Depression

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

INNEHÅLL
INLEDNING 2
DEPRESSION 2
Vad Händer? 2
Arv & Miljö 3
SYMPTOM 3
OLIKA TYPER AV DEPRESSION 4
Egentlig depression 4
Melankoli 4
Sjukligt svårmod, dystymi 4
BEHANDLING 5
Antidepressiva Läkemedel 5
KBT - Kognitiv Beteendeterapi 6
AISHA 6



Inledning
Utan känslor, skulle människan vara som en biologisk dator. Kärlek, lycka, sorg, rädsla, oro, ilska, tillfredsställelse och missnöje står för betydelsen av mänsklig existens. Desslikes är depression något naturligt som människan drabbas av någon gång under livet.
Det är naturligt att man kan känna sig lite nedstämd ibland. Men att man har känt så i ungefär två veckor eller mer så blir det ganska uppenbart att man går igenom en period av depression. Det är just det som har hänt min vän, Aisha, och detta har motiverat mig att fördjupa mig själv i just kunskap om den psykiska sjukdomen DEPRESSION.
Genom det jag har läst hittills har det visat sig att symptomen i depression och min väns uppförande är liknande. Detta har gjort mig ännu säkrare om att depression är fallet här.
Så jag har utformat ett arbete om depression, dess symtom, olika former av depression i samband med min väninna Aishas situation.

Depression
Var fjärde man och varannan kvinna drabbas någon gång i livet av en djup depression. När man råkar ut för något svårt i livet är det naturligt att känna sig ledsen, olycklig, och nedstämd. Det kan till exempel vara en nära anhörig som dött, en kärleksrelation som tagit slut eller att man fått dålig ekonomi, skilsmässa är ett vanligt exempel. Detta kallas ibland för reaktiv depression.
För att vanligt bekymmer eller sorg ska kallas för depression ur medicinsk synvinkel krävs att man dagligen under minst två veckor känner sig nedstämd och upplever minskad glädje och intresse för vanliga aktiviteter. Man presterar också sämre på arbetet eller skolan och ens sociala förmåga försämras. Symptomen ska pågå under större delen av dagarna.
Termen ”depression” täcker ett flertal något olikartade störningar. De flesta människor känner sig förstås mer eller mindre ”nere” vid olika tillfällen i livet. Detta anses som normalt och man kan inte klassificera dessa personer som i klinisk bemärkelse deprimerade eller depressiva. Bland de mer allvarliga störningarna finns både en så kallad unipolär depression, då humöret varierar mellan neutralt och negativt, och ett bipolärt tillstånd som växlar mellan nedstämdhet och upprymdhet.
Depression karaktäriseras av en känsla av negativ sinnesrörelse, maktlöshet och oförmåga att påverka det som sker.

Vad Händer?
Om man drabbas av en depression kommer hjärnans signalsubstanser och deras samspel med se så kallade mottagarcellerna, receptorerna, i olag. De ingår i det komplicerade systemet att överföra impulser mellan nervcellerna. Exempel på dessa hjärnans budbärare är serotonin, dopamin och noradrenalin. Signalsubstanserna påverkar känslolivet, tankeverksamheten, initiativförmågan, sömnen, aptiten och sexualiteten.
Det finns ett samspel mellan stresshormoner och signalsubstanser som har stor betydelse för hur man mår. Om man är i stress ofta ökar det risken att man hamnar i depression.
Man kan bli sårbar pga. svåra upplevelser tidigare i livet. Att man minns gamla stressituationer som dödsfall och separationer kan både ångest och depression utlösas. Alltså kan depression orsakas av yttre skeenden och hur dessa tolkas av individen.

Arv & Miljö
För uppkomsten av depression har både arv och miljö betydelse. Vissa människor har en medfödd känslighet i nervsystem som att de lättare blir deprimerade. Men miljön som man har växt upp och levt i är viktig också. Till exempel om man har en stabil och trygg livssituation kan man trots medfödd sårbarhet slippa drabbning av depression, och tvärtom.
Man kan också drabbas av depressioner utan att det finns någon konkret orsak. Det kan vara ett tidigt tecken på någon fysisk sjukdom t ex demens eller hjärt-kärlsjukdom.

