En värld

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innehållsförteckning:

Inledning

Frågeställning

Arbetet:
Människornas liv i Indien jämfört med Sverige
Människornas ekonomiska situation
Från jordbruk, till industrisamhälle och vidare till postindustriellt samhälle
Så kan vi minska klyftorna mellan rika och fattiga

Diskussion

Sammanfattning

Källförteckning



Inledning

Vi har det bra i Sverige, den saken kan vi konstatera, men hur bra har dom det egentligen i de andra länderna, och lever vi i en hållbar utveckling. Hur skulle det gå om vi fortsatte leva på samma sätt som vi gör nu.


Frågeställning

Vad får du reda på i detta arbete? Hur har människorna det i Indien jämfört med Sverige? Är deras livsstil en hållbar utveckling i förhållande till resursförbrukning? Hur är människornas ekonomiska situation i Japan, Indien och Kina, och vad ska de göra för att få det bättre samtidigt som de ser till miljön? Hur går ett land från jordbrukssamhälle, till ett industriland och vidare till ett postindustriellt samhälle? Vad innebär den förändringen för människorna? Hur kan man minska klyftorna mellan de rika och fattiga och vad kan det bidra till?


Arbetet:

Människornas liv i Indien jämfört med Sverige

Utbildning

Vad lyckligt lottade vi är i Sverige. Allt är visserligen relativt, men undra hur många det är som faktiskt stannar till någon gång ibland och tittar sig omkring, ser hur bra liv de har. Har vi svårt i skolan får vi extrahjälp. Vill vi studera vidare kan vi få bidrag. Har vi ont om pengar kan vi ta lån, och det bästa av allt, när vi sedan vill skaffa barn får småttingarna gratis undervisning i tretton år plus lunch varje dag.
Ett tecken på att vara ett u-land är att invånarantalet ökar markant. I Indien har barnen skolplikt, liksom i Sverige, men i Indien utnyttjas det inte av alla. Familjen kan ha det så dåligt ställt att barnen tvingas arbeta istället för att gå i skolan. Framför allt på landsbygden finns det många barnarbetare trots att det är förbjudet. Familjer som lever i fattigdom tänker kortsiktigt och skaffar många barn som kan hjälpa till med försörjningen. För att det ska bli en hållbar utveckling måste de tänka långsiktigt. Att följa det råd som man kan se på stora plakat i Indien, ”En familj - Ett barn” är en början. Genom att skaffa ett barn, låta honom gå i skola, få en bra utbildning, och ett bättre liv har man hjälpt honom ett steg bort från fattigdomen. Att föräldrarna sedan inte har det bra ställt kanske de får leva med och i utbyte känna att de har gjort något bra, istället för att den onda cirkeln ska börja om på nytt och bidra till folkökning, vara fattig - skaffa många barn – barnarbete. I nuläget har Sverige nästan inga analfabeter, däremot kan bara 65 % av Indiens befolkning läsa, men som tur är, är den siffran är på väg uppåt.

