Frågeuppgifter om genetik, genteknik, arvsanlagen, Downs Syndrom, evolutionsteorin o.s.v.

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Uppgift A:

Förklara hur arvsanlagen ärvs av barnen från föräldrarna. Var utförlig!

Vid en befruktning är det en spermie med 23 kromosomer som tränger sig in i en äggcell, som även den har 23 kromosomer. I ägget finns det då 46 kromosomer, lika många från mamman som från pappan (Det finns vissa undantag där det kan vara fler kromosomer, men då får barnet en sjukdom t.ex. Downs Syndrom).
Det är dessa 46 kromosomer som bestämmer hur barnet kommer att se ut, dom bestämmer också vilket kön barnet kommer att ha. Äggcellen i kvinnan innerhåller (oftast) 23 kromosomer varav en X-kromosom (tjej-kromosom) och av mannen (oftast) 23 kromosomer är en kromosom en X-kromosom (tjej-kromosom) eller en Y-kromosom (pojk-kromosom). Så för att det ska bli en pojke måste det vara en tjej-kromosom (X-kromosom) och en kill-kromosom (Y-kromosom), för att det ska bli en tjej måste det vara två tjej-kromosomer (X-kromosomer). Det är ändå lika stor möjlighet att det blir en kille som en tjej, eftersom kvinnan alltid har en tjej-kromosom (X-kromosom) och av mannens spermie är hälften ”kill-spermie” (Med en Y-kromosom) och andra hälften är ”tjej-spermie” (Med en Y-kromosom).
Det är också kromosomerna som bestämmer hur barnet ska se ut, vilken färg t.ex. ögonen och håret ska ha, även om barnet ska ha fräknar, lockigt hår m.m. I dessa kromosomer finns nämligen föräldrarnas anlag, anlag kan också förklaras som: Arvet från dina föräldrar, vad det gäller utseende och beteende.
Om vi säger att några blivande föräldrar vill veta vad deras barn ska få för ögonfärg så kan dom räkna ut vilka färger som det kan bli, men man kan aldrig veta säkert. Men om vi säger att mamman har bruna ögon, vilket är ett så kallat dominant anlag och pappan har blåa, vilket är ett recessivt anlag. Recessiva och dominanta anlag fungerar på samma sätt som köns-kromosomerna, för att det ska bli en tjej måste det vara två X-kromosomer och för att det ska bli en kille behövs en X-kromosom och en Y-kromosom. Alltså fungerar det på samma sätt med könskromosomer eftersom det behövs två ”recessiva” X-kromosomer för att det ska bli en tjej samtidigt som det behövs en ”recessiv” X-kromosom och en dominant Y-kromosom för att bilda en kille.
Så man behöver två recessiva blåa anlag för att få blåa ögon, men man behöver bara ett dominant brunt anlag för att få bruna ögon (Går även med två dominanta bruna anlag för att få bruna ögon på barnet).
Om man kollar på mammans anlag så har hon ett dominant brunt anlag och ett recessivt blått anlag, vilket ger henne bruna ögon, men också anlag för blåa. Alltså hade ena av hennes föräldrar troligtvis bruna ögon, medan den andra hade blåa. Pappan har blåa ögon och inget annat anlag, så med största sannolikhet hade båda hans föräldrar blåa ögon. Så deras barn har lika stor skans att få blåa som bruna ögon eftersom det står ”Bruna” i två av rutorna och ”Blåa” i två av rutorna i korsningsschemat. På det sättet som vi precis räknade ut ögonfärgen kan man räkna ut allt annat bl.a. bra/dålig syn, lockigt/icke lockigt hår, hårfärg m.m.

Uppgift B

Vad avgör om det ska bli en pojke eller flicka vid befruktningen? Redogör vad skillnaden mellan pojke och flicka är, sett utifrån kromosomerna.

Se Uppgift A.



Uppgift C

A) Förklara så utförligt du kan vad en mutation är.

