Julens ursprung

6888 visningar
uppladdat: 2006-12-23
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Som vanligt har kristendomen stulit och gjort om denna för länge sedan betydelsefulla tradition. Nu för tiden är julen enbart en tid av extrem konsumtion och ett verktyg för att få folk att tömma sina plånböcker för onödiga saker. Det är också ett sätt för föräldrarna att hålla sina ungar i schack genom att hota med saker som "Var en snäll pojke, annars blir det inga presenter till jul". Men varför får bara de snälla barnen presenter och varför bor "tomten" på Nordpolen? Föga oväntat härstammar julen från våra hedniska förfäder.

Ursprungligen hette denna högtid ''''Jólablót'''' eller ''''midvinterblot'''' och markerade vintersolståndet, vilket innebar att solhjulet hade snurrat ett helt varv; våren (födelsen), sommaren (livet), hösten (döden) och vintern (återfödelsen). På själva julafton besökte gudarna oss i sällskap med de döda (Hels "befolkning"), och Heimdall (Heimdallr) lämnade sin tron på Nordpolen för att leda detta tåg. Med sig hade han presenter till alla sina snälla "barn" (Heimdall skapade människan åt Oden). Numera känner vi igen Heimdall som "tomten" vars boplats är Nordpolen. Gåvorna han hade med sig var gåvor från andarna i Hel (de dödas rike) samt från Balder (Baldr) och Nanna som tillbringade varje vinter där. Ursprungligen höll julen på i flera dagar, och det hela började runt den 9:e december med att man bryggde sitt eget julöl. Sedan kom gudarna och de döda på besök och stannade i tre dagar.

För våra förfäder var julafton en chans att tacka gudarna för den välgång och fred, som förhoppningsvis skulle komma nästa år, men det var också en tid att fira att naturen ska "återfödas" och faktumet att man överlevt hösten (döden). Detta gjorde de genom att dels ha en stor fest i gudarnas ära, men också genom vissa traditioner, som var förknippade med julafton. Bland annat bäddade de sängarna ordentligt och sov själva på golvet så att deras "gäster" (andarna och gudarna) kunde sova skönt. De hängde även mat och gåvor till gudarna i träd; genom att göra så "dödade" de föremålen och gjorde dem användbara för sina gäster. Nu mera klär vi julgranen med en massa glitter och kristna symboler. Anledningen till att gudarna och de döda hälsade på oss var att de ville stötta oss under den mörkaste tidsperioden.

Från den germanska mytologin känner vi igen Frejs galt, som symboliserar solen då den rider över himlen och sprider ljus vart den än befinner sig. Därför äter vi skinka på julen för att välkomna solen och ljuset. Anledningen till att vi pyntar med gran är att den symboliserar världsträdet, Irminsûl. Julen var en magisk tid av glädje och firande.

Senare, ju längre tiden gått, desto mer har jultraditionen förvrängts och man har nu lagt till massor av saker, som inte har något med den ursprungliga anledningen till varför vi firade jul att göra. Ett exempel på detta är julstjärnan, som ska symbolisera den stjärna som befann sig över Betlehem då Jesus Kristus föddes. Egentligen ska det sitta en spjutspets längst upp på granen för att hedra Oden. Om man dessutom jämför den moderna, kristna, versionen av julen med den ursprungliga traditionen, så märker man att det inte finns någon likhet över huvud taget längre vad gäller anledningen till att vi firar.

Varför hänger vi upp mistlar i taket och säger att man måste kyssas med någon om man står under dem? Ursprungligen var det kelterna som trodde att misteln hade en läkande och positiv effekt eftersom den innehöll själen hos det träd den levt av (misteln är en sorts parasitväxt). Keltiska druider brukade hänga mistlar i tak och ovanför dörrar för att hålla onda andar borta och för att bringa lycka till dem, som bodde i huset.

Anledningen att man måste kyssas då man går under misteln härstammar från fornnordisk, germansk mytologi. Balder blev dödad av sin blinde bror Höder genom att Loke lurade honom att kasta ett spjut av mistel på Balder (det enda föremål som var dödligt för Balder). Frigga, Balders mor, älskade sin son mest av allting, och när hon fick reda på att han började få onda drömmar som bådade om död, valde hon att göra honom odödlig mot allt – förutom misteln. För att förhindra att påminnas om Balders död varje gång man såg en mistel, bestämde hon att den skulle vara en symbol för kärlek och därför ska man kyssas då man går under den.

Julbocken är med stor sannolikhet en felaktig översättning från isländskan. På bilder uthuggna i sten kan vi se Tor avbildad med två hästar som drar vagnen, alltså drogs vagnen av hästar och inte bockar. Detta tvistas det dock om en hel del, men de flesta anser att det är en felöversättning. Att vi har julbock i dagens firande beror antagligen på att någon person kom på att han kunde tjäna pengar på att tillverka sådana till julen. Den uppfyller ingen religiös funktion i firandet.

Julstrumpan är också ett senare påfund. Ursprungligen brukade man säga att endast de snälla barnen (de som hängivit sig åt Oden) fick "gåvor", medan de övriga enbart fick sot och aska i sin skorsten. "Gåvorna" var självklart inte materialistiska ting, utan de var endast symboler för den religiösa upplysning man fick genom jultraditionen. Att man fick sot och aska i skorstenen syftade snarare på att man skulle få ett jobbigt år då man var tvungen att elda i spisen ofta.

Heimdall bestämde även vilka som fick passera bron Bifrost som ledde till Valhall. Endast de som hängivit sig åt Oden (de "snälla" barnen (= människorna)) och de som bar på de nordeuropeiska dragen (ljust hår, blå ögon och en heroisk världsbild) fick äran att passera. Detta gällde alltså inte andra folkgrupper och därför kan de heller inte få några "gåvor" på julafton. Om man skulle applicera detta på det moderna firandet så skulle alltså inte utomeuropeiska människor, eller folk med annat ursprung än germanskt, få några presenter på julafton.

För ungefär ett par hundra år sedan ställde vi ut en skål gröt till gårdstomten på juldagen för att "hålla honom i schack", så att han inte övergav gården. Ursprungligen kommer denna tradition från att vi ställde julkakor pyntade med svastikor på borden för att gudarna och de döda skulle kunna avnjuta dem. Det var viktigt att man inte rörde kakorna under hela julfirandet, för då kunde gästerna bli vanhedrade. Om man inte hade dessa kakor på borden kunde det gå illa för gården, men detta gjordes senare om till den modernare varianten, att gårdstomten kunde överge gården.

När Sverige blev kristet började (tvingades) man att gå i kyrkan och det infördes nya begrepp som "advent", nedräkningen till Jesu födelse. Dock finns fortfarande lite av vårt germanska arv kvar i form av skinkan, att vi pyntar med gran och gårdstomten (Heimdall) med mera. Så fö...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Julens ursprung

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2006-12-23]   Julens ursprung
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7370 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×