Symptom

• Nedstämdhet – att man känner sig nedstämd är normalt om man har en svår depression. Denna känsla kan variera, man kan till exempel känna sig mycket besvärlig på morgonen och bättre på dagen eller tvärtom.
• Brist på glädje – under en depression kan man inte känna riktig glädje för det som vanligtvis brukar kännas kul eller glädjande. Man blir lättirriterad och känner sig rastlös ofta. Att njuta av mat till exempel eller få lust att göra saker försvinner. Det kan också kännas som om tillvaron är färglös och man är likgiltig inför allt som händer.
• Minskad matlust och viktnedgång – man måste ofta övertalas av någon att äta eftersom man inte har någon matlust. Man känner ingen smak i maten och man kan gå ner flera kilo i vikt på några veckor utan att man själv märker det.
• Sömnstörningar – det är mycket vanligt att man vaknar tidigt på morgonen och på nätterna har man svårt att sova. Man väcks då och då genom natten eftersom sömnen är orolig, detta gör så att man inte känner sig utvilad när man vaknar på morgonen.
• Hämning – Att komma igång med de enklaste uppgifterna i vardagarna som man vanligen utfört rutinmässigt kan bli ansträngande. Man har långsamma rörelser, talar, snarare mumlar, långsamt.
• Känslomässig frusenhet – Man har svårt att engagera sig i omvärlden. Det är svårt att bli glad och ibland kan det även vara svårt att bli arg. Man saknar den energin som krävs för att ha kontakter med de närmaste och man orkar inte ha ett vanligt samtal med någon. Därför får man problem i sina relationer med andra.
• Nedvärderande självbild – man nedvärderar sig själv och sin förmåga i olika områden. Man grubblar över sitt misslyckande. Det är vanligt att man får skuldkänslor och man oroar sig mycket för sin ekonomi och hälsa. Man har ingen framtidstro för sig själv eller familjen.
• Koncentrationssvårigheter – Man har svårigheter med koncentrationen, till exempel när man ser på TV, läser eller utför hushållssysslor.
• Minskad livslust – Man känner att livet är hopplöst, tänker mycket på döden och funderar på självmord. En del planerar i detalj hur de ska ta sitt eget liv.


Olika typer av depression

Egentlig depression

Minst fem av de ovannämnda symptomen krävs under större delen av dagen, varje dag under minst en sammanhängande tvåveckorsperiod, för att få diagnosen egentlig depression. I detta inkluderas alltså minskad glädje och intresse för olika dagliga aktiviteter och nedstämdhet.
Dessa symptom ska försämra ens arbete och sociala funktionsförmåga.
En egentlig depression kan vara lätt, medelmåttig eller svår. Den svåra formen kallas melankoli.

Melankoli
Som sagt så kallas den svåraste formen av egentlig depression för melankoli. Man blir dyster och det går inte att leda bort eller påverka symptomen genom yttre stimulans.
Man känner inget engagemang för någonting, inte ens för sina anhöriga. Allt känns plågsamt och man känner en total likgiltighet inför omvärlden.
Det är vanligt att man vaknar vid tre-fyra tiden på morgonen och mår som sämst då, men man känner sig något bättre framåt eftermiddagen och kvällen. Man känner ångest och en stark oro.
Ångesten kan ibland leda till dödsångest och kan vara rejält plågsam, särskilt när man vaknar tidigt på morgnarna.

