Irak- och Irankriget

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

INLEDNING
Syfte och frågeställning
Avgränsning

METOD

IRAK- OCH IRANKRIGET
Orsakerna
På lång sikt – Iran
På lång sikt – Irak
Shat-al-Arab
Den islamiska revolutionen

Kriget
Krigets konsekvenser

DISKUSSION

KÄLLFÖRTECKNING
Litteratur
Internet


INLEDNING

Irak- och Irankriget som också kallas för Gulfkriget var mellan staterna Irak och Iran som började september 1980 och slutade augusti 1988.
Relationerna mellan Irak och Iran var spända för jätte länge sedan och trots oenigheten mellan shiitiska och sunnitiska olika tron av islam och trots konflikterna mellan iranska och irakiska nationalismen, blev det inte stark upphetsning mellan dem två nationerna förrän på 1970-talet.
Man ser tydligen att kriget drabbade båda parterna på olika sätt. Kriget gick till att båda sidorna fick omfattade förluster, dels mänskliga förluster som var oskyldiga och hade inte gjort något fel förutom att vara medborgare som blev tvungna att kriga, dels ekonomiska förluster som drabbade både den irakiska och iranska framgången.

Krigets rötter byggdes upp av olika baktankar. De alldeles ursprungliga och indirekta orsakerna till kriget var tydligen historiska. Mycket långt före kriget var relationerna mellan både Irak och Iran spända. På andra hand kommer de geografiska och politiska samt ekonomiska orsaker som blev en viktig bas för att ett krig skulle utbrytas. De här orsakerna samlades och exploderade i en form av krig som varade i åtta år och som ledde till en katastrof för båda parterna.

Syfte och frågeställning
Irak- och Irankriget är ett intressant ämne för mig. Och eftersom jag är irakier så har jag alltid velat känna till händelserna och orsakerna till att det blev krig i mitt hemland. När jag var i Irak under kriget försökte jag inte undra varför det blev krig överhuvudtaget, därför att jag var för ung för att begripa orsakerna till kriget. Men idag har jag möjligheten att söka fakta och fördjupa mig i det ämnet.

Undersökningen fokuserar på följande frågeställningar:
• Vad handlade kriget om?
• Vad är Shat-al-Arab och vilken roll spelade Shat-al-Arab under kriget?
• Kriget varade i åtta år. Vad hände?
• Hur påverkade kriget vardagliga livet i Irak?
• Vilka konsekvenser gav Irak- och Irankriget?



Avgränsning
Mitt arbete handlar om krigsperioden från 1980 till 1988, men jag begränsar mig inte enbart på de krigsåren och vad som hade hänt under kriget utan försöker även koncentrera mig på de spända konflikterna mellan båda parterna från omkring 1960-talet tills det blev krig. Jag försöker vara noggrann med orsakerna eftersom de, enligt mig, är ämnets huvudsak. Därför har jag lagt en större tid på de orsakerna.

METOD
När jag tänkte fördjupa mig på Irak- och Irankriget, hoppades jag att jag skulle hitta stor mängd fakta, eftersom jag brukar variera på mina källor för att kunna ha en kompletterad bild på mitt arbete. Men allt jag hittade var få oanvändbara sidor på Internet och två böcker från biblioteket. Orsakerna till kriget är ju ämnets kärna och det var viktigt för mig att tänka på bra källa, därför valde jag den otroliga faktaboken, Kriget om Gulfen, som beskriver noggrant krigets orsaker. Jag har också använt mig i viss omfattning av Internet. På mitt arbete har jag placerat en karta som visar oss tydligen gränsen mellan Irak och Iran.

IRAK- OCH IRANKRIGET
Orsakerna

Det finns inga avgränsade orsaker som strax ledde till krig. För att kunna få klart för sig vad som log bakom kriget, måste man tänka på lång sikt. Orsakerna var blandning av historiska, politiska, geografiska och ekonomiska som församlades tills det blev dags för krig.


På lång sikt – Iran

Ända fram till 1960-talet hade Iran säkerhetspolitiskt samarbete med USA. Åtskilliga amerikanska trupper fanns som stöd i Iran, ifall landet anfalls av grannen i norr. På den tiden fanns britternas militära styrkor öster om Suez som Storbritannien år 1969 planerade att år 1971 skulle dra tillbaka sina militära styrkor respektive Gulfen. Detta ledde till att Bahrain, Förenade arabemiraten, Oman och Qatar, som tidigare var under Storbritanniens kontroll, fick chansen att få tillbaka sin utrikespolitiska självständighet. Överraskande överlämnade Storbritannien ansvaret till Iran som ordningsmakt i Gulfen istället för USA.

