Normativa etiken

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Vad är en normativ etik? Det är en fråga som man ställer sig ofta när man börjat läsa om etik och moral.Den normativa etiken är läran eller själva teorin om moralen. Denna teori tar upp frågor som hur man tar ställning till moraliska problem eller hur man bör handla moraliskt. Sen framförallt tar den också upp om vad som är moraliskt rätt eller fel. Denna teori grundar sig mer på det rationella än det känslomässiga eller religiösa. Den normativa etiken ger en sorts bedömningsgrund för allt som kan bedömas utifrån moraliskt perspektiv, alltså en resultat av mänskligt handlande och allt som påverkar människor och samhället. Den normativa etiken tar upp en hel del om moraliska problem och utifrån dess grund kan den möjligtvis ha svar på problemen.
Några exempel som man kan ta är sådant som abort, kloning eller något aktuellt som exempelvis kriget i Irak. Då kan man börja ställa frågan. Är kloning exempelvis moraliskt rätt eller fel? Det är såna typ av frågor som är mycket i fokus kring den normativa etiken.En annan sak som bör nämnas om den normativa etiken är att inom den så finns det lite olika teorier. Olika normativa etiska teorier har olika svar på vissa frågor.
Det är frågor som: Hur motiverar vi våra ställningstaganden? Vad har vi för bedömningsgrund när vi bedömer en handling som rätt eller fel? Svaren på dessa frågor är det som utgör skillnaden mellan de olika normativa etiska teorierna. De normativa etiska teorierna kan man dela upp i två huvudtyper. Dessa två är konsekvensetiska teorier och deontologiska teorier. De har olika uppfattningar om handlingen kring moraliska frågor och de här två teorierna ska jag ta upp lite kortfattat om enligt följande:

Konsekvensetiska teorierna är det som berättar att det är en handlings konsekvenser som avgör hur själva handlingen ska bedömas. Det är utifrån konsekvenserna av en handling som man tar hänsyn till och avgör på så sätt om handlingen är rätt eller fel. Det finns dock även inom denna begrepp olika teorier. Tre olika teorier kan man sätta in inom konsekvensetiken.

Etisk egoism är när en person inför val av handling väljer den som passar en själv. Denna teori berättar att det är handlingsalternativen som ser till att det bästa för en själv är det moraliskt rätta alternativet. Detta fenomen sker inom de flesta områden, men är dock svår att tolka, tycker åtminstone jag, för att man kan aldrig vara riktigt säker på att någon gör en egoistisk handling.

Etisk partikularism innebär att man gör en handling som gynnar ens egen grupps intresse. Kan vara familj, företag och m.m. Jag tycker att denna handling i mina ögon är icke-egoistiskt, för att man gör i detta fall nånting för någon annan (gruppen) istället för bara en själv.

Etisk universalism: utilitarism berättar att konsekvenserna av våra handlingar är de som avgör handlingarnas moraliska värde. Denna teori går ut på att den handling som bidrar med lycka till andra i världen är den rätta handlingen. Denna teori har dock blivit mycket omdiskuterad.

Deontologiska teorierna innebär att man inte bara utgår från handlingars konsekvenser när man tar ställning i moraliska frågor utan man utgår även från vissa rättigheter eller regler som sen avgör hur man bedömer en moralisk handling. Det finns tre olika typer av deontologisk etik och de ska jag beskriva kortfattat. Den ena är pliktetik och innebär att man är skyldig till att hålla sig vid vissa moraliska plikter. Ett exempel är läkare, de har vissa plikter som de är skyldiga att följa. Den andra begreppet är kontraktsteori och innebär att varje individ ska enas om att följa de regler som finns i samhället och att det ska finnas rättvisa åt alla. Den tredje och sista begreppet inom den deontologiska teorin är rättighetsteori och den teorin går ut på att varje individ ska ha rättigheter till sitt liv och få själv styra den och göra som denne vill utan att någon annan lägger sig i.

En annan teori som inte har nämnts tidigare bland de normativa teorierna och som skiljer sig mycket från dessa är dygdetik. Dygdetiken har en annan uppfattning om moraliskt handlande. De menar att all moraliskt handlande är av helt olika fall och kräver olika bedömningar. De menar att alla moraliska handlingar inte bara ska bedömas enbart som rätt eller fel. Utan de menar att man bör använda sig av flera olika moraliska begrepp i olika situationer som tex handlar en människa egoistiskt så bör enligt dygdetiken denna handling uppfattas som egoistiskt handlande. Dygdetiken står för att alla människor bör sträva efter att utveckla bra och goda karaktärsegenskaper. Denna teori grundar sig mycket på om just det här med karaktärsdragen. En dygd är ett karaktärsdrag. Själva tanken med dygdetiken är att ju fler människor utvecklar de goda karaktärsegenskaperna, desto mindr...