Analys av projektet Sexuell hälsa för Malmö stad för skola, fritidsverksamhet och socialtjänst.

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Projektet Sexuell hälsa i Malmö stad är ett omfattande projekt, med ett omfattande program för att bl.a. främja den sexuella hälsan i staden men även för att förebygga sexuell ohälsa.
I beskrivningen av projektet har man dragit slutsatsen att den främsta målgruppen för detta projekt är ungdomar men man vet av projektplanen att de syftar till jämlikhet med vilket de menar att det ska inkludera alla oavsett kön, ålder, sexuell identitet m.m.
Man kan utifrån det dra slutsatsen att etik och moral är en viktig utgångspunkt i detta projekt. Jag återkommer till det längre fram i analysen.

Om man utifrån beskrivningen utgår från syftena med projektet, som i stora drag är, som nämns ovan, att främja sexuell hälsa och förebygga sexuell ohälsa, men även utveckla, uppmärksamma och effektivisera arbetet med sexuell hälsa, skapa fler samarbeten i staden samt ge möjlighet till kunskap om sexuell hälsa, så kan man se att kunskap inte bara är en del av detta projekt utan också är en viktig grund i detta projekt. Detta förstår man om man t.ex. ser på projektets projektplan där de menar att:
Sexuell hälsa främjas genom:
• kunskap om sexualitet och fortplantning
Detta kan uppnås i ett samhälle som:
• är fritt från fördomar
• har en tillåtande men respektfull kommunikation om och en positiv syn på sexualiteten och den sexuella identiteten
Man kan i samma häfte också läsa:
• att genom informations och utbildnings insatser förebygga könsstympning
(Projekt Sexuell Hälsa - Malmö stad, s 5, 1999)
Detta är bara några få exempel av de punkter som finns med i projektplanen och man kan se att många av dem grundar sig på kunskap om sexuell hälsa och ohälsa. I projektplanen menar man också att fördomar kan minskas och synen på sexualitet kan förändras med kunskap. Därför tolkar jag det som att kunskap är en viktig grund i detta projekt.

Projektet arbetar bl.a. med att kunna erbjuda undervisning i sex och samlevnad i skolor, på fritidsgårdar och andra relevanta arenor. När det gäller utbildning är därför ungdomar en viktig målgrupp men man vill inte bara erbjuda ungdomar undervisning, man vill också skapa kunskap om sexuell hälsa bland föräldrar.
De vill med detta arbete kring kunskap om sexualitet och sexuell hälsa också minska fördomar och förtryck för t.ex. människors sexuella läggning men även fördomar mot HIV/AIDS smittade människor.
Här kommer vi åter in på etik och moral, som spelar stor roll i främjandet av sexuell hälsa.
En av de faktorer som vårt agerande styrs av är nämligen faktakunskap, som är en yttre faktor. Vårt agerande styrs också av inre faktorer så som människosyn (muntlig kommunikation, Hansson. Eva, Etik, 18/9-06). Utifrån vad man vill komma fram till med projektet, tolkar jag det som att de menar att denna yttre faktor (faktakunskapen) påverkar de inre faktorerna. De menar alltså som nämnt tidigare att utbildning bidrar till en bättre människosyn och kan därmed skapa fördomsfri sexualitet.

