Tidningsartikel: PÅ SKOLBÄNKEN IGEN - SOM VUXEN

5961 visningar
uppladdat: 2007-01-25
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Ett tveksamt steg tillbaka eller ett beslutsamt kliv framåt?

Utgångspunkten för denna artikel är en nyligen genomförd undersökning av vuxna studerandes funderingar och intryck av mötet med skolan. Perspektivet har främst varit behovet av ett livslångt lärande och erfarenheterna av den undervisning och de krav som ställs på den vuxne i dagens utbildning.
Vilka hinder eller farhågor har den enskilde studeranden lämnat bakom sig? Vad är det som driver? Hur är det med självförtroendet och lusten att lära?

Utredning och resultat presenteras i min uppsats i specialpedagogik vid Högskolan i Gävle. Studierna har bedrivits främst via distans från Carlsund Utbildningscentrum i Motala, där jag undervisar i svenska, till övervägande delen på komvux. Underlaget utgörs av en enkät, genomförd med 50 stycken elever som har studerat svenska för mig på komvux under de senaste två terminerna; dessutom fördjupande intervjuer, mestadels i grupp, med deltagare från två klasser - totalt 37 elever. Intrycken har ytterligare förstärkts genom observationer och uppföljande diskussioner under lektioner. Därutöver har olika mål- och styrdokument som publicerats i anknytning till ämnet vuxenpedagogik studerats.
_ _ _ _ _


Ett livslångt lärande är en filosofi – ett sätt att se på livet, och dess möjligheter till förändring och utveckling, enskilt och tillsammans med andra. Här följer några tankar om att ständigt lära på nytt - om behov, förutsättningar och hinder; från livsfas till livsform.

”Mamma, titta, jag kan själv!”

Redan tidigt i barnaåren vill vi visa vad vi kan, för mamma och kanske också för pappa. Tänk om vi ändå kunde få behålla denna spontana upptäckarglädje och entusiasm under hela livet!
Barn lär sig gärna utantill - ramsor, sånger och lekar. De tycks lära omedvetet genom att leka, göra och praktisera, medan vuxna använder intellekt, livserfarenheter och reflektioner.. Barn lär in konkreta ord som finns i deras egen värld, oftast i samspel med närmaste anhöriga. Vuxna måste kanske motivera sig för inlärning, om det inte gäller ett ämne som verkligen fascinerar. Det som är svårt för små är oftast lätt för vuxna, och tvärtom.

Ungdomsskola – arbete – arbetslöshet … och utbildning igen! Aldrig färdig?!
Skolan har kommunaliserats; nya läroplaner formulerar en gemensam värdegrund, där styrning mot mål och resultat har ersatt regler; en särskild satsning har gjorts på utbildning för vuxna, genom kunskapslyftet, och krafttag utlovas gentemot arbetslösheten…
Det handlar om skolans roll i samhället och Sveriges roll globalt, om möjligheten att vara vägledande i ett samhälle och en värld där tekniken utvecklas och kraven på kunskap och förnyelse ständigt är närvarande.

Ett liv går fort – emellanåt rusar det iväg. Om vi utgår ifrån att vi är verksamma upp i 65-årsåldern, så kan vi samtidigt konstatera att vuxenutbildningen också har ”levt” så länge.
Först i slutet av 1930-talet, i skuggan av ett annalkande världskrig som för alltid släckte mångas tilltro till människan, skapades förutsättningar för ”äldre elever med utpräglad studiebegåvning och studiehåg” att avlägga studentexamen. Detta kunde ske vid Statens aftonskola i Stockholm. Friheten var större och studietakten högre än inom ungdomsskolan, med hänvisning till de vuxnas ”större mognad och självständighet”.
Själv har jag gått en lång väg genom folkskola, realskola, gymnasium och universitet/högskola. Efter dåvarande folkskolans 7 år, på landet i Kisa var flertalet av mina klasskamrater ”färdiga” med skolan och började arbeta. Jag kan inte tänka mig att någon behövde gå arbetslös. De blev lärlingar av olika slag, affärsbiträden, springpojkar, bonddrängar, hembiträden…
Detta var i början av 1960-talet. Går vi ytterligare hundra år tillbaka, var 80 % av vår befolkning bönder och 10 % arbetare. Dessa båda yrkesgrupper utgjorde således 90% av den arbetande befolkningen. Ett och ett halvt sekel senare, år 2010, beräknas förhållandet vara det omvända, dvs. dessa grupper kommer att motsvara 10 % av vår arbetande befolkning - varav 2% är bönder! Vi övriga kommer antagligen i åtnjutande av det geniala begreppet ”downsizing”, dvs. en tillfällig (?) lösning på arbetsmarknadens problem, där de kvarvarande förväntas arbeta hårdare och längre. Knappast ett gynnsamt utgångsläge för ett livslångt lärande.
Alltsedan 1970-talet har ett livslångt lärande blivit ett alltmera självklart begrepp, liksom övertygelsen om att vi lär oss i såväl informella som formella situationer – ständigt. Ändå kan vi fortfarande tala om att någon just har blivit … färdig lärare, läkare, advokat osv.
Ett livslångt lärande är en filosofi – ett sätt att se på livet, och dess möjligheter till förändring och utveckling, enskilt och tillsammans med andra.