Resurser, miljö och hållbar utveckling

I Sverige har alla det mer eller mindre bra. Vi har åtminstone tillräckligt med pengar för att överleva. Har vi inte det kan vi som sagt söka bidrag eller låna. I Indien dock, där lever endast 10 % av folket lika bra som vi gör här. Resterande invånare lever antingen bättre eller som de flesta, under sämre förhållanden. I Sverige har nästintill alla tak över huvudet och mat för dagen, men i Indien tvingas var femte person leva på under tio kronor om dagen. Samhällets uppbyggnad i Sverige går ut på att alla ska ha det bra och vara jämlika. Man fördela pengarna bättre, de som har hög inkomst betala mer skatt.
På internet finns ett test, ” Ecological footprint quiz 2002”. Man fyller i hur man bor, vad man äter och har för resvanor. Resultatet berättar hur många jordklot det skulle behövas om alla skulle ha samma levnadsstandard som en själv. Hade alla människor levt som en medelsvensson gör skulle vi behövd 6,7 planeter(!). Sådana test ska alltid tas med en nypa salt, men det ger en en tankeställare om hur ojämnt fördelade världens resurser är. Jämför man med Indien, där det skulle behövas 0,8 jordklot om alla i världen skulle leva som dem, så förstår man att de inte har det så bra där.
I Indien har man låg levnadsstandard, och i Sverige högt. För att sänka antalen ”jordklot” i Sverige behöver man kanske också sänka levnadsstandarden en aning. Det behöver inte betyda att vi ska ha det lika dåligt ställt som i Indien. Vi behöver bara göra en del förändringar. T ex att börja köpa ekologiskt odlad mat, köpa varor som är producerade nära och inte har behövt transporterats så långt, äta mindre kött för att kunna producera mer mat. Vi behöver dessutom konsumera mindre, återanvända, och åka mer kollektivt eller helt enkelt börja cykla, för att minska koldioxidutsläppen.
I Indien behöver vi få upp levnadsstandarden. Det är svårt och går långsamt, men de prioriterar infrastrukturen, dvs järnvägar, vägar och flyg, före konsumtionsvaruindustrin.
Frågan som återstår är då, varför är Indien så fattigt? De är rika på naturtillgångar, så som järnmalm, olja och naturgas. Större delen av järnmalmen expoteras vilket gör att alla inte tar del av intäkterna, endast de rika har råd att investera och på så sätt kunna tjäna ännu mer.
En sak som har påverkat tillväxten negativt är att man har gjort atomvapensprängningar 1998, det har i sin tur gjort att utländska företag inte velat investera, tillväxten har dock ökat på senare år. En stor motgång för den ekonomiska utvecklingen är att man inte har de resurser som behövs för att bygga ut och underhålla t ex elnätet.
New Delhi, Indiens huvudstad, har varit känd som en av de mest oförorenade städerna i världen, men det är inget emot de resterande städerna i Indien. Landet agerade. De förbjöd diesel som drivmedel och smutsigt kol. Mellan 1995 och 2002 minskades föroreningarna med 25 %. Det är inte lika bra som i de västerländska städerna, men som Dilip Biswas, ordförande för luftföroreningsmyndigheten i New Delhi sa: ” Nu kan man faktiskt se stjärnorna om natten”


Människornas ekonomiska situation
Japan

Under andra världskriget detonerade två atombomber i Japan, den första över Hiroshima och tre dagar senare en andra över Nagasaki. Det tåls att tillägga att de är de enda atombomber som använts i krig. Det var USA som använde kärnvapen och fick Japan att kapitulera. Landet var slaget, krossat båda militärt, politiskt och ekonomiskt. Idag, mer än 70 år senare har Japan kommit ifatt och är världens andra ekonomiska stormakt. Det tog knappt tio år att bygga upp den sönderbombade industrin.
Japan är relativt rikt för att ha så få naturtillgångar. De importerar råvaror och exporterar sedan färdiga produkter. Japan satsar först och främst på stål, fartyg, bilar och elektronik.
I Japan kan människorna känna sig någorlunda trygga med tanke på anställningssystemet. Man får oftast jobb direkt efter att man studerat färdigt på universitetet eller gymnasiet och stannar för det mesta kvar i samma företag tills man går i pension. Den nya generationen har däremot börjat ifrågasätta systemet och vill ogärna binda sig vid ett företag.
På 90-talet drabbades Asien av en ekonomisk kris. Företag fick stängas ner och arbetslösheten ökade. Japan försökte få fart på produktionen igen men lönerna var för ”höga” i Japan, så de öppnade fabriker i låglöneländer istället, bl a Kina. Japan har i en del fall hjälpt länder att utveckla industrin och skapa arbetstillfällen. Det har däremot också haft negativ inverkan på länderna, då de använt sig av låglönearbetare och ibland även barnarbete.
Japan har på senare tid fått problem med sopor. Varje dag lämnar var japan efter sig ca 1,1 kg sopor. Om vi tar upp det där med ”jordklot” igen så är Japan bättre än oss här i Sverige. Skulle alla människor i världen ha samma levnadsstandard som japanerna skulle det behövas 4,8 klot. Det är bättre än Sverige men ändå inte tillräckligt bra, för tyvärr finns det bara en planet vi kan bo på för tillfället.
Japan är på väg att bättra sig. De försöker motarbeta de globala problemen genom att minska nedsmutsningen av haven, och växthuseffekten genom att minska de stora koldioxidutsläppen. För att utvecklingen av u-länderna inte ska skada miljön ger de också ekonomiskt och tekniskt bistånd till dem.
För att det ska bli en hållbar utveckling handlar det ofta om att ändra sin livsstil, små saker gör skillnad. ”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något” sägs det som bekant. Som många vet så har vi i i-länderna för det mesta det ganska bra ställt. Vi äter lyxig mat, så som kött av olika slag. Vi konsumerar även mycket eftersom vi har en relativt hög inkomst. U-länder vill ha lika hög levnadsstandard som vi och försöker därför eftersträva vårt sätt att leva. Att äta kött varje dag och att konsumera så mycket som vi gör är inte hållbart. Om vi i i-länderna skulle minska vår köttkonsumtion skulle det för det första få u-länderna att tro att det inte är så lyxigt och därför inte eftersträva det. För det andra skulle det hjälpa till att bekämpa svälten eftersom det krävs mer energi att producera kött än att producera mat från växtriket.