Projektet menar också att förmågan och möjligheten till kommunikation om sexualitet och sexuell identitet är grundläggande för arbetet med sexuell hälsa och det sexuella arbetet (Projekt Sexuell Hälsa – Malmö stad, 1999). I varken beskrivningen av projektet eller projektplanen framgår det dock hur det här lärandet ska genomföras. Däremot kan man utifrån syftena med projektet spekulera i hur det kan göras. Man kan t.ex. se en rimlig koppling till Paulo Freires pedagogik, befrielsens pedagogik. Freire menade att människan måste bli medveten om sig själv och sin omvärld för att världen ska kunna förändras. Man kan frigöra människor från förtryck genom att utveckla deras kritiska medvetande. Eftersom projektet syftar till att minska fördomar och förtryck när det gäller sexuell hälsa kan man då se att Freires pedagogik skulle kunna ha en betydelse. Om människor lär sig att skapa medvetenhet (conscientization ) så skulle fördomar och förtryck i detta fall minskas eftersom människor blir medvetna om sig själva och omvärlden och skapar ett eget kritisk tänkande istället för att vara bunden till sitt eget intryck av omvärlden och man skulle inte längre påverkas av olika faktorer i omvärlden, hade Freire menat i detta fall. För att uppnå detta skulle det finnas dialoger mellan människor, som Freire menade med att det sanna förhållandet mellan människor är dialogen (Karlsson. L, Några sammanfattande tankar kring pedagogik och dess beröringspunkter med hälsofrämjande arbete, s 12, Egidius. H, 1999)
Förutom att skapa medvetenhet så kan betydelsen av dialoger i detta projekts syfte med att bidra med kunskap också utgöra en viktig del då sexualitet bland unga, men även äldre, fortfarande idag kan vara något pinsamt eller obekvämt att prata om, så tolkar jag det utifrån egna erfarenheter. Dialoger mellan lärare och studenter i detta fall kan därför vara något positivt då begränsningar med att prata om sexualitet kan hämmas och i framtiden bli en naturlig sak att prata om. Detta tror jag också projektet syftar till när de menar att sexuell identitet är grundläggande för arbetet med sexuell hälsa (Projekt Sexuell Hälsa – Malmö stad, 1999).
Man kan i det här projektet också se en koppling till hur pedagogen Wilhelm Reich åsyftade kring sexualitet i början av 1900-talet. Reich jämförde sexuell hämning med hämning av barns aggressiva impulser. Han menade att om dessa impulser förbjuds eller hålls tillbaka uppstår inre konflikter (Egidius. H, 1999).
I detta sammanhang, när det gäller sexuell hälsa kan man se att detta projekt menar på ungefär desamma, alltså att det har en grund i vad Reich menade med frigörelse på den tiden. Jag tolkar det som att för att uppnå ett av syftena med detta projekt, att främja den sexuella hälsan, krävs frigörelse i sexualitet, vilket undervisning och kunskap kan bidra med.

I beskrivningen av projektet kan man vidare läsa att för att projektet ska nå sina framtida visioner krävs en förankring i vetenskapligt dokumenterade metoder.
Projektet utgår alltså från en vetenskaplig grund, vilket man också förstår när man läser projektplanen där flera undersökningar redovisas. T.ex. visas resultat av antalet nyrapporterade HIV fall och smittvägar i Malmö stad under åren 1985-1998 genom en tabell sammanställd av data från Smittskyddsenheten 1999. Tabellen visar att 30-40 nya HIV fall rapporteras per år, bara i Malmöområdet (Projekt Sexuell Hälsa - Malmö stad). Det är utifrån denna typ av fakta som projektet syftar till att arbeta. Av detta förstår jag det som att aktörerna i detta projekt sedan drar slutsatser av resultaten, vad som behöver arbetas med, prioriteras osv. Att dra slutsatser kan dock göras på olika sätt. Bl.a. genom induktion, deduktion eller abduktion. Hur slutsatser dras i detta sammanhang kan bara spekuleras i. Induktion känns närmast detta projekts vetenskapliga grund. Det innebär att man drar allmänna slutsatser utifrån empiriska fakta, alltså observationer av verkligheten. En forskare som däremot arbetar deduktivt kan sägas följa bevisandets väg i olikhet från forskaren som arbetar induktivt och som kan sägas följa upptäckandets väg (Davidson. P, 2003, s 23-24). Abduktion kan man förklara som en kombination av induktion och deduktion. Om nu forskare i detta fall relaterar teori och empiri induktivt, kan man se att forskningen ses ur ett positivistiskt synsätt mer än ur ett hermeneutiskt synsätt där vetenskap tolkas och istället för att vilja förklara olika saker är målet istället att förstå vetenskapen inom hermeneutiken. Positivisterna menar också att vi människor har två källor till kunskap och den ena källan är att vi kan iaktta med våra sinnen och den andra är att vi kan lista ut med vår logik men att vi kritiskt ska undersöka påståenden och endast stödja oss på fakta som vi anser vara sann kunskap. Detta ser man att projektet också vill syfta till. De vill som sagt grunda sig på säker fakta i arbetet för att vidare kunna följa utvecklingen av sexuell hälsa och för att kunna se vad som bör prioriteras i arbetet med att förebygga sexuell ohälsa. (Thurén. T, 1991, Davidson. P, 2003, Häfte, Vetenskapsteori)

