Processorns historia, datorprocessorn
13070 visningar
uppladdat: 2001-05-21
uppladdat: 2001-05-21
Inactive member
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare.
Kommentera arbete
Matematikmaskiner
Åren före sekelskiftet började elektriciteten påverka vår vardag. Telefonreläet och elektronröret var två viktiga komponenter i de olika elektroniska apparaterna. Dessa användes som kopplingsreläer. Ett relä kan bara stå i två olika lägen, tillslaget eller påslaget. Elektronröret kunde snabbt slå av och på strömmen genom röret. Detta gjorde att många började fundera över om man skulle kunna bygga en binärt arbetande räknemaskin med hjälp av reläer.
Z-maskinerna
I början av 1940-talet konstruerade den tyske byggnadsingenjören Konrad Zuse en serie med automatiska räknemaskiner för nazisterna. Dessa arbetade binärt. 1941 blev den sista maskinen färdig, Z3. Den var en fullständigt arbetande dator med tangentbord för indata och en serie lampor för utdata. Alla Zuses modelldatorer blev förstörda i bombningen av Berlin under 2:a världskriget.
Mark 1
En man vid Harvard University i USA som hette Howard Aiken började bygga i samarbete med IBM en stor relämaskin. Den stod klar 1944 och fick namnet Mark 1. Den programmerades med en pappersrulle försedd med hål.
Under många år producerade Mark 1 matematiska tabeller för militära ändamål. Den var i drift i femton år innan den togs ur bruk.
ENIAC
Militären i USA märkte ganska snabbt att de reläbaserade datorerna som fanns inte var tillräckligt bra. Armén ville snabbt kunna beräkna skjut- och bombtabeller så 1943 startades ett projektet med en stor elektronisk matematikmaskin som mål. Den framställdes vid University of Pennsylvania under ledning av John W. Mauchly och J. Presper Eckert och stod klar 1946. Maskinen döptes till ENIAC. Den tog väldigt stor plats (150m ) och vägde 30 ton. Den programmerades genom att några ingenjörer fick koppla om sladdar på stora kopplingstavlor och det tog lång tid och var krångligt.
De första datorerna
Många säger att ENIAC var den första datorn, men egentligen var den ingen riktig dator eftersom programmet inte kunde lagras i minnet, utan det var en elektronisk räknemaskin.
Matematikern John von Neumann kom på hur man skulle lagra programmet i maskinens minne. Alla datorer efter ENIAC arbetade efter denna principen.
EDSAC
EDSAC tillverkades i England och kan kallas den första riktiga datorn. Den stod färdig 1949 och programmen lagrades i dess kvicksilverminne som var på drygt 4Kb.
Sverige ville också hänga med i datorutvecklingen och inrättade 1947 matematikmaskinsnämnden som skulle forska om datamaskiner.
BARK
1950 blev den första av Sveriges räknemaskiner färdig. Den döptes till BARK och skaparen var docenten Conny Palm. Den programmerades genom manuell uppkoppling av kablar. BARK arbetade i flera år både dag och natt för att framställa skjuttabeller åt marinen.
BESK
Svenskarna nöjde sig inte med BARK utan konstruerade till år 1953 en räknemaskin som fick namnet BESK. Den var under en tid världens snabbaste dator.
Integrerade kretsar
Tillverkare av datorkomponenter kom på att istället för att löda ihop enstaka resistorer och transistorer så kunde man ”trycka” hela kretsar på en gång. Jack Kilby vid Texas Instruments och Robert Noyce vid Fairchild lyckades 1959 oberoende av varandra tillverka de första så kallade integrerade kretsarna (IC-kretsar).
Chipset och mikroprocessorn
Om man kunde packa komponenterna så att de kom närmare varandra så skulle ledningsvägen bli kortare och därmed skulle datorn arbeta fortare. Amerikanerna hade tänkt ut detta och 1964 hade de konstruerat det första så kallade ”chipset”.
Robert Noyce (skaparen av IC-kretsen, se ovan) lämnade Fairchild 1968 och grundade företaget Intel. I början av 1970-talet konstruerade Intel det första minneschipset, en IC-krets som kunde användas som datorminne. Tidigare användes små magnetiserbara ringar av ferrit till minnet.
1971 så gjorde Intel den första mikroprocessorn, en IC-krets som innehöll både bearbetnings och styrenheten i en dator. Nu blev det möjligt att tillverka mik...
...läs fortsättningen genom att logga in dig.
Medlemskap krävs
För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.Kontot skapar du endast via facebook.
Källor för arbetet
Saknas
Kommentarer på arbetet
Inga kommentarer än :(
Liknande arbeten
Källhänvisning
Inactive member [2001-05-21] Processorns historia, datorprocessornMimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=748 [2024-04-25]
Rapportera det här arbetet
Är det något du ogillar med arbetet?
Rapportera