Min målgrupp består av 50 studerande, 33 kvinnor och 17 män – alltså dubbelt så många kvinnor. Könsfördelningen överensstämmer med tidigare utförda undersökningar i landet.
De flesta kvinnorna lever som gifta eller sambo, medan männen till övervägande delen är ensamstående. Medelåldern är för båda könen 30 år. Spridningen är dock stor, från 18 år till c:a 50. Ungefär hälften av de studerande har hemmavarande barn – i genomsnitt 2,3 stycken. Detta är klart över genomsnittet i såväl hela riket som i kommunen för övrigt. Uppgifterna gäller 20 kvinnor och 4 män. Kvinnorna tycks ha huvudansvaret för barnen.

Med tanke på att denna grupp saknar arbete i nästan lika hög grad är resultatet följdriktigt. De flesta har tidigare erfarenhet av arbetslivet, om än i varierande omfattning. Men antingen har man varit arbetslös innan studierna påbörjades, annars har man velat byta arbete frivilligt eller av medicinska skäl. I det närmaste hälften av de studerande har 3-årig gymnasiekompetens och tillhör knappast den kategori som prioriteras vid antagning till vuxenutbildningen.
Utöver skäl med anknytning till arbetsmarknaden har man motiverat sina studier med målsättningen att få behörighet för fortsatta studier eller höja betygen. Högskolan hägrar i båda fallen. Valet av utbildningsanordnare tycks styras av praktiska skäl. Här finns de kurser som efterfrågas och därmed möjligheten att förverkliga sina mål. Skolans placering och goda kommunikationer nämns också som en fördel.
Alla vuxenstuderande är positiva i sin inställning till ett livslångt lärande – kanske en självklar förutsättning för lyckade studieresultat?!
Lärande och kunskap utgår ifrån en öppen attityd till livet och omgivningen. Samhället är i ständig förändring, liksom individen. Detta kopplas samman med ett naturligt behov av ett livslångt lärande. Det handlar om såväl teori som praktik – en förmåga att se sammanhang och kunna sammanfoga. Vi lär inom skolan och utanför, medvetet och omedvetet, både bra och dåliga saker – HELA TIDEN.

Flera av mina elever har visat att de verkligen funderar över detta begrepp (Alla namn är naturligtvis fingerade):
Apropå ålder och erfarenhet: ”Jag känner ett stort intresse för att lära mig saker, och tror att man aldrig blir för gammal för att lära. Så det är min renaste övertygelse att uttrycket ’Det går aldrig att lära gamla hundar att sitta’ är helt och hållet gripet ur luften” (Carola, 42).
Liknande hoppfulla tankar: ”Ett livslångt lärande känns självklart för mig. Tanken på att det skulle finnas ett slutdatum i livet för hur långt man kan lära sig är hemsk” (Lena, 23).