Detta projekt handlar dock inte bara om utbildning och förebyggandet av HIV/AIDS utan även förebyggandet av andra könssjukdomar. Även könsstympning, prostitution och oönskade graviditeter är saker som projektet vill arbeta med att förebygga bland mycket annat.

Man lägger också märke till att projektet arbetar främst utifrån en makro nivå där man ser det mest effektivt att arbeta med samhälleliga värderingar och samhällsstruktur för att förändra människors syn på sexualitet och erbjuda kunskap åt så många människor som möjligt, främst
då ungdomar. Att erbjuda kunskap åt ungdomar minskar inte bara fördomar och förtryck utan genom att med undervisningen få ungdomarna att se utifrån flera perspektiv, att titta ut från sitt eget paradigm (sin egen världsbild), kan se nya faror med allt vad sexualitet innebär och därmed kan även oönskade graviditeter och prostitution förebyggas och reduceras i framtiden menar man. Man kan återigen se att kunskap är en stor faktor när det gäller förebyggandet av sexuell ohälsa.
Det finns även två andra perspektiv man kan arbeta utifrån, mikro och meso.
Mikro, som i detta sammanhang innebär att arbeta utifrån ett individperspektiv, har en viktig betydelse för arbetet utifrån makro perspektivet menar man utifrån ett dialektiskt synsätt. Man menar då att individen och samhället är beroende av varandra. I detta projekt är ett av många delmål: ”att ägna särskild uppmärksamhet åt personer som pga. sociala miljöer lever i en utsatt situation t.ex. utan fast bostad eller på behandlingshem”. Detta tolkar jag som ett mikroperspektiv, där de ser det utifrån individen.
Meso ligger mellan individ- och samhälls nivå och innebär att se utifrån ett grupperspektiv. I detta projekt ser man människors behov bl.a. utifrån olika grupper t.ex. prostituerade, HIV smittade osv. Jag kan inte se någon reduktionism i detta projekt, utan man kan utifrån beskrivningen förstå att alla tre synsätten existerar för detta projekt, som framgår ovan, dock främst makroperspektivet (muntlig kommunikation, Karlsson. L, Vetenskapsteori, 26/9-06, 27/9-06)


