade efter sin ålder eller kön. Barnen bildar stället själva tillfälliga och ombytliga grupper. Detta inflytande, som den fria leken ger, gör att barnet får makt över sin dag och främjar den demokratiska processen.

I leken lär sig barn att koncentrera sig och att kontrollera sina handlingar. De lär sig att vara flexibla när de är tillsammans med andra barn samt att leva sig in i andra barns situation. Leken skärper barnets upplevelse av omvärlden Lek och lärande hänger ihop. Det handlar om att vara här och nu och att samtidigt kunna överskrida, föreställa sig och att komma på nya idéer. Leken är inte instrumentell för barnet. Barn suger åt sig idéer när de har roligt. De leker samma lekar om och om igen och utvecklar dem hela tiden. Genom att då införa de demokratiska idéerna och låta dem ha inflytande över sin dag så skapar man framtida elever med en förståelse och glädje över att få vara med och bestämma. Samt med en inbyggd respekt för varandra och varandras åsikter. Alla barn ska betraktas som fullvärdiga människor med egna rättigheter. Dessa rättigheter måste komma fram även om barnet ifråga inte kan tala vårt språk eller inte kan tala något språk alls.

Målen i förskolan
Är att barnen enligt Lpfö 98
• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,
• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö och
• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.
Allt detta kan uppnås med hjälp av leken.

Reflektion
Leken är ett sätt att komma närmare det abstrakta och teoretiska tänkande som barnet utvecklat när det är äldre. Lekarna leder till att barnen börjar diskutera lekhandlingen innan de börjar leka. Detta märkte jag tydligt under min VFU där jag fick vara med och leka tjuv och jag skulle sitta i fängelse. Jag fick lekhandlingen tydligt beskriven för mig och vart leken skulle utspela sig. Leken var inte ett påfund av ett barn utan av fem. Detta tyder på ett demokratiskt förfarande där barnen spånat om leken och sedan enats om hur det skulle gå till innan de kom och bjöd in mig i leken. I leken så lär sig barnen att tänka ut möjliga scenarion, använda ett särskilt språk som passar situationen. I fallet ovan så försökte barnen vara auktoritära och använda sig av en diskurs som passar in i polis och fängelsevärlden. Barnen var mycket medvetna om hur handlingen skulle utföras och de lekte hela tiden för att föra handlingen vidare och göra den bättre, tillsammans. Genom att bjuda in mig som vuxen i leken så uppnådde vi nya mål. Genom att jag var med så kunde de lära sig mer om sakerna som vi lekte med, hur de fungerar och jag var den satte gränser om det blev för mycket. Vilket det också blev. Barnen pressade leken så långt att jag var tvungen att avbryta den. Barnen blev tuffare och hårdare mot sin fånge, dvs. jag. Jag tyckte inte det var kul och jag noterade ett barn som inte var med i leken som inte heller tyckte att det var kul. Jag ville få barnen att se leken på ett annat sätt genom att fråga dem ifall de inte trodde att det finns fängelser där man är snälla mot sina fångar? Det trodde de inte. Jag förklarade för barnen att jag inte ville vara med och leka ifall de inte var snälla mot mig och att jag tyckte att det inte kändes bra när de var fysikt hårdhänta med mig. Jag gjorde dem också uppmärksamma på det barn som blivit utanför och fråga hur de trodde att det barnet kände när de såg dem vara hårda mot mig. Jag valde detta tillvägagångssätt för att ville uppnå flera saker. Först och främst att bryta leken som jag tyckte hade spårat ur men göra detta på ett respektfullt sätt. Jag ville att de skulle se mig som människa. Fast jag var en skurk och satt i fängelse så betydde inte att de fick behandla mig hur som helst. Det var viktigt att jag avbröt leken för barnet som blev utanför skull. Genom att avbryta den på ett respektfullt sätt så gav jag två signaler. Till barnen i leken signalerade det att jag respekterar er lek men nu är det inte okej för jag känner att jag inte har kul. Till barnet utanför leken och för barnen i leken signalerade det dels hur man ska vara mot varandra även om det är en lek och dels att jag såg att barnet tyckte det var obehagligt. Jag såg barnet. Det visar också barnen att jag sätter gränser. Att jag vågar säga nej när det inte känns bra. När leken var avslutad gick vi alla och lekte med trolldeg istället. Ingen kände sig utpekad och ingen kände sig överkörd för att vi avslutat leken. Detta tycker jag är ett bra exempel hur lek och demokrati går hand i hand. Barnens lek tillsammans, att visa respekt för varandra, ta ansvar för sina handlingar och att komma fram till ett nytt gemensamt beslut. I detta fall att leka med trolldeg istället. Läraren som deltagare i leken kan avstyra konfrontationer mellan barnen och mellan barn och vuxen. Läraren kan också visa hur man kan ta sig in och ur vissa situationer. Läraren ska vara en förebild som barnen kan härma och ta efter


Referenser
Arnér, Elisabeth (2006): Barns och ungas inflytande i förskola och skola. Föreläsning i kursen ”Pedagogik med didaktiskt inriktning A”, Örebro Universitet, Pedagogiska Institutionen. 2006-09-28.
Barnombudsmannen, angående allmänna råd med kommentarer för fritidshem, http://www.bo.se/gen_print.aspx?p...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Den demokratiska leken

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2007-05-28

    Otroligt bra arbete. Gav mig m

  • Inactive member 2008-01-23

    Tack för bra info och tankar o

Källhänvisning

Inactive member [2006-11-07]   Den demokratiska leken
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7033 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×