En mutation är bestående och ärftliga förändringar i cellerna. Ett exempel på en mutation kan vara att en blomma får en annan färg än den blomma som släppte iväg föret. Mutation är även nödvändigt för att livet ska utvecklas, för om inte någon mutation skulle ha ägt rum skulle jorden kanske vara bebodd av endast encelliga livsformer, eftersom det aldrig blir något ”fel” som gör att livet kan utvecklas.
Men nu är det så att mutationer äger rum, men alla mutationer är inte positiva, tvärtom, dom allra flesta mutationer har en negativ eller mycket liten påverkan. Men ibland så händer det och det sker en positiv mutation, vilket kan vara t.ex. att en människa får en ”bättre” hjärna. Om denna mutation skulle finnas även i personens könsceller skulle det spridas vidare, och efter en väldigt lång tid kanske hela Sverige skulle bestå av denna troligtvis smartare sorts människor, men det är inte ofta mutationer sprider sig till könscellerna.

Men vad är då en mutation? En mutation äger rum när en cell delar sig, det kan bl.a. bli ett kopieringsfel, cellen påverkas av strålning eller kemikalier som gör att den inte delar sig korrekt, även ett virus kan påverka celldelningen så den inte går rätt till. Det finns också olika sorters mutationer:
Eliminering – En del av kromosomen försvinner.
Duplicering – En del av kromosomen dubbleras.
Omvändning – En del av kromosomen vrids 180º.
Insättning – En del av kromosomen kopieras och läggs till på ett annat ställe.
Translokation – Två delar av två olika kromosomer byter plats.


B) Varför, tror du, att en mutation så sällan leder till något positivt för släktet?

En mutation leder nog så sällan till något positivt eftersom en mutation är när delar i kromosomerna tas bort, byter plats, dubbleras eller vrider på sig. När kromosomen då har förändrats får DNA:t en annan funktion, då klarar det inte av den gamla DNA:ts arbetsuppgift, eftersom den börjar tillverka ett annat sorts protein.
Även här kan det ske positiva saker ibland, t.ex. att det nya proteinet fungerar bättre än det gamla proteinet. Då har mutationen fått en positiv reaktion för den enskilda individen, men för att det ska bli positivt för släktet måste mutationen sprida sig till könscellerna som kan föra det vidare till nästa generation.
Alltså behöver väldigt många saker gå rätt, för att det ska bli positivt för släktet. För det första måste det bli en positiv mutation, och det sker inte ofta. För det andra måste cellen med en mutation i sig dela sig, och sprida sig till könscellerna, vilket inte heller sker så ofta. Alltså är det en väldigt liten skans att en positiv mutation ska spridas eller över huvud taget förekomma.


Uppgift D

A) Sammanfatta artikeln ”Frans har en kromosom för mycket” med det viktigaste på 100-150 ord.

Artikeln ”Frans har en kromosom för mycket” handlar främst om livet för mamma Pernilla Glaser och hennes son Frans som föddes med Downs syndrom. Pernilla berättar hur livet och hennes drömmar har förändrats sedan hennes andra son föddes med Downs syndrom. Hon berättar att Frans ”föddes” med hjälp av ett kejsarsnitt, och båda föräldrarna såg direkt att det var något annorlunda med deras son. Pernilla kördes till intensiven medan pappan fick följa med Frans. Läkaren höll med om att det såg ut som att sonen hade Downs syndrom, men det fastställes inte fören en vecka senare med hjälp av blodprover.
När dom sen kom hem från sjukhuset började den riktiga utmaningen, nämligen att föda upp en son med Downs syndrom. Det är svårare och framför allt mer tidskrävande att uppfostra ett barn med Downs syndrom. Det eftersom personer med Downs syndrom nästan alltid har talsvårigheter, så då fick hela familjen lära sig tala med hjälp av teckenspråk istället. Dom fick även gå på gympa med Frans, det måste dom göra eftersom Downs syndrom påverkar rörelseförmågan. Så för att Frans ska lära sig gå så normalt som möjligt måste dom gå på gympan.
Det är inte bara jobbigare på så sätt att dom måste gör mer för att han ska klara av livet, även folk som dom möter och känner får en annan reaktion och ett annat beteende när dom träffar Frans.

B) Vad är Downs Syndrom?