Självklart kan ändå vuxna i gemen uppleva hinder för lärande: alla har inte samma begåvning, en del hänger inte med, har ofta svårigheter med koncentrationen och motivationen, i vissa fall på grund av syn- hörsel eller andra funktionshinder. Vad jag själv inte funderat speciellt över tidigare, är att det avgörande beslutet om att börja studera - enligt Siv Their - i allmänhet utgår ifrån en förlust eller ett nederlag. Jag vill dock hellre säga kris, eftersom våra elever i regel redan har tagit sig igenom denna fas. Det kan vara en skilsmässa eller påtvingad arbetslöshet som är den direkt utlösande faktorn. Dunebrandt nämner faktorer som bristande studievana, sociala problem och bristfälliga språkkunskaper som ofta oöverstigliga hinder. Tidigare misslyckanden och därmed oro och olust inför tanken på skolan i allmänhet har kanske satt outplånliga spår. Man kan sakna erfarenhet av att bli sedd…att bli bekräftad av läraren. Det finns exempel på att läraren har förstärkt den redan tidigare låga självkänslan. Rädsla och osäkerhet kan prägla mötet med vuxenutbildningen.
Men visst finns det fortfarande hinder: Speciellt kvinnor bekymrar sig för förändringar i form av osäker ekonomi, försörjningsbörda, yttre press och stress, omgivningens skepsis, en känsla av att allt ska fungera som förut i hemmet. De förväntas också eller har i regel den föreställningen att de måste sköta hushållet, laga mat och städa i samma omfattning som tidigare, fortfarande ha huvudansvaret för barnen – att studierna inte får inkräkta på någonting annat. Kvinnor hänvisar oftare till bristande självförtroende och oro inför möjligheterna att klara av studierna: ”Mina hinder till att studera på komvux har varit andra som inte tycker att det är en bra idé” (Sonja, 25), och ”Att tro att jag varken hinner eller ska känna mig motiverad att läsa. Rädsla för att det blir för tufft, folk som har varnat mig för att det är tufft att läsa på komvux” (Margareta, 35). Andra bekymmer – kvinnans lott? ”Ekonomi, tidsbrist, sjuka barn, visste inte hur det skulle gå att plugga efter tio år ’ute i livet’” Anna, 31).

Hos männen finns hindren i större utsträckning inombords: lathet, glömska, ovana, bristande motivation, en fråga om prioritering – endast i undantagsfall upplevs någon press utifrån.
Ett par unga grabbar redovisar liknande problem: Den ena inser att han är lat, den andra är ”ganska glömsk och behöver mycket repetition”.

Hos min målgrupp har de studerande av naturliga skäl, åtminstone delvis övervunnit de hinder som eventuellt förelegat – annars skulle de knappast ha påbörjat sina studier:
Det första intrycket av skolan är otvetydigt positivt. Tveksamheten och oron kan vara stor den första dagen, men introduktionen fyller sin funktion och stärker deltagarna i deras tidigare föresatser att börja studera igen. En mindre andel tycker att den skapar oro och förvirring, och främst består av onödigt prat.
I läroplanen betonas den studerandes medinflytande i undervisningen. Hur upplever min målgrupp sina möjligheter att påverka arbetsformer, kursinnehåll, hemarbeten och rent allmänt? Av enkäten framgår att majoriteten endast har en kortvarig erfarenhet av skolan.
Vad gäller det allmänna intrycket, liksom arbetsformerna är ändå de positiva reaktionerna frapperande. En klar majoritet tycker också att önskemål om kursinnehållet beaktas. Sämre ställt är det med hemarbeten. Hälften anser sig i ”ganska låg grad” ha något inflytande. Detta tycks dock vara individuellt, då 10 av 50 svarar ”i mycket hög grad”, medan ingen har markerat ”inte alls”. Det lönar sig kanske att försöka?!
Flera vill känna sig delaktiga – i familj och samhälle. I det mindre perspektivet kan det gälla att förstå vad barnen arbetar med i skolan, att ”hänga med” i deras utveckling och helst också kunna hjälpa., att få vara en positiv förebild för barnen; familjen ska kunna känna stolthet: ”Jag vill arbeta med något som jag tycker är roligt och kunna försörja min familj, utan att behöva vända på varje krona. Bli en bra förebild för barnen” (Anna, 31).
”För mig är drivkraften vetgirighet och att ha fyra barn/ungdomar hemma som inspiration. Är på väg att bli ’omkörd’ vad gäller allmänbildning. Nu kan jag briljera vid frukostbordet med Dantes helvetestratt! (uppskattat av sonen, 9 år)” (Carola, 40).

Ett starkt motiv kan vara negativa erfarenheter av tidigare arbetsplatser och arbetsuppgifter. Uppbrott och förändring kan då vara en avgörande faktor: ”Jag fann mig inte tillrätta inom industrin. Här ligger väl lite av drivkraften i att man vet vad man helst inte vill, efter att ha hört andra säga: ’Jag skulle bara jobba ett tag och tjäna pengar. Nu har jag jobbat här i tjugo år’”
(Anders, 26).

Efter många år inom samma bransch kan det kännas inspirerande att pröva ”hur långt man kommer, vill fräscha upp de små grå” (Håkan, 52).

Att tillåta sig inspireras på vägen mot målet måste väl vara den bästa drivkraften av alla: Det är så himla roligt, nu när jag har kommit igång. Nu hittar jag nya ämnen som skulle vara roligt att läsa bara för att få reda på mer. Först var det ’bara’ att jag ville ha behörighet till högskolan (Yvonne, 36).