Sjukligt svårmod, dystymi
Om man känner sig ledsen och nedstämd, har dålig sömn och aptit, brist på energi, nedvärderar sig själv, känner hopplöshet eller har svårt att koncentrera sig under minst två år ställs diagnosen sjukligt svårmod, dystymi.
Man brukar ha, om man lider av sjukligt svårmod, en grundläggande depressiv personlighet och man brukar ha en pessimistisk livssyn stämplad med tungsinne.
Den långvariga sjukdomen gör det plågsammare än egentliga depressioner.
Skillnaden mellan svår egentlig depression och sjukligt svårmod är att genom yttre stimulans kan det gå att avleda egentlig depression, till exempel med samtal, intressanta besök eller fritidsysselsättning. Vid sjukligt svårmod är man trött och har brist på energi vilket gör att man får problem med arbete ekonomi och familjeliv. Därför är det jätte viktigt att man får behandling.


Behandling
Länge fanns en motsats ställning mellan samtalsterapi och läkemedel eller medicinsk behandling. Idag vet vi att de är komplement till varandra.
Vid en depression finns troligen en obalans mellan olika signalsubstanser och det är denna obalans man kan återställa med antidepressiva läkemedel. Läkemedlen skapar därför ingen ”konstlad glädje”.
Tankar och känslor påverkar också signalämnen i hjärnan och troligen kan psykoterapi ge liknande effekter som antidepressiva läkemedel. Men möjligheterna till kvalificerad psykoterapi är begränsade. Och trots att det finns en omfattande forskning om psykoterapi vid depression vet man i praktiken mindre om hur den fungerar än vad man vet om läkemedelsbehandling.
Antidepressiva Läkemedel
De äldre typerna av antidepressiva läkemedel, de s.k. tricykliska antidepressiva (TCA) medlen, ger en god effekt men ofta besvärande biverkningar som t ex muntorrhet, förstoppning eller hjärtklappning. De kan också påverkar minne och tankeförmåga. De vanligaste av denna typ är Anafranil, Saroten och Tofranil. P g a biverkningarna används de sällan idag.
De s k SSRI-medlen (selektiva serotoninåterupptagshämmare) ökar effekten av hjärnans serotonin genom att minska synapsens eget återupptag av signalämnet. På så sätt förstärks signalerna till nästa cell. Stämningsläget och uppfattningen av tillvaron normaliseras efter en tids behandling.
Läkemedlen kan hjälpa mot svartsynen och andra symtom vid depression, men är inga ”lyckopiller”. Hat man ingen depression ger de ingen effekt. De är heller inga ”lugnande medel” som man kan ta då och då.
Hjälpen mot dysterhet, oro, ångest och övriga depressionssymtom kommer först efter ett antal veckor.
Fördelarna med SSRI-medlen är att de har få biverkningar. De kan därför tas av känsliga grupper som t ex ungdomar och äldre personer. Antidepressiva läkemedel är utan risk för tillvänjning
Andra antidepressiva läkemedel påverkar upptaget av två signalämnen, serotonin och noradrenalin, i synapsen. De används vid svårare depressioner och kan då ge en bra effekt, men i högre doser också biverkningar som t ex blodtryckshöjning och svettningar eller en ökad aptit.
Vi djupa depressioner kan elektrochockbehandling (ECT) verka snabbt och effektivt. Denna typ av behandling används endast vid svåra tillstånd som kräver sjukhusvård. ECT kan tyckas skrämmande men är ”ofarlig” och ger inga negativa effekter på hjärnan.

KBT - Kognitiv Beteendeterapi
Eftersom den deprimerade personens känsloliv präglas av nedstämdhet och tomhet resulterar detta i ett minskat intresse för vardagliga aktiviteter och i en alltmer tilltagande passivitet. När den deprimerade reflekterar över nuet, framtiden och sig själv är det huvudsakligen i negativa tankebanor.
Behandlingen syftar till att bryta den deprimerades inaktivitet och att förändra det depressiva och negativa tankeinnehållet.