Downs Syndrom (Även kallat mongolism), på latin Morbus Down, är ett intellektuellt handikapp som påverkar den drabbades hjärna. Downs Syndrom beror på att den drabbade har tre kromosomer nr. 21 istället för två. Det finns olika sorters Downs Syndrom, beroende på var den extra kromosomen befinner sig i cellen.
Den vanligaste sortens Downs Syndrom kallas ”Trisomi 21” och ungefär 94% av dom som har Downs syndrom har det. När man har ”Trisomi 21” har man en extra kromosom nr. 21 lös i alla celler.
Den näst vanligaste sortens Downs Syndrom kallas ”Translokationstrisomi 21” och ungefär 4% av dom som har Downs Syndrom har det. När man har ”Translokationstrisomi 21” har man en extra kromosom nr. 21 som sitter fast vid en annan kromosom, detta är en ärftlig sorts Downs Syndrom.
Den tredje vanligaste sortens Downs Syndrom kallas ”Trisomi 21 Mosaik” och ungefär 2% av dom som har Downs Syndrom har det. ”Trisomi 21 Mosaik” är ungefär samma sak som ”Trisomi 21”, enda skillnaden är att man bara har en extra kromosom nr.21 i vissa celler, medan en del celler är helt normala.
Den ovanligaste sortens Downs Syndrom kallas ”Partiell trisomi 21” och endast 0.1% av dom som har Downs Syndrom har det. ”Partiell trisomi 21” är när den extra kromosomen nr. 21 är uppdelad i tre delar.

Downs Syndrom har många effekter på den drabbade, det kan t.ex. vara talsvårigheter, rörelsehinder, epilepsi, demens, lågt IQ, hudproblem, Alzheimers sjukdom, kortväxthet, infektionskänslighet m.m. För att upptäcka Downs Syndrom på nyfödda barn, måste man ta blodprov. Men det finns även något som kallas ”Halls kriterier”, det är flera olika yttre igenkänningstecknen t.ex. muskelslapphet, överrörliga leder, platt ansikte, rikligt med nackskin, sandalgap (stort avstånd mellan stortån och tån bredvid), högt gomtak m.m. Även om inte alla med Downs Syndrom har alla samma igenkännetecknen, så kan man ändå se om man behöver göra något blodprov.
Risken att man ska få ett barn med Downs Syndrom ökar desto äldre mamman blir, hos 40 år gamla mammor får var hundrade barn Downs Syndrom, medan mammorna mellan 20-24 får bara var 1500de barn Downs Syndrom. Eftersom 40+arna har en sån risk att få ett barn med Downs Syndrom undersöks dom under graviditeten. Det gör dom för att ha en möjlighet att göra abort om barnet har Downs Syndrom.

C) Vad beror Downs Syndrom på?

Se uppgift D, punkt B.


Uppgift E

Berätta kortfattat vad genteknik är. Risker och möjligheter?

Allt liv på jorden är uppbyggt av proteiner, dom är som levande varelsers maskiner, som är specialiserade på att t.ex. bygga, bryta ner m.m. Men dessa maskiner slits ut, och man måste ha nya, då tillverkar kroppen nya proteiner, en sorts protein som är specialiserad på att bygga, en på att bryta ner o.s.v. Dessa proteiner produceras efter ett recept som finns i generna, som i sin tur är en del av arvsanlaget.
Genteknik är en metod som forskare och kemister använder när dom t.ex. gör så att en planta producerar ett gift mot insektslarver. För då kan plantan t.ex. skydda sig mot larverna istället för att dom som odlar växterna ska bespruta dom. Det är inte fören dom senaste 20-30åren som man har lärt sig att ”klippa och klistra” med gener, på det sättet kunde man både förbättra och göra nya växter. Nu har utvecklingen gått så långt att man t.o.m. gör det på djur, det dröjer nog inte länge innan man börjar göra det på människor.
Men man jobbar med genteknik i fler områden än bara för att ta fram nya växter och djur, man jobbar med genteknik inom bl.a. forskning för nya läkemedel m.m. Inom läkemedelsbranschen har man framställt flera nya läkemedel tack vare genteknik.
Man har bl.a. framställt tillväxthormoner och insulin, som båda finns i kroppen, men ibland tillverkar inte kroppen tillräckligt mycket för att individen ska klara sig. För om man har brist på tillväxthormoner klarar man sig, men man blir väldigt kort, eftersom det är tillväxthormonerna som gör att man växer som man ska (om man får i sig tillräckligt med näring). Brist på insulin är däremot allvarligt, för om man har brist på insulin får man diabetes, så då tillverkar forskare och kemister insulin för att hjälpa kroppen med det den inte klarar av. Kemisterna tillverkar insulinet genom att ta en gen som producerar insulinproteiner i kroppen och sammankopplar den med en speciell bakterie som läser av receptet i genen och börjar producera insulin.