Att studierna av en klart övervägande majoritet upplevs som stimulerande och roliga, under-lättar självklart uppfyllelsen av de goda föresatserna.


Vi kan enas kring några honnörsord och begrepp som starkt befrämjar ett lyckat resultat av lärprocessen: nyfikenhet, motivation, engagemang och ett aktivt sökande efter kunskap. Därutöver skulle jag gärna vilja vara utrustad med både begåvning och erfarenhet – och inte minst, ett gott självförtroende. Om man inte tror på sig själv – vem ska då göra det?
För min målgrupp har lärprocessen till övervägande delen handlat om ålderns inverkan på lärandet; när lär man sig lättast och på vilket sätt?
” Nyfikenhet intresse, vilja och erfarenhet tror jag är viktigt när det gäller inlärning. En ung människa har minnet intakt, medan en erfaren har fler perspektiv som säkert kompenserar när man ska lära sig något nytt” (Anders, 26).
Andra är mera övertygade om för- och nackdelar med åldern: ”Åldern tror jag att man har emot sig. Det tar längre tid att få in ’fakta’ i huvudet” (Annelie, 34). ”För min del behövs det en hel del repetition för att det ska fastna. Det har kanske med åren att göra” (Maria, 38).
”Studierna är på sätt och vis lättare nu. Visst är man inriktad på att göra sitt bästa, men tonårens råpluggande är borta. Nu lär jag mig för min skull” (Else-Marie, 40).
”Jag tycker att det är mycket lättare om man har nå´t att relatera till, vilket man har om man har varit ’ute i livet’ och skaffat erfarenheter” (Anna, 31).

I en modern pedagogik söker den studerande rätt på information, och omvandlar den till kunskap, gärna under lärares handledning, och förmedlar den till sin omgivning. Härigenom ökar möjligheten till att kunskapen förstärks och befästs.
För den enskilde tycks kunskap innebära en ökad självinsikt, bättre självförtroende och en känsla av delaktighet och frihet: ”Kunskap är frihet, en nyckel till låsta dörrar” (Eric, 23).
Att besitta kunskap, innebär att ha makt, mötas med respekt – och detta leder i en positiv utveckling till ökad förståelse och vidsynthet. Att ha fördomar, betyder, tvärtom, att döma före…, innan man vet: ”Kunskap är makt! Större möjligheter. Vi tar in kunskap, formar våra tankar och får lättare att förhålla oss till relationer och situationer” (Anders, 26).
Kunskap ska kunna användas i vardagslivet; det handlar om att se både delarna och helheten, att kunna dra slutsatser av sina iakttagelser: ”Kunskap för mig är när det jag lärt mig kan användas i det vardagliga livet eller på den arbetsplats man valt att arbeta, att man kan dela med sig av sina kunskaper och lära någon annan” (Anna, 31). ”Att kunna sätta in det lilla i det stora sammanhanget” (Carola, 42).
Kunskap skapar gemenskap och inger självförtroende: ”Att få känna mig delaktig i samhället. Att växa som människa. Att jag lär mig HELA LIVET i ’Livets skola’” (Irene, 37).
”Ingen kan allt, men alla kan något”. En tröst?
I beskrivningen av självbilden betonas genomgående vikten av ett gott självförtroende. En klar majoritet av de studerande uttrycker en mycket positiv förändring i synen på sig själva och sin utveckling under studietiden; trivsel, positiv förändring, ökad självtillit, och ett allt bättre självförtroende. Samtidigt uttrycker de flesta behovet av målmedvetenhet och en lagom stark, främst inre, press som viktiga förutsättningar för studieframgångar:
”Min självbild håller på att förändras. Från att ha varit oerhört hämmad och blyg och inte vågat tro på mig själv har jag börjat se vilka begåvningar, talanger och möjligheter jag har. Mycket beror på min gudstro som gör att jag fått uppleva att jag är betydelsefull och att jag inte finns till av en slump…På grund av det har motivationen och trivseln ökat” (Lena, 23).
”Jag känner själv att mitt självförtroende börjar att återvända, tack vare att jag börjat studera…Jag trivs och känner motivation med studierna, ibland kan jag uppleva att jag kanske har en för hög ambitionsnivå, men jag har den grundinställningen att man ska göra väl ifrån sig oavsett vad det gäller” (Håkan. 52).
Undervisning

Undervisningen på Carlsund är överlag mycket uppskattad; en modern pedagogik, där läraren handleder och den studerande själv tar ett stort ansvar för sina studier. Studierna uppfattas som stimulerande. Relationen mellan lärare och studerande anses fungera utmärkt.
”Det känns att undervisningen här är modern. Diskussioner och dialoger mellan lärare och elever tror jag utvecklar oss. Samtidigt som den korta tiden i klassrummet gör att man måste ta eget ansvar och söka kunskap utanför klassrummet” (Anders, 26).
En grupp uttrycker sig så här: ”Vi är nöjda, läraren mera handledare och arbetet självständigt. Man får ett förtroende – man får försöka uppfylla det. Stimulerande.