Indien

I Indien skiljer det väldigt mycket åt gällande levnadsstandarden. Man kan därför nästan inte prata om enbart en indisk ekonomi. En del av Indien har inte nåtts av den indiska moderniseringen, och så finns det dem som redan är påverkade.
Indien är, trott sina stora naturtillgångar och högteknologi, ett av världens fyrtio fattigaste länder. 2/3 av Indiens befolkning är aktiva inom jordbruket. Trots det så domineras exportinkomsten av intäkter från industrin. Inte mer än 40 % av den vuxna befolkningen kan läsa och ändå ligger Indien långt fram vad gäller datateknik och kärnvapen. I Indien är det skolplikt men många barn tvingas ändå jobba för att hjälpa till att försörja familjen.
Är man fattig i Indien finns det inte mycket hjälp att få. Vården är inte särskilt omfattande, barndödligheten är stor, och de som är arbetslösa och ville söka lyckan i städerna tvingas leva i slummen eftersom det finns så få arbetsmöjligheter.
Indien har många tillgångar. Hade de försökt ta till vara på dem så skulle det gynna landet, och därmed skulle de tagit ett steg mot ett bättre land. Indien har på sistone försökt satsa på biodynamisk odling. Det är ungefär detsamma som ekologiskt odlat, med undantag att på en gård där man sysslar med biodynamisk odling så skiljer man inte på ekologisk del och en del som inte är ekologisk, där ser man istället allt som en helhet.



Kina

Kina ligger för tillfället någonstans emellan ett i- och ett u-land. Levnadsstandarden är fortfarande låg. Förr var det ganska jämt fördelat över landet men nu har glesbygden halkat efter, samtidigt som stadsborna har börjat efterfråga tekniska apparater så färgtelefoner och bilar. Emellertid lever ca 6,5 % lever i extrem fattigdom.
Ungefär en femtedel av de vuxna kan inte läsa eller skriva, men Kina har börjat satsa mer på skolan. De har infört nioårig grundskola, främst i städerna. En ansträngning har även lagds på högskolor och universitet.
Kina är på god väg till att bli ett bättre land, och tekniken har kommit långt, de måste bara tänka på att de inte begränsa människan, utan ger dem större frihet att t ex välja yrke. Samtidigt som Kina utvecklas är det viktigt att de ser till miljön så de inte bara går den snabbaste vägen till framgång utan också ser till så att de inte förorenar naturen på vägen.


Från jordbruk, till industrisamhälle och vidare till postindustriellt samhälle

Ett land börjar som ett jordbrukssamhälle. Man lever sitt lilla liv på sin gård och förser sig själv med mat och allt vad man tror sig behöva. Så småningom börjar byarna bli större och de bildar städer. I städerna finns det de som är rikare och har råd med mer lyx. Varor som ”vanliga” människor inte köper efterfrågas och de som vill tjäna pengar börjar producera dem, först i liten skala sedan blir det mer och mer. Det lilla företaget skaffar anställda, som tjänar pengar och som i sin tur börjar konsumera. Efterfrågan av varor blir större och större, det går som i en cirkel. När landet blir postindustriellt blir efterfrågan på tjänster större. De som har pengar betalar gärna för lite jobbigare tjänster så som hemhjälp eller marknadsföring.
I ett jordbrukssamhälle sköter man mest sig själv, och hjälper grannarna när de har haft en dålig skörd. När samhället sedan blir industriellt öppnas världen upp lite. Man får lättare tag på information, t ex genom radio, tv, internet eller tidningar. Man kan säga att världen plötsligt bli större, beror delvis på att resmöjligheterna så småningom ökar.
I ett postindustriellt samhälle handlar det om att köpa tjänster. Vi har då blivit så rika att vi inte behöver anstränga oss, utan viftar bara med sedelbunten för at få hjälp. Kan det bli så att vi blir så lata intelligensnivån börjar minska igen? Vi behöver inte kunna lika mycket längre, bara vi har pengar så kan vi få nästintill allt vi pekar på.