Nu kan man säga att Iran kom att bli en stormakt efter de omvandlingarna, men detta kom att irritera USA senare. Iran nu kunde förbättra sina relationer med Sovjetunionen, ville också söka bredda kontakterna till tredje makten som EG, Japan och Kina och påbörjade en snabb ökning av de väpnade styrkorna på basis av fullföljt säkerhetspolitiskt samarbete med USA. Iran var inte nöjd enbart med att ha roll som ordningsvakt i Gulfen, utan ville skapa sig mer makt. Vid den tidpunkten sade Iran upp i april 1969 den 1937 års gränsöverenskommelse med Irak.
År 1971 ville man bl.a. få begäran på Bahrain och samtidigt invaderade de välplanerat lokaliserade, öarna Abu Musa som tillhörde Arabemiraten, Stora Tunb och Lilla Tunb vid östra infarten till Hormussundet.

Inom arabvärlden ville Iran med andra ord skapa sig en större regional ställning i Mellanöstern. Detta gjorde så att relationerna med Irak försämras och som var en början av konflikter på den s.k. Gulfen. Och också USA var inte nöjd med denna situation, vilket tydligen förklarar att amerikanska ändamål i Gulfen och Mellanöstern inte stämde överens med iranska handlingar.


På lång sikt – Irak

Långt före kriget var transportlederna till omvärlden i Irak tillåtna. Irak var och är fortfarande rik med olja och på den tiden hade Irak affärer i form av oljerörledning till Medelhavet, det vill säga Syrien, Libanon och Turkiet samt till Röda havet, alltså Saudiarabien och Jordan. Man hade också debatterat en förenad oljerörledning till Oman via Indiska oceanen.
Irak förlorade sin monarki år 1958, som kom att påverka landet totalt. Den irakiska monarkins störtaning och in- och utrikespolitik uppdaterade landets försörjningspolitiska problem. Irak hade allvariga konflikter med landgrannarna som för det mesta handlade om oljan, nämligen Turkiet och Iran som var regionala makter på den tiden. Efter att Irak hade blivit republik tänkte man på arabkommunistiska och nationalistiska som bildade konflikter med Jordan, Kuwait och Saudiarabien som var västorienterade monarkier.
Vid den irakiska utrikespolitiska och handelspolitiska orientering uppstod ett problem, att Baghdad inte kunde klara sig i ledarskapskonkurrensen med både Damaskus och Kairo, och att Irak nu kunde anslutas till konflikten mellan arabiska sidan och den israelska. Omständigheterna i Irak vad det gäller landets försörjningspolitiska problem blev ännu värre när Syrien efter varje bråk med Irak stoppade transiteringen av olja.
Konflikten mellan Irak och Iran ledde till att Iraks säkerhetspolitiska situation förvärrades, som gjorde så att man hade ambitioner beträffande Irak och Gulfen från år 1969 och framåt. När det var stridigheter om gränsfloden Chat-al-Arab, som den heter, under 1969-75 var det klart att Irak var, jämfört med Iran, utan stöd och de säkerhetspolitiska anslutningarna till Sovjetunionen var inte heller säkra.
Irak ville inte bryta med Sovjetunionen utan försökte att börja med vapenimporten. Relationerna med USA har återupprättat och särskilt relationen med Turkiet har blivit bra. Och nu kan man säga att relationerna mellan Irak och Iran inte var längre någon öst-väst problem mellan USA och Sovjetunionen.


Shat-al-Arab

Det sägs att motsättningen kring Shat-al-Arab var den direkta orsaken till att det kriget mellan Irak och Iran utbröt. Shat-al-Arab (Arvand Rud på persiska) är den floden som ligger på gränsen mellan den irakiska hamnen Basra och de iranska hamnarna Abadan och Khorramshahr. Dessa konflikter som alltid fanns vid liv var bara en början till det kriget som förekom mellan de parterna.

Varför var den gränsfloden Shat-al-Arab ett skäl till kriget? Jo, som jag berättade tidigare hade Iran fullmakt över Gulfen och kunde fatta beslut själv. Vilket Iran gjorde när det år 1969 sade upp den gränsöverenskommelsen med Irak, och också begärde att indela gränsfloden mellan sig, den s.k. thalweglinjen. Detta var ett negativt steg för Irak eftersom Irak hade de enda anslutningarna till omvärlden genom de hamnarna som var odelad förr.
Kurderna i Irak är en fjärdedel av den irakiska befolkningen. Iran med sin konflikt med Irak ville ge stöd åt den kurdiska separatismen i Irak som senare resulterade inbördeskrig. Men de irakiska omständigheterna och bristen på vapen gjorde så att Irak inte var beredd till att starta krig med Iran och därefter var Irak år 1974 tvungen att uppfylla de iranska kraven.
År 1975 kom det s.k. Algeravtalet som undertecknades av Saddam Hussein när han var vice ställföreträdande för den irakiska presidenten innan han blev president. Avtalet handlade om den indelade gränsen i söder mellan de två parterna i utbyte mot att, Iran genom sitt löfte, skulle inte lägga sig i Iraks inre angelägenheter. Men detta avtal ledde till att Iraks förbindelser till omvärlden spärrades.