En studerande jämför med tidigare erfarenheter: ”För mig är den undervisningsform som sker både ny och spännande. Har bara att jämföra med den som jag hade på 60-talet, där eleven inte fick diskutera på det sätt som sker idag.. Jag personligen tycker nog att man får mer utbyte av att ibland diskutera fram både lösningar och förståelse för texter. Har man sedan ämnen av mera praktisk karaktär, så är det nog bra om man som elev får lära sig att söka information. Då både lär man sig att söka och förstår olika sätt av informationen. (Håkan, 52).

Ämnet svenska

Tidigare erfarenheter – Hur upplever du ämnet nu?

Endast ett fåtal av de tillfrågade – sju av femtio - redovisar positiva erfarenheter från ungdomsskolans undervisning i ämnet svenska. Nästintill tre gånger så många minns med fasa
hur lärare har ”mässat” och därefter gett prov på allt… problem med rättstavning, grammatik och novellskrivande. Ämnet var tråkigt: ”Då stod läraren vid katedern och ’lärde’ oss elever, sedan blev det prov på allt. Nu är det väldigt positivt, mycket varierande med bl.a. grupp-diskussioner” (Petra, 37). ”Jag hade skräck för just grammatik. Och alla snabbfrågor som följde. Jag hoppas att det är över nu. Annars så gillar jag svenskan” (Emelie, 21).
Följande citat visar vilka förödande konsekvenser negativa erfarenheter kan få: ”Jag har ganska dålig erfarenhet från grundskolan, eftersom jag har stora problem med att stava rätt. Uppsatsskrivning innebar då ett stort problem. Svensklektionerna var en plåga. Jag har förträngt högstadiets lektioner i ämnet och minns inte ens vilken lärare jag hade. Troligtvis fick jag inte det stöd som jag behövde. Det innebar att jag inte vågade läsa vidare för jag trodde jag var så dålig. Nu är jag inte dålig längre” (Kristina, 47).

Utifrån dessa kommentarer och resultat, finner jag det märkligt att ingen (!) uttrycker sig negativt över ämnet svenska på komvux, däremot 40 stycken helt positiva omdömen: ”Positivt. Kanske lite för hög studietakt, men väldigt intressant” (Pia, 31). ”Väldigt positivt överraskad, mycket intressant, som jag ej kunnat tro” (Marita, 29). ”Jag har alltid tyckt att svenska är intressant, men det är först nu som jag inser hur roligt ämnet är” (Ronja, 26).

Allmänt: då - nu

Väsentliga skillnader mellan vuxenstudier på komvux och tidigare erfarenheter från ungdoms-skolan? Undervisningen har blivit ”modernare”, mindre lärarstyrd och med närmare relation mellan lärare och studerande; mindre statisk och mera mänsklig, från korvstoppning till eget ansvar: ”Mer diskussioner nu än då. Mindre uppdelning mellan lärare och elever” (Sara, 21).
”Förr var det mer korvstoppning. Nu får man ta ansvar själv och man har mer ’frihet’.
Jag föredrar det senare” (Elin, 30).
”På gymnasiet kunde en kurs ta två år, vilket är alldeles för utspritt. Man fick aldrig något sammanhang i kursens innehåll. På komvux läser man samma kurs på en termin. Samman-hanget blir då mera tydligt” (Daniel, 20).


Vilka är gruppens erfarenheter av studierna, hittills? Undersökningen visar entydigt att läsintresset har ökat, likaså arbetsdisciplinen och självförtroendet. Dessutom har flertalet studerande fått nya vänner.
Avslutningsvis bekräftar målgruppen de goda erfarenheterna av mötet med skolan och undervisningen. Personalen är kompetent, engagerad och hjälpsam. Dessutom lovordas den goda stämningen och miljön, liksom skolans tekniska utrustning och studieförutsättningar.

Utbildningsmål

Har ditt utbildningsmål förändrats sedan du påbörjade dina studier?