Självklart öppnar det här enorma möjligheter, men finns det inga risker med det? Och har vi verkligen rätt att manipulera resten av jordens invånares gener? Risker finns det självklart, bl.a. att vi manipulerar generna på en gröda som odlas i nästan hela USA (Det är nämligen där dom flesta genmodifierade grödorna finns), så är det en insekt som bara lever på att äta den grödan. Om vi då har genmanipulerat den så att den insekten dör om den äter av den, dör den ut efter ett litet tag. Om det då är en utrotningshotad fågel som endast lever av att äta denna insekt så skulle ju denna fågel dö ut helt. Så är det verkligen värt att flera arter ska dö ut bara för vårat välmående? Knappast.
Sen är det så, ska vi verkligen få göra vad vi behagar med världen? För om vi genmanipulerar en växt, kommer den nästan alltid utrota en annan, men det kan det vara värt ibland. För om vi utvecklar en planta som tål både torka och översvämningar kanske det är bättre att plantera den i Afrika och utplåna dom sämre plantorna. Men då kommer etikfrågan in i bilden igen, vad har vi rätt att göra i världen?


Uppgift F

Vad går evolutionsteorin ut på? Finns det några bevis för denna teori?

Evolutionsteorin är teorin om hur livet har utvecklats, den störste inom detta område var Charles Darwin (1809-1882). Han utvecklade teorin till något mer avancerat och rätt(?) än den hade varit innan, men även innan Darwin kom fram med sina teorier fanns det så klart teorier om hur livet har utvecklats. En del trodde (och som en del fortfarande gör) att gud hade skapat allt som finns på jorden. Men innan Darwin, på den naturvetenskapliga sidan, var det fransmannen Jean-Baptiste de Lamarck (1744-1829) som gjorde det största arbetet med evolutionsteorin. Det var Lamarck som bl.a. kom på teorin att inte gud hade skapat alla fossilerna, utan att det var djur som hade dött och nu var bara hålrummen i bergen kvar. Han insåg också att livet hade genomgått en förändring genom att studera alla fossiler som fanns på olika museer. I hans teori ingick också varför en del saker utvecklas snabbare än andra, han kom nämligen på att dom organen som användes mest utvecklades snabbare. Han menade på att giraffen har så lång hals eftersom den har sträckt sig efter bladen uppe i trädtopparna.

Charles Darwins teori skilde sig ganska mycket från Jean-Baptiste de Lamarcks teori, Darwins teori är faktiskt grunden till den evolutionsteori som vi har idag. Den största skillnaden mellan Lamarcks och Darwins teorier var att Darwins teori utgick ganska mycket från det naturliga urvalet medan Lamarcks mer utgick mer från gissningar.
Darwin fick fram sin teori när han var ute och seglade som ung man på skeppet MSS Beagle. Han förstod då att livet anpassar sig efter naturen, t.ex. om det för flera hundra år sedan kom en sorts fågel till tre olika isolerade öar skulle dom bli olika beroende på naturen runt i kring dem.
Fåglarna på ö nr. ett kanske bara hade nötter att äta, då skulle dom utveckla en grövre näbb som var anpassad för att klara av att knäcka nötter med.
Medan fåglarna på ö nr. två kanske åt huvudsakligen små insekter, och för att komma åt insekterna måste dom ha en spetsig näbb som kan tränga mellan barken.
Fåglarna på ö nr. tre däremot kanske äter frukt som hänger i träden, då utvecklar dom en näbb som klarar av att äta mjuk frukt bättre än dom andra. En sån här utveckling sker inte på en vecka utan tar flera generationer, och det kallas för naturligt urval. Andra exempel på naturligt urval/Darwins revolutionsteori kan vara att våra hundar har en gång varit vargar.