Med avsikt att föra in lite stimulans och därmed bryta passiviteten i den deprimerades liv schemaläggs olika aktiviteter tillsammans med terapeuten för att den deprimerade gradvis skall komma igång med sina tidigare sysslor.
Vartefter den deprimerade lyckas genomföra enkla aktiviteter som att gå upp vid ett visst klockslag varje morgon går man således vidare till svårare sysselsättningar som till exempel att promenera eller att bjuda hem någon på middag.
Terapeuten bidrar aktivt genom att motivera den deprimerade till att genomföra planerade aktiviteter och till att sänka de orimliga krav den deprimerade oftast ställer på sig själv, som t ex "jag borde kunna gå till jobbet varje dag, det kan man förvänta sig av en chef!"
Genom att den deprimerade personen aktiveras påverkas också självkänslan positivt.

KBT kan utgöra den enda behandlingsformen vid lätta eller vissa medelsvåra depressioner. Vid svåra depressioner rekommenderas att KBT kombineras med antidepressiva medel för att snabbare höja stämningsläget hos den deprimerade.
Läkemedelsbehandling har snabbare behandlingseffekt, men KBT har fördelar framför läkemedel genom att biverkningar undviks och genom att den deprimerade på sikt lär sig nya och bättre problemlösningsstrategier.

Informationen som jag fått genom denna fördjupning har hjälpt mig rejält med att förstå Aishas läge. Det har gett mig chansen att tala med henne och berätta för henne om depressionens symtom, former, behandlingar osv.
Aisha

Genom flera konversationer med Aisha under en lång period har jag lärt mig mycket.
Att någon lyssnar när man befinner sig i kris, är ledsen eller deprimerad, är ett slags själs första ”bandage”. Ofta kan vi känna oss lite klumpiga vid möten med någon som befinner sig i en svår situation. Den omedelbara reaktionen kan då vara att fly, och inte ”störa”. För många som är födda före mitten av 1900-talet, har det också varit förbjudet att tala med människor i kris om vad som har hänt dem. Då var man övertygad om att inte ”riva upp sår”. Nu vet vi att omslutna sorger och bekymmer kan bulna till härdar som förvärrar situationen och leder till större problem. Genom att lyssna och fråga kan man göra en större insats än man kanske anar.

”Jag vet inte vad jag ska säga” är en vanlig kommentar. Man ska då lära sig att förstå hur det känns när man försöker berätta något till en viss person, och inte får någon respons. Det är också viktigt att stå ut med ältandet; den som drabbats kommer säkert att repetera saker. Dessa är uttryck för de tankar som hela tiden kommer fram hos den som drabbats av sorg. Genom att bara lyssna ger man en bra hjälp. Det hjälper inte med att säga ”Ryck upp dig” eller ”Ta dig i kragen”. Det är lika omöjligt som att lyfta sig själv i håret.

I början tyckte jag att det bara var en naturlig fas som hon gick igenom. Men när det inte verkade komma till ett slut, förstod jag att fallet var mer än så.
Aishas depression blir bara värre och värre. En egentlig depression skulle jag nog beskriva det som, men för hennes ålder, 18 år, är det allvarligt. Vi pratade om det och då berättade jag för henne vad jag tyckte om det hon går igenom:
Våra känslor styrs inte helt och hållet av yttre upplevelser utan våra medvetna tankar påverkar dem också. Att man inuti sina tankar för fram och betonar fina minnen skapar man positiva känslor och att återuppleva svåra trauman kan ge oss ångest. På samma sätt kan vi på olika vägar påverka våra känslor och formar till stor del själva hur vi upplever både glädje och sorg i tillvaron. Självklart berörs vi av olyckor eller sjukdomar, men ibland kan vi styra vår egen sinnestämning mer än vi kanske anar.
När vi inte kan uppleva tillvarons glädjeämnen på ett normalt sätt kan det vara uttryck för depression. Men då kommer frågan om optimism och pessimism in. Är man optimist har man lättare att finna livets glädje. Men om inte, kan inte man då förändra sig mot det optimistiska hållet? Det tycker jag är den första behandlingen som man bör utföra inom sig själv. Vi har alla, även upp i höga åldrar, möjligheter att finna glädjeämnen och till att leva ett rikt liv.