Den islamiska revolutionen

Den islamiska revolutionen inleddes vintern 1979 i Iran av en muslimsk grupp som ville att landet skulle vara muslimskt, som var ett negativt resultat för Iran. Revolutionen ledde till brytningen med USA och de förbindelserna till Frankrike och Sovjetunionen avbröts. Iran nu är inte starkmakt som det var för några år sedan och landet förlorade sin makt över Gulfen.
Så småningom förlorade Iran sin makt, först förlorade landet sin tidigare ledning sedan hade landets armé försvagats och Iran hade brist på krigsutrusning. Man kan förhoppningsvis säga att det islamiska Iran nu inte spelar något stort hot mot grannarna. Under den tiden blev Saddam Hussein president 1979 och han betraktade Shat-al-Arab som absolut en irakisk flod och sade upp avtalet med Iran den 17 september strax innan krigets start, vilket gjorde situationen mer komplicerad


Kriget

Det viktiga händelse och som många antyder att kriget började p.g.a. att Saddam Hussein inte ville följa avtalet och istället sade upp det. Inte långt efter ockuperade Irak Iran den 22 september 1980. Kriget började med stora strider vid gränsen mellan dessa parter då de diplomatiska relationerna försämrades. Början av kriget var en framgång för Irak, men Iran svarade med samma styrka och kriget nu flyttades över till Irak 1981. Irak började bomba de iranska städerna genom att använda Scubrobotar och Iran slog tillbaka på samma sätt med hjälp av nordkoreanska tekniker. Kriget fortsatte men den här gången ville Irak använda annan metod och anföll de iranska oljetankrarna i den persiska viken. Ännu en gång svarade Iran med samma system. Irak igångsatte en annan metod genom att använda nervgas, som är väldigt farlig för människorna och kan orsaka många problem till exempel alla sorts handikapp. Efter att kriget utvecklades och Saddam Hussein använde nervgasen började kriget ta sitt slut. FN:s säkerheten begärde flera gånger att en fredöverenskommelse mellan länderna, men kriget tog inte slut förrän 20 augusti 1988.


Krigets konsekvenser

Kriget mellan Irak och Iran lämnade stora spår efter sig som man, särskilt de som har upplevt kriget på båda sidorna, har svårt att förlora ur minnet. Och många ända till idag drabbas av det långa kriget. Det räcker att man tänker tillbaka till de mörka dagarna man har upplevt för att inse hur mycket man har drabbats.
Konsekvenserna blev negativa och trots fredförhandlingarna vägrade Iran att ändra sina villkor, men efter att Irak erövrade Kuwait 1990 kunde plötsligt godta alla iranska villkor.
Förlusterna var enorma och det blodiga kriget var kostsamt. Irak kan ha förlorat totalt 350 000 både döda, tillfångatagna och sårade. Medan de iranska förlusterna har uppnått omkring 700 000 i döda, sårade och tillfångatagna. De ekonomiska förlusterna för Irak enligt uppgifterna hade uppnått 180 miljarder och cirka 280 miljarder för Iran. De förlusterna ledde till försämring på utvecklingen i såväl Irak som Iran.
Dessutom lyckades Saddam Hussein som följd efter kriget befria år 1986 den hamnstaden Al Faw (ligger i söder) som var ockuperat av Iran.


DISKUSSION

Varför just år 1980 började kriget trots konflikterna mellan Iran och Irak under hundratals år? Enligt fakta kan det vara för att Irak sade upp det Algeravtalet med Iran, men det kan också vara p.g.a. de konflikterna mellan dem.
Efter mina undersökningar kom jag fram till att kriget orsakades av flera konflikter mellan länderna. Jag har också lagt märke till att USA en gång stödde Iran och en annan gång stödde Irak, trots medvetandet om konflikterna mellan länderna. Vad kan det betyda?
Jag kom fram till att kriget ledde ingen vart eftersom ingen av sidorna vann kriget. Genom mina studier om relationen mellan Irak och Iran kunde jag tydligen se att var och en av de länderna kunde förkrossa grannlandet bara för att kunna utveckla sin egen makt och att kriget utbröts mellan dem för att de inte hade gemensamma tjänster.
Man kan också säga att båda länderna hade förmågan att utnyttja varandras svaghet. Exempelvis när den muslimska revolutionen inledde i Iran invaderade Irak landet och gränsstriden startades. Liknande händelse inträffades då Iran, som ordningsvakt i Gulfen, sade upp gränsöverenskommelsen med Irak. Hade Iran inte makten över Gulfen skulle det inte kunna säga upp gränsöverenskommelsen med Irak och kanske skulle inget krig ha förekommit.

Mina analyser begränsades av viktiga frågor och utifrån dessa frågor har jag klargjort varför kriget överhuvudtaget utbröt.
Enligt fakta var orsakerna till kriget åtskilliga. Striderna mellan Irak och Iran ägde rum jätte länge innan krigets tid. Orsakerna omfattar både historiska, geografiska, politiska samt ekonomiska. De historiska ...