Även om Darwins evolutionsteori nästan är samma som den vi har idag fanns det brister i den, bl.a. att kunde han inte visa hur dom ärftliga egenskaperna fördes vidare till nästa generation. Men det visade senare en munk vid namn Gregor Mendel, han placerade nämligen olika sorters ärtor tätt intill varandra och hoppades att dom skulle blanda sig och att det skulle bli en kombinerad växt. Men icke, under hans experiment förstod han att dom nya växterna endast påverkades av sina föräldrars gener.

Evolutionsteorin är med andra ord en teori om hur livet på jorden har utvecklats, denna teori har sedan stärkts med hjälp av olika experiment. Bevis finns för denna teori, bl.a. i form av fossiler, men det finns inte bevis som täcker hela teorin.


Uppgift G

Vad menas med naturligt urval?

Se Uppgift F.


Uppgift H

Vem var Charles Darwin? Vad hade han för teorier?

Charles Robert Darwin (1809-02-12 till 1882-04-19) var en brittisk zoolog, geolog, teolog och forskare. Under Charles barndom, var han ett problembarn i skolan, han tyckte att lektionerna var långtråkiga och svåra. När han var 16år flyttade han från sin hemort Shrewsbury (i västra England) till Edinburgh (Skottlands huvudstad) för att plugga till läkare, precis som sin far. Men eftersom detta var den tidens svåraste linje hoppade han inte helt oväntat av. Han började då plugga till teolog (utbildning för att bli präst) i Cambridge (ca. 8mil norr om London) istället, denna utbildning slutförde han vid en ålder av 22år. Men när han var färdig kände han att han inte ville vidareutbilda sig för att bli präst, men han hade alltid haft ett brinnande intresse för djur och natur. Så när en av hans gamla lärare erbjöd honom att följa med på en vetenskaplig expedition runt hela jorden, tackade han ja efter att ha övertalat sin far flera gånger.
Den naturvetenskapliga resan runt jorden tog ungefär 5år, under den tiden hann dom besöka bl.a. Brasilien, Galapagosöarna, Nya Zeeland och Australien. Men det var inte bara levande organismer som han undersökte på resan, han undersökte även utdöda växter och djur, i form av fossiler.
När MSS Beagle lämnade England 1831-12-27 trodde Charles på var enda ord som stod i bibeln, det gjorde han eftersom han hade gått en kristen utbildning. När dom kom till Brasilien som var första stoppet blev han chockad över hur slavarna behandlades.
Eftersom han var kristen tyckte han att slaveri var fel, och det sägs även att han försökte kommunicera med dom med hjälp av den lilla spanskan han kunde. Han viftade även med armarna för att göra sig bättre förstådd, men då uppfattade slavarna det som han skulle slå dom och sänkte ner huvudet.
På varje stopp dom gjorde samlade han på sig mer och mer olika växter och fossiler. Men det var inte fören dom var på Galapagosöarna som han förstod att allt härstammade från samma organismer. Då upptäckte han nämligen att varje ö hade sin egen version av finkar, härmfåglar och sköldpaddor, skillnaden på dom var till största del färgen. Han la också märke till att djuren i en del av fossilerna hade mycket gemensamt med dagens djur. Då gick det upp för honom att gud inte hade skapat alla djur och växter, utan att dom utvecklade sig själva.