Symptomen om att inte ha bra kontakt med sina nära vänner och inte umgås på ett glatt sätt med sin familj är det som gör saker värre för Aisha. Att man helt enkelt inte orkar tacka sin mamma med ett leende när hon gjort dig en tjänst, eller att man spelar att man inte märkt att en klasskompis gick förbi och hälsade, pga. att man inte orkar svara och ha en liten formell konversation, det tycker jag förvärrar Aishas depression. Vad jag minns så började allt med ett problem, hennes pojkvän svek henne. Det fick henne och tycka illa om människor. Det fick henne att vända sig bort från dem. Det fick henne att försöka undvika att bli besviken igen. Hon slutade kommunicera med folk. Inte nog med det, hennes familjekontakt går ingen vidare heller. Det har aldrig funnits aktiviteter som man gör med familjen. De har inte ens gått ut på picknick någon solig dag. Picknick kommer inte ens på fråga, de kan inte komma överens om vad de vill titta på, på teven. De leder till att den ena eller den andra bara går därifrån och gör någonting annat. Alltså finns det ingen bra stämning hemma. Hon får ingen känsla att hon har en familj, för den kärlek och tröst som kommer från familjen kommer sällan från någon annan, och just denna känsla saknas i Aishas liv.
Just det vill jag övertyga henne om att hon måste ändra på. Om det är någon som kan införa en ändring i huset, så är det hon. Annars kommer inga förändringar ske, och allt kommer vara som det alltid har vart.
Hon måste börja kommunicera med sina familjemedlemmar. Skapa en bra relation med de, framför allt med sin mamma. Det kommer leda till att hon mår bättre, och det kommer alla andra i hemmet också göra. Hon kommer gradvist att glömma det som förorsakade hennes illamående. Press från annat håll, t ex skolan, kommer också att underlättas eftersom andra problem har lösts. Hon måste alltså leta rätt på livets glädje.
Men detta kan ta mycket tid. Man ska då ta allt steg för steg, för att resultatet är värt tiden. Hon behöver inse vad det är som hon måste förändra i sig först. Sedan kommer uppgångarna så småningom. En av dessa kan vara skrattet.

Skrattet
En mängd forsknings resultat pekar på att skrattet är nyttigt, för fysiska symptom som t ex allergier, men också för själen. Ofta underskattar vi ”plikten att ha roligt”. Hjärnan vill ha roligt. Enligt mina och många elevers erfarenheter är det lättare att lära sig nya saker när undervisningen sker på ett roligt, spännande eller oväntat sätt.
Men också resten av kroppen mår bra av skratt. När vi skrattar sätts en mängd processer igång. Endorfinproduktionen, som också stimuleras vid fysisk ansträngning, kommer igång och får oss att uppleva ett visst välbefinnande och komfort. Det finns undersökningar som pekar på att immunförsvaret stärks, och att lungkapaciteten påverkas positivt.
Att skratta tillsammans med andra människor kan ge en rad effekter. Spänningar och stress kan minska. Och delad glädje är dubbel glädje, som det gamla uttrycket låter. Skratt kan också minska konflikter mellan oss och skapa en större samhörighet.
Efter att ha blivit mer social kan Aisha använda sig utav t ex just skrattet för att förbättra sina relationer med andra samt må bra fysiskt och psykiskt.

Att nämna vidare steg skulle ta oss för långt fram. Just nu är det viktigt för Aisha att hon väljer det lilla optimistiska trappan och börjar med ett positivt steg uppåt. Enligt min åsikt skulle det steget vara att tänka. Att tänka på sig själv och sin situation, sin personlighet, tankesätt och livssyn, sin dysterhet, sin minskade kommunikation, försvagelsen av relationer, sin ständiga nedstämdhet och stämningen där hemma. Ä...