Så kan vi minska klyftorna mellan rika och fattiga

För att minska klyftorna kanske vi måste tänka tillbaka lite på vad vår kära tv-figur gör på tv varje år. Han tar från de rika och ger till de fattiga. Vår käre Robin Hood. I Sverige har vi ett ganska så fungerande system. De som tjänar mycket betalar mer i skatt. Allt vi köper betalar vi även skatt på, och alla dessa pengar går till staten. Skatten gynnar alla, på ett eller annat sätt. Den betalar skolan, bidragen, äldreomsorgen och sjukvården m.m. Då kommer vi till det kluriga, hur ska man införa detta system i t ex Indien där klyftorna är så stora. Frågan är om det ens går. Skulle det kunna bidra till något mer än minskade klyftor mellan de rika och de fattiga.
Skulle vi försöka införa det Svenska systemet i Indien, hade för det första säkert många vägrat det. Oftast ä det de rika som har makten, och de vill knappast betala pengar till nått som de inte kan utnyttja lika mycket som de fattiga, de hade helt enkelt förlorat på det. För det andra är det för många fattiga för att alla skulle kunna få bidrag.
Ett sätt jag tror man kan öka levnadsstandarden i Indien på är att göra som de flesta land har gjort, gå från jordbruksland till industriland, men på vägen se upp så man inte skadar miljön. De rika får då också vara solidariska och offra en del för att öka välståndet.
Att minska klyftorna mellan de rika och de fattiga skulle bidra med mycket. Alla skulle för det första må bra och förhoppningsvis slippa oroa sig för om de har tak över huvudet och mat under morgondagen. På lång sikt kanske det t o m skulle leda till fred. Alla skulle lära sig respektera varandra och inte vara så hågna. Man skulle vara nöjd med det man hade, och samtidigt veta att grannen har det bra. Alltjämt med att världen och länderna utvecklas så skulle information spridas lättare, och fred beror kanske till stor det på informationsbrist.


Diskussion

Det var ett roligt och intressant arbete. Jag är intresserad av miljö och natur och tyckte det var givande och relativt lätt att formulera mina meningar eftersom jag vet vad jag tyckte. Svårt var ibland att hitta information, man fick mest tänka själv. Mot slutet kände jag ganska stor press på mig för att dels få färdigt det i tid och att riktigt kunna säga vad jag tyckte få det rätt på pappret.
Första frågan där jag har berättat om skolan var jag lite osäker. Det står inte i klarttext att man ska skriva om skolan utan om resurser. Skolan vara en resurs, beroendepå hur man ser det. Det är en tillgång, och jag tyckte även att det var viktigt att ta upp.
Många frågor handlade om samma sak. Det var då svårt att skriva eftersom jag inte ville upprepa mig men jag ville också att det skulle stå med under rätt rubrik, därför har det blivit mindre under en överskrift medan det står mer om samma sak under en annan, just för att inte försöka att röra ihop det.


Sammanfattning

Hur är människornas liv i Indien jämfört med Sverige?
Sverige har en högre levnadsstandard än Indien och knappt några står utan tak över huvudet. I Indien däremot är det en stor del som lever i fattigdom. Nästan alla i Sverige kan läsa, medan bara 65% av Indiens befolkning kan det. Det är skolplikt både här och i Indien men ändå tvingas många barn arbeta där för att hjälpa till med att försörja familjen

Hur är människornas ekonomiska situation i Japan, Kina och Indien?

Japan har en relativt hög levnadsstandard. Det är världens andra ekonomiska stormakt. Japan har hämtat sig rejält efter kärnvapenattackerna för 70 år sedan. Det finns bara ca 5 % arbetslösa i japan och lönen är hög.
I Indien är det stora klyftor mellan de rika och de fattiga. Indien är ett av världens fattigaste länder trots sina naturtillgångar och högteknologi.
Kina är varken ett i- eller u-land. Levnadsstandarden är låg. Innan var den jämn över hela landet men människorna på glesbygden har halkat efter. Kina har börjat satsa mer på skolorna nu.