En överväldigande majoritet - 43 stycken av 50 - säger sig stå fast vid tidigare utbildningsmål! I ett flertal fall är dock inte målet preciserat, utan man hänvisar till en viss inriktning, mot teknik, ekonomi, sjukvård osv. Man inriktar sig på högskolestudier efter avslutade komvuxstudier.
Endast ett par studerande har helt klart ändrat inriktning, och resten är fortfarande osäkra.


Den närmaste framtiden

Vad gör du efter avslutade studier på komvux?

Mer än hälften – knappt 60% - deklarerar att de tänker fortsätta direkt till högskolan, medan 25% funderar på att arbeta ett tag, vara lediga, och kanske resa något halvår före fortsatta studier. Resten räknar med att gå tillbaka till tidigare arbete, förhoppningsvis med andra uppgifter, eller avser att söka annat arbete:

”Efter komvux kommer jag först att jobba lite och sedan plugga vidare” (Henrik, 21).
”Går troligtvis tillbaka till min arbetsplats, ev. byter jag tjänst inom samma yrke, men förhoppningsvis har jag fått in en fot i någon annan bransch” (Carola, 42).
”Jag reser antagligen tillbaka till London för att jobba eller börjar studera vid universitet” (John, 21).

Den högteknologiska utvecklingen är en utmaning för både Sverige och den enskilde
medborgaren. Kunskapssamhället ställer krav – och ger möjligheter. Utbildning med hög status lockar, liksom välfärd. Satsningen på högre studier är imponerande. Samtidigt tycks dagens studerande ha högre krav på livet än ”bara” ett arbete. Undersökningens deltagare har i relativt stor utsträckning erfarenhet av resor och längre uppehälle utomlands, med såväl arbete som rekreation. Kontakter knyts och erfarenheter byts.

Sammanfattande intryck från intervjuerna

Samhället förändras. Detta kan ses som ett problem eller en utmaning. Människor blir arbetslösa eller upplever stagnation i livet och arbetet. Drivkrafterna till förändring är starka; för min målgrupp, antagligen starkare än hindren. Det första hindret, att bryta upp och börja studera har redan klarats av. Främst kvinnorna uttrycker ändå oro för konsekvenserna, med tanke på hem, familj, (sjuka) barn, ekonomi, tidsbrist, press och stress. Samtidigt vill man visa sig själv och andra att man kan. Man vill utvecklas, känna gemenskap och delaktighet, kunna hjälpa barnen, vara ett gott föredöme, någon att vara stolt över.
Åldersskillnaden är stor inom vuxenutbildningen. Detta ses enbart som stimulerande, och diskuteras ingående i samband med lärprocessen. För att lära krävs motivation, engagemang och självförtroende.
Genom ökad kunskap utvecklas också självinsikten och förståelsen för andra. Man får makt, möts med respekt – men upplever samtidigt att man blir mera vidsynt och tolerant. Fördomar tyder på brist på kunskap. Utmaningar ses i stor utsträckning som en möjlighet att växa tillsammans med sina studiekamrater. Som en naturlig följd av detta avslutar jag intrycken med det begrepp som ständigt återkommer i de studerandes kommentarer - ”självförtroende”. Om man inte trodde på sig själv tidigare, så gör man det nu.
Mina intryck från intervjuerna är att de studerande är mer än nöjda med sin studiesituation. Deras uppskattande kommentarer tolkar jag som bästa tänkbara betyg och inspiration till all personal på komvux.

Diskussion - med en kort sammanfattning av min tidigare utredning som bakgrund


Den övergripande uppgiften med denna uppsats har varit att utreda vad som sker i mötet mellan den vuxne studeranden och skolan.