Projektet arbetar inte heller bara med att främja hälsa, utan de arbetar även preventivt där samarbetet med sjukvården har en viktig del. Man kan arbeta preventivt på tre nivåer, däribland primärt, som innebär att man vill förhindra ohälsa. Ett exempel på primärt arbete i detta fall kan vara undervisningen i sex och samlevnad. Den andra nivån är sekundär prevention som innebär tidig diagnos, kartläggning eller behandling i syfte att förhindra eller minska risken för ohälsa och kronisk sjukdom. Sekundärprevention kan vara att man som i detta fall arbetar med missbruk av alkohol och tobak, som jag återkommer till lite längre fram. Det kan t.ex. vara att man startar en rökavväjningskurs som minskar risken för kronisk sjukdom för dem som lyckas med att sluta röka. Den slutliga preventiva nivån är tertiär prevention som innebär sjukdom och hur man förbättrar tillståndet och därmed livskvaliteten för den sjuka personen. Ett exempel på det i detta fall är den HIV/AIDS sjuka individen, som därmed har en kronisk sjukdom med dödlig utgång, vilket bara för att den har dödlig utgång inte betyder att man inte kan göra något för denna människa. För att istället öka livskvaliteten hos den HIV drabbade ges bromsmedicin för att förlänga livet och minska lidandet för den insjuknade (muntlig kommunikation, Larsson. E, Folkhälsa och folkhälsoarbete, 10/10-06).
För en person i den sistnämnda preventionen är det också viktigt att ha en stark KASAM/SOC , ett begrepp skapat av Aaron Antonovsky och som man kan läsa om i hans bok Hälsans mysterium. Han har även delat upp KASAM begreppet i tre centrala komponenter som han kallar begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. De tre begreppen förekommer eftersom en person t.ex. kan ha en stark begriplighet men svag hanterbarhet och meningsfullhet och vice versa. Begriplighet syftar på i vilken utsträckning man upplever inre och yttre stimuli som jag tolkar det, innebär att man förmår att bedöma verkligheten och mentalt få ordning i ens liv.
Med hanterbarhet menar Antonovsky ”att resurser står till ens förfogande”. Med det menar han att en person med hög hanterbarhet förstår att olyckliga saker händer i ens liv och att när det väl händer reder sig den personen och förstår att han eller hon inte kan sörja för alltid, personen hanterar alltså krissituationer. Meningsfullhet betraktar Antonovsky som begreppets motivationskomponent. Personer med en hög meningsfullhet är engagerade i saker som betyder något för dem, trots situationen, medan en person med kanske lägst meningsfullhet menar att det inte finns något i livet som har betydelse.
Om man återigen kopplar detta till en HIV drabbad människa så kan man förstå att begreppet KASAM har en viktig betydelse för en människa i den situationen. Att ha en stark KASAM på alla tre nivåer borde innebära en bra livskvalitet för den personen.
En annan sak som har stor betydelse är GMR dvs. sådant som kan ge kraft till att bekämpa olika stressorer som innebär att andra faktorer i samhället så som kulturell stabilitet, socialt stöd, pengar m.m. behövs för att bidra till ett starkt KASAM. (Antonovsky. A, 1991, muntlig kommunikation, Thorsell. B, KASAM 16/10)

För att komma närmare in på projektets folkhälsoarbete med att minska missbruk av tobak, alkohol och droger som är ännu ett område de vill arbeta kring, vill jag nämna att konsumtionen av alkohol idag är på väg upp och att rökning visserligen är på väg neråt men utgör fortfarande en stor del av sjukdomsbördan och bidrar till en stor kostnad för samhället (muntlig kommunikation, Ejlertsson. G, Folkhälsovetenskapens utveckling, 5/10-06). Utifrån dessa folkhälsovetenskapliga fakta kan man då förstå att det är ett viktigt område att arbeta preventivt för, i detta fall på alla tre nivåerna, alltså primärt, sekundärt och tertiärt. Man vet också utifrån vetenskaplig fakta att alkoholkonsumtion bidrar till ohälsa och att den är viktig för just detta projekt eftersom man av tidigare studier kommit fram till att missbruk av alkohol, tobak och droger inte bara bidrar till ohälsa utan även bidrar till sexuell ohälsa som av den anledningen kan vara intressant att arbeta med för just detta projekt.