När Charles och dom övriga 70 i besättningen kom hem till England år 1836 hade dom med sig enorma mängder växter, stenar och fossiler. Det var nu det här som Darwin skulle arbeta med dom närmaste åren, han satt med olika växter och anteckningar för att komma på något sammanhang. Han kunde arbeta endast med sina forskningar och undersökningar eftersom han kom från en rik familj, så då behövde han ingen inkomstkälla. En dag läste han Thomas Malthus bok om människans utveckling och det var efter att ha läst denna bok som idéerna kring naturligt urval började växa fram.
År 1839 gifte sig Charles med sin kusin Emma Wedgwood, dom bodde tillsammans i London i ungefär tre år. Sen köpte dom ett hus ett par mil utanför London, detta hus kom att bli Charles hus resten av dom 40åren som han hade kvar att leva. (Detta hus samt den tillhörande botaniska trädgården finns kvar än idag.) Folk som sa sig känna paret Darwin säger att dom var mycket lyckliga, dom fick hela sju barn (plus tre som dog som spädbarn). Charles som till och från hade varit allvarligt sjuk under större delen av sitt liv, bad sin fru så fort han hade gjort klart ett arbete att hon skulle lova att publicera det om han dog.
När Darwin var färdig med sin teori vågade han inte publicera den p.g.a. den politiska och religiösa situationen som rådde i landet. Han väntade därför med att publicera den i nästan 20år, under den tiden ägnade han sig åt att skaffa mer bevis för sin teori. När han sen väl publicerade den fick den mycket negativa reaktioner från framförallt kyrkan. Forskarna försökte att förstå hans teorier, men hur mycket dom än försökte så lyckades dom inte. Men till slut lyckades dom förstå vad och hur han menade, men kyrkan var fortfarande rasande över att han vågade säga att bibeln hade fel. När han sen något år senare publicerade teorin att människorna härstammar från aporna, fick han än en gång ta stryk från kyrkan. Men det att publicera teorierna om människan var ett taktiskt drag av Charles för att inte få för negativa reaktioner direkt.
Hans teorier gick ut på att den som är bäst anpassad efter naturen överlever också bäst, sen anpassar sig arterna efterhand efter naturen.
För mer information om hans teorier se Uppgift F.


Uppgift I

Berätta om människoartens utveckling.

Dagens människa kallas Homo Sapiens Sapiens och tillhör släktet homo (tillsammans med bl.a. neandertalarna, Homo erectus, Homo neanderthalensis o.s.v.), vårat namn betyder Homo – Människa och Sapio – tänkande, alltså tänkande människa.
Det finns två olika teorier om hur människan har utvecklats, den ena är att vi utvecklades från aporna i Afrika och sedan spridits över världen. Den andra teorin går ut på att människorna utvecklades från aporna på olika ställen i världen ungefär samtidigt.
Det som skiljer människoarten markant från övriga djurarter är att vi har en unik kombination av egenskaper. Den unika kombinationen är nämligen bipedalism (tvåbenthet), anpassningsbarhet (kläder, verktyg m.m.), finmotorik (händer och fingrar), förmåga till abstrakt tänkande (att visa emotioner (känslor) och empati (medkänsla), urskilja kausalitet (orsakssamband), tolka språk, symboler etcetera) och som en del påstår, självmedvetande. Varje egenskap för sig är inget konstigt, det förekommer hos flera olika djurarter, men just allt i samma varelse, gjorde att vi kunde utveckla ett samhälle. Men för att få en bättre bild på våran utveckling borde man känna till hela historien.
Det började för ungefär 13,7 miljarder år sedan med Big Bang, sen skapades jorden/Tellus för ca. 4,6 miljarder år sedan. Efter det kom det ett regnoväder som varade i flera miljoner år, men hur kom det då liv till planeten? Forskare tror att vid ett vulkanutbrott flög det ut massa metan, ammoniak, vätgas m.m. detta blandat med vattnet, elektricitet från blixtarna och det ultravioletta ljuset från solen (det fanns inget ozonlager som stoppade dom farliga strålarna på den tiden) skapade bl.a. aminosyror (som skapar protein, som bygger upp allt levande) och olika encelliga organismer bildades.