De studerande kommer till komvux med skiftande bakgrund. Åldern varierar, och därmed livserfarenheten. Knappt hälften har treårig gymnasiekompetens. Nästan alla har någon vana från arbetsmarknaden – en del kortvarig, andra mångårig. Gemensamt för det stora flertalet är att de saknar arbete. De är ofrivilligt arbetslösa eller har valt att bryta upp, några av medicinska skäl. Det föreligger alltså skäl med anknytning till arbetsmarknaden att höja sin kompetens.
Kommentarerna från tidigare skolgång är i många fall klart negativa. Ungdomsskolan har ofta sammankopplats med tvång och motivationen har varit låg. Självklart finns det undantag. När väl de svåraste hindren har undanröjts, är det drivkraften som dominerar. Nu hägrar attraktiva utbildningar på högskolan. Motivationen måste vara stark inför denna utmaning. Det kan röra sig om flera år av studier, i de flesta fall på heltid. Samtidigt uttrycker de studerande, särskilt kvinnorna, en viss tveksamhet. Vem sköter hemmet och barnen? Hur går det med ekonomin?
Tänk om jag inte klarar av det? Visst finns det risker med högt ställda förväntningar och studielån. Förväntningarna är höga vid det första mötet med skolan – introduktionen.
Många är nervösa och spända, kanske förvirrade, men för de flesta innebär de första intrycken av Carlsund och personalen, lyckligtvis, att motivationen stärks.
En förutsättning för trivsel är att man anser sig kunna påverka sin situation. Resultatet av min förfrågan om de studerandes möjligheter till inflytande tolkar jag som enastående tillfreds-ställande, inte minst med tanke på att målgruppen nyligen har påbörjat sina studier på komvux.
Jag kan dessutom konstatera att arbetsdisciplinen är god, läslusten har ökat och självförtroendet har stärkts.
Trots att vi inte har någon naturlig klassgemenskap på komvux, uppger majoriteten att de har fått nya vänner genom sina studier. Min iakttagelse är att elever som studerar ett flertal kurser tillsammans, också gärna går samman kring större och mindre projekt, delger varandra information om vad som sker under lektionerna, då någon kamrat inte kunnat närvara.
På komvux möts människor av olika åldrar, bakgrund och intressen. Det är min övertyg-else att den moderna pedagogiken, med den studerande i centrum, underlättar möjligheten till nya kontakter och samarbete. Det kan gälla grupparbeten, men också genom utrymme för diskussioner såväl inom klassrummet som utanför. Flera kommentarer från intervjuerna tyder på ökad självinsikt och förståelse för andras situation.
Visst är konkurrensen hård, och målen var ju att höja betygen och få behörighet för högre studier, men funderingar kring betyg har kommit i skymundan. Det är glädjande nog andra frågor som engagerar, både från enkäten och intervjuerna, liksom i klassrummet i övrigt.
Ett begrepp som däremot genomsyrar både skriftliga och muntliga kommentarer om de studerandes egen utveckling är självförtroende. Kanske har det varit en ”bristvara” hos dem tidigare, men inte nu längre. De tror på sig själva och ser möjligheter, mer än hinder. Som en logisk följd av detta, liksom av upplevelsen av trivsel och engagemang borde rimligtvis även målen i hög grad kunna uppnås.
Genom såväl enkäten som intervjuerna anser jag mig ha fått helt övertygande besked om att de studerande i min undersökning överlag är mycket nöjda med sin studiesituation.
Deras omdömen om personalen som kompetent, engagerad och hjälpsam, tillsammans med alla positiva kommentarer om utbildningen i övrigt gör att jag tveklöst vågar dra slutsatsen att upp- levelserna av ”mötet” mellan den vuxne studeranden och skolan motsvarar högt ställda förväntningar om en positiv utveckling – från båda parter.

En ung kvinna från Kina vill förena upplevelse och mål: ”Jag tror faktiskt att jag ska lära mig från olika håll i hela mitt liv genom att tänka och betrakta, och genom att uppleva mycket. Jag läser för att jag verkligen tycker om att läsa. Jag tror att man blir finare när man har någonting i huvudet. Man kanske inte är född vacker, men genom att läsa och lära sig kan man bli klok. Jag vill hellre ha ett klokt huvud än ett vackert ansikte”.