Man kan utifrån projektets mål i beskrivningen se att projektplanen till viss del har en koppling till den s.k. Sesammodellen som är en vanlig modell för befolkningsinriktat folkhälsoarbete i lokalsamhället. Modellen ser ut på följande vis:
1. Identifiera behov och problem – projektet syftar till att utgå från vetenskapliga fakta och kunna identifiera behov och problem för att ta reda på vad arbetet bör fokuseras på.
2. Etablera samverkan – projektet syftar till samverkan mellan kommunala och frivilliga verksamheter och organisationer t.ex. RFSU .
3. Formulera och konkretisera mål, utveckla strategier samt planera utvärdering – målen i projektplanen är väl formulerade och tydliga, de har till viss del strategier för hur de ska nå fram till sina mål, dock kan jag av beskrivningen inte utläsa någon konkret planerad utvärdering av projektet.
4. Utforma genomförandet & mobilisera resurser.
5. Dra igång verksamheten, utveckla stödjande miljöer.
6. Skapa strukturer för att vidmakthålla – en struktur i detta fall kan möjligtvis vara uppföljningen att identifiera förändringar när det gäller könssjukdomar för att, som jag nämnde tidigare, kunna ha kontroll på vad som bör prioriteras i arbetet.
7. Följa upp och utvärdera – hur uppföljningen har varit är svårt för mig att utläsa av det material jag har men eftersom jag vet att de har visat resultat på vissa delmål så tolkar jag det som att de följer upp vad de fått ut av det resultatet, jag vet åtminstone att så var syftet.
8. Förnya, förstärk och/eller omorientera – som ni kan läsa nedan så har projektet förändrats sedan det startade och är nu uppdelat istället för ett enda stort projekt, så utifrån denna punkt har de troligtvis arbetat, kanske omedvetet.
(Pellmer. K, Wramner. B, 2001)
Projektet verkar ha följt en strukturerad plan när de planerade detta folkhälsoarbete och har på så vis fått fram ett bra projekt, som dock visat sig vara för stort för att vara ett enda projekt utan har delats upp i mindre för att lättare kunna följa upp och utvärdera de olika delarna.
Om man utgår från originalprojektet, som är det som beskrivits och nu analyseras kan man också se att trots att detta projekt startade 1991 så jobbar projektet ändå med ett par av de elva folkhälsoområden för folkhälsoarbetet som statens folkhälsoinstitut tagit fram. Man kan utifrån projektplanen se att projektet arbetar med några av de målområdena, t.ex:
3, trygga och goda uppväxtvillkor
7, gott skydd mot smittspridning
8 trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa
11, minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping
(Ågren. G, Statens folkhälsoinstitut, Den nya folkhälsopolitiken, 2004)

För att sammanfatta det arbete projektet vill utföra med främjandet av sexuell hälsa så kan jag utifrån beskrivningen dra slutsatsen att det är ett väldigt stort projekt men med rimliga mål då de syftar till att samarbeta med flera aktörer för att få sexuell hälsa att ingå i stadens folkhälsofrämjande verksamhet.
Av det beskrivna resultatet märkte man dock att de nu delat upp projektet i delprojekt där Lunds universitet verkar för att få fram externa utvärderingar av projekten. Men något slutresultat av detta grundprojekt finns inte och även delprojektresultaten var svåra att finna. Detta ser jag som ett misslyckande med projektet, alltså att de inte tillräckligt kunnat redovisa de resultat som finns. Något annat argument för att projektet i sin helhet skulle kunna sett annorlunda ut kan jag inte finna.

Arbetsgruppen för detta projekt består av resurspersoner med olika bakgrund bl.a. personer från smittskyddsenheten, RFSU, vuxenenheten, ungdomsmottagningar, välfärds- och folkhälsoenheten m.fl. Vad krävs då av dessa människor för att bedriva ett sådant här projekt? Kunskap inom sitt område tror jag att de flesta ser som en självklarhet. Dock räcker det inte bara med att ha kunskap, eller att vara rik på kunskap som Erich Fromm hade valt att uttrycka det, utan att man också ska kunna söka och värdera kunskap på en vetenskaplig nivå. Utifrån vad jag kommit fram till i detta arbete, vill jag påstå att söka och värdera kunskap är ett viktigt moment i detta projekt eftersom projektet som sagt utgår från en vetenskaplig grund. Jag tolkar det som att arbetsgruppen för detta projekt själva såg det som en väldigt stort och brett projekt eftersom man kan läsa att de syftar till att kunna följa utvecklingen av sexuell hälsa och därmed rapportera och identifiera förändringar för att kunna se vad som bör prioriteras. Här ser man då att ”värdera kunskap” är viktigt eftersom de, som jag tolkar det, syftar till att arbeta med det som är viktigast och mest akut i nuläget.
En annan punkt i högskolelagen menar att man på högskolemässig nivå ska kunna utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Detta ser jag som en viktig kunskap med tanke på att människor med olika specialkunskaper gemensamt ska arbeta med detta projekt (Studiehandledning, Folkhälsoped...