Efter åtskilliga utvecklingar och evolutioner (Tack vare det naturliga urvalet, se Uppgift G) kom dom nu flercelliga organismerna upp på land, där dom sen utvecklades och utvecklades. När det sen hade utvecklats så att det fanns apor, utvecklades dom och blev så kallade människoapor/hominidae. Dom arter som tillhör hominidae släktet var från början endast dom olika människorna som har funnits genom tiden, men ny forskning visade att även orangutanger, gorillor och schimpanser tillhör vårat släkte.
Dom två största utvecklingarna som har skett sedan vi var Schimpanser, är att vi lärde oss gå upprätt för ca. 4-5 miljoner år sedan i form av människoapan Australopithecus afarensis. Den andra stora utvecklingen var när vi gick från släktet Australopithecus till det nuvarande släktet Homo (Detta skedde för ungefär 1,7 miljoner år sedan). Skillnaden på dom här två släkterna var bl.a. längden (Australopithecus var korta och Homo var ganska långa) och skallformen. Skallen utvecklades från Australopithecus schimpansliknande skalle till Homos skalle som är mer lik våran.
Den första människan av sorten Homo var Homo habilis, som sedan utvecklades till Homo rudolfensis också känd som ”Rudolfmänniskan”, denna art levde för ca. 1,8-2,5 miljoner år sedan. Senare utvecklades en ny art i Afrika, nämligen den, för oss, mer kända Homo erectus, man tror att dom spred sig och ”utrotade” H. rudolfensis (Kan också vara så att H. rudolfensis utvecklades till H. erectus). H. erectus var en människa som lärde sig att hantera eld och använda verktyg.
Homo antecessor var nästa art som utvecklades i Afrika och sen spred sig över hela världen. Den arten utvecklades till Homo heidelbergensis för ca. 600 000 år sedan, H. heidelbergensis utvecklades för ca. 350 000 år sedan till Homo neanderthalensis eller Neanderthalare som den är mer känd som. Neanderthalarna var utspridda över hela Europa och dom västra delarna av Asien. Neanderthalarna var anpassade efter vårt kalla klimat här uppe i norr, dom hade ett självmedvetet, det vet man eftersom man har funnit spår av att dom begravde sina anhöriga. Dom blev sedan utrotade av den moderna människan (H. Sapiens) för ca. 30 000 år sedan, det efter att ha levt sida vid sida i några generationer. Det finns många flera arter av släktet Homo, men jag har av olika anledningar valt att inte skriva om dom.
Det som gjorde att H. sapiens konkurrerade ut bl.a. neanderthalarna var deras fortplantningssystem och deras sätt att hitta föda.
Människan har 20-25 000 gener (med arvsanlagen i), det som är intressant med det här är att våra gener stämmer till 95 % överens med dagens Schimpansers gener. Människan och schimpansen skildes åt för ca. 5 miljoner år sedan, ändå skiljer det bara 5 % i arvsanlagen. Även om det är mycket skillnad om vi ställer en Schimpans och en människa jämte varandra, så är det bara 1 % som förändras i arvsanlagen på en miljon år.
Människan bodde först i ett jägar- och samlarsamhälle där dom fick flytta runt mycket, senare lärde man sig odla jorden. Då övergick mänskligheten till ett bondesamhälle, där nästan alla bodde på ett ställe och odlade jorden. Sen ägde den Industriella revolutionen rum och samhället övergick till ett industrisamhälle där inte alla jobbade med jordbruk, utan man bytte varor mot varor.
Den kunskapen som finns om människans historia är baserad på teorier och fynd som har gjorts i marken. Därför kan man inte veta vad som egentligen har hänt, utan det här är mer som teorier baserade på de lilla fakta som finns.


Uppgift J

Varför är tvåäggstvillingar inte mer lika varandra än andra syskon?

Tvåäggstvillingar är inte mer lika varandra än andra syskon eftersom dom kommer från olika ägg och olika spermier. Så det säger ju sig självt, två syskon (inte tvillingar) kan vara lika varandra, men är inte det så ofta, eftersom dom kommer från olika ägg och olika spermier. Det är precis samma princip som gäller tvåäggstvillingar, två ägg och två spermier blir två helt olika individer.
Dom kan däremot få en lika personlighet, och det eftersom dom växer upp i samma miljö och har kanske samma kompisar. Då är dom genetiskt olika med det som miljön har format är ungefär lika.


Sifferuppgift 8

Ska man ta hänsyn till en förbrytares medfödda fel vid en rättegång? Ex. alkoholskador eftersom mamman drack när hon var gravid och medfödda defekter som gör att han inte riktigt kan skilja på rätt och fel.

Om en amerikansk person som har mördat b...