Utifrån den studerandes perspektiv


1 Vilka är de avgörande skälen bakom den vuxnes beslut att börja studera igen?

Kommentar

Både utifrån min egen undersökning på komvux och tidigare i detta arbete, med hänvisning till Siv Their, doktor i vuxenpedagogik, kan jag konstatera att steget till vuxenstudier i stor utsträckning tas efter någon form av misslyckande eller negativ erfarenhet. Detta blir ett hinder att forcera. Dunebrandt nämner faktorer som bristande studievana, sociala problem och bristfälliga språkkunskaper som ofta oöverstigliga hinder. Hos min målgrupp har de studerande av naturliga skäl, åtminstone delvis övervunnit de hinder som eventuellt förelegat. Men visst finns det fortfarande hinder: Speciellt kvinnor bekymrar sig för förändringar i form av osäker ekonomi, yttre press och stress, omgivningens skepsis, en känsla av att allt ska fungera som förut i hemmet. De har fortfarande huvudansvaret för barn och hushåll, och studierna får inte inkräkta på någonting annat. Kvinnor hänvisar oftare till bristande självförtroende och oro inför möjligheterna att klara av studierna. Hos männen gäller det främst att lyckas motivera sig, att kunna prioritera bland alla andra intressen
Hela 72% av dem som besvarat min enkät anger såväl arbetslöshet som en önskan eller ett behov av att byta arbete, som avgörande skäl för att påbörja vuxenstudier. Om utgångspunkten är negativ, så blir snart drivkraften att bryta upp och åstadkomma en förändring desto mera positiv och beslutsam. Bland våra studerande har således drivkraften tagit överhanden.
Kommentarerna från min målgrupp uttrycker behov av att känna sig delaktig – i familj och samhälle. I det mindre perspektivet kan det gälla att förstå vad barnen arbetar med i skolan, att ”hänga med” i deras utveckling och helst också kunna hjälpa. Den enskilde ser ofta studierna som en utmaning, ett sätt att visa sig själv och omgivningen att ”jag kan”, att få vara en positiv förebild för barnen, familjen, vännerna – att få respekt och att känna stolthet över sig själv.
En avgörande faktor till uppbrott och förändring kan också vara negativa erfarenheter av tidigare arbetsplatser och arbetsuppgifter.
De studerande har dessutom klart definierade och redan utstakade mål. Det är högskole-
studier som gäller för det stora flertalet. Studierna på komvux är ett led i denna satsning. Här ska betygen höjas och behörighet för högra studier erhållas. De avgörande skälen finner jag i denna målsättning. Att sedan studierna av en klart övervägande majoritet upplevs som stimulerande och roliga, underlättar självklart uppfyllelsen av de goda föresatserna.
2 Vilka intryck, upplevelser och erfarenheter är mest framträdande under studietiden?

Kommentar

Genomgående mycket klara besked – det kan inte bli mycket bättre!
De studerande uppskattar stämningen på skolan, och tycks trivas utmärkt. Skolan motsvarar högt ställda förväntningar, både vad gäller teknisk utrustning och kursutbud. Personalen upplevs dessutom vara kompetent, engagerad och tillmötesgående.
Undervisningen på Carlsund är överlag mycket uppskattad; en modern pedagogik, där läraren handleder och den studerande själv tar ett stort ansvar för sina studier. Studierna uppfattas som stimulerande. Relationen mellan lärare och studerande anses fungera utmärkt.
Det torde under sådana förhållanden finnas goda förutsättningar för en positiv utveckling.
De studerande markerar genomgående positiva intryck, och goda erfarenheter av att få gehör för sina önskemål. Resultaten kan utgöra underlag för ett fortsatt arbete i positiv riktning, och i samma anda.
En klar majoritet har förbättrat arbetsdisciplinen och dessutom fått nya vänner. I beskriv-ningen av självbilden betonas genomgående vikten av ett gott självförtroende. En klar majoritet av de studerande uttrycker en mycket positiv förändring i synen på sig själva och sin utveckling under studietiden; trivsel, positiv förändring, ökad självtillit, och ett allt bättre självförtroende. Samtidigt uttrycker de flesta behovet av målmedvetenhet och en lagom stark, främst inre, press som viktiga förutsättningar för studieframgångar.
Om man inte tror på sig själv – vem ska då göra det?

Av min enkät framgår dessutom att 44 studerande av 50 efter en viss tid av studier på komvux har fått en ökad läslust, men…

Vad händer när vi läser?
Ögat följer svarta bokstavstecken på det vita papperet från vänster till höger, åter och åter. Och varelser, natur eller tankar, som en annan tänkt, nyss eller för tusen år sen, stiger fram i vår inbillning. Det är ett underverk större än att ett sädeskorn ur faraonernas gravar förmåtts att gro. Och det sker var stund.
Ur: ”Om konsten att läsa och skriva”.
Lagercrantz, O

3 Vilka resultat och mål förväntas denna satsning leda till?

Kommentar
Studierna på komvux är av naturliga skäl endast att betrakta som ett rejält trappsteg inför fortsatta utmaningar. De som har fullständiga betyg behöver höja dem. Andra saknar betyg i vissa ämnen och har målsättningen att komplettera och få behörighet för fortsatta studier.
En överväldigande majoritet – 43 stycken - säger sig stå fast vid tidigare utbildningsmål! I ett flertal fall är dock inte målet preciserat, utan man hänvisar till en viss inriktning, mot teknik, ekonomi, sjukvård osv. Endast ett par studerande har helt klart ändrat inriktning, och resten är fortfarande osäkra.
Mer än hälften - knappt 60% - deklarerar att de tänker fortsätta direkt ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Tidningsartikel: PÅ SKOLBÄNKEN IGEN - SOM VUXEN

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2007-01-25]   Tidningsartikel: PÅ SKOLBÄNKEN IGEN - SOM VUXEN
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7490 [2024-10-07]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×