Vilda Västern

1 röster
9330 visningar
uppladdat: 2001-05-23
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning

Väster om floden Mississippi i södra USA levde för längesedan prärieindianerna. De vita ansåg att prärierna var helt värdelösa när de livnärde sig på bufflarnas kött och hundar.
Men efter ett tag insåg de vita att prärieindianerna hade fina och bördiga jordar. Detta lockade självklart amerikanarna. Många packade därför ihop sin saker och lämnade sina hem för att bege sig väster ut.
Många var nybyggarfamiljer färdades med oxvagnar och de täckta fyrhjuliga vagnarna över prärien. Det tog lång tid eftersom genomsnitt hastigheten var tre kilometer i timmen.
Runt tusentalet kom de första nybyggarna fram till Klippigabergen. Där fanns bara en väg genom ett pass, som var tillräckligt bred för att vagnarna skulle komma igenom.

Indianerna

På 1830-talet hade den amerikanska presidenten lovat indianerna att all mark väster om Mississippi skulle tillhöra dem.
Men också detta löfte bröts.
Först blev den amerikanska regeringen tvingade att få indianerna att flytta västerut till Oklahoma.

När man sedan blev klar med den transkontinentala järnvägen år 1869,
blev det möjligt att odla upp hela den amerikanska kontinenten.
Så år 1871 beslutade regeringen i Washington att alla prärieindianerna var tvungna att bo i reservat.

Men dessa stackars människor fick inte leva ifred där heller.
När de fann guld i reservaten var guldgrävarna snabbt där. Detta gjorde indianerna mycket irriterade så indianhövdingarna Sitting Bull och Crazy Horse förklarade tillslut krig mot de vita inkräktarna.
Så år 1876 vann indianerna sin största seger någonsin över de vita,
Vid Little Bighorn i Montana. Där dog över 1000 siouxerindianer och Cheyenneindianerna dödade 264 soldater som leddes av överste George Custer.

Ingen vit kom levande ur striden. Även att de vann så tvingades indianerna att ge upp. För år 1877 bestämde regeringen att prärieindianerna inte fick fortsätta att leva på sitt urgamla sätt.
Alla indianstammar förstördes och den gemensamma ägda marken förbjöds. Varje indian fick 80 acres och det som blev över köpte regeringen så att de kunde sälja det vidare till vita nybyggare.
Där indianerna bott byggdes nu vägar och städer.

Vid sekelskiftet 1900 trodde man att indianerna och deras kultur skulle försvinna helt.
Det var då USA tagit över rollen som världens främsta industrination.
USA producerade nästan lika mycket som Storbritannien, Frankrike och Tyskland tillsammans.
USA hade alla förutsättningar för att lyckas med detta, de hade nästan alla råvaror inom landet, som järnmalm, kol, olja, bomull, tobak och socker.

Det var också tidigt med att göra revolvrar. Samuel Colts var med och gjorde Vilda Västern vildare med hjälp av sin berömda revolver. Den var den första och hade sex patroner som drogs fram en efter en.


Sitting Bull

Sitting Bull levde mellan 1834 och 1890.
På sioux indianernas språk, lakota, heter han ”Tatanka Lyotanka”.
Han var hövding över hunkapapa sioux och samtliga överhövdingar i alla sioux stammarna.
Sitting Bull var den indianska självständighetstankarnas största och sista förkämpe. Han kämpade länge mot de vita men var tvungen att dra sig tillbaka 1881.

Det varje liten indianpojke drömde om var att få röra en motståndare med handen. Det ansågs var en av de förnämsta krigsbragder man kan göra. Det kallas att räkna coup (som poäng). Coup kommer från franskan och betyder stöt eller slag.

För olika grader av coup, fick man rätten att bära fjädrar i olika lägen på bakhuvudet. Men kunde också vinna coup genom att rädda en kamrats liv.
Om man gjort väldigt många bragder fick man bära en krigshuva med många stora örnfjädrar. Det var därför indianhövdingarna alltid hade de största och finaste fjäderverken på sina huvuden.

Detta var mycket viktigt för indianerna och de kunde till och med springa eller rida ikapp över prärien för att kunna ta couper.
Många dog på detta sätt men det ansågs modigt inom indianstammarna.

Sitting Bull började sin krigskarriär mycket tidigt. Redan som elvaåring fick han följa med som passopp åt en krigsskara. Det var efter detta slag han fick sitt namn, Sitting Bull. Egentligen skulle han hetat ”Långsam”.
När de amerikanska soldaterna var ute och stred i inbördeskrig så attackerade siouxerna nybyggarna på prärien.
De vita hade ju alla sina soldater ute i inbördeskriget så indianerna fick härja fritt.

Kring Bighornbergen startade Red Cloud ett ordentligt krig mot de vita. Det var främst siouxer-, arapahoer- och cheyenneindianer som stred.
De fick till och med militären att kapitulera 1868.
På prärien var det comancher- och kiowaindianer som stred mot de vita,
men de fick ge upp 1875.

Sitting Bull och Crazy Horse var ledare för siouxerna och några andra stammar vi det mest kända indiankriget i historien. Det ägde rum den 25 juni 1876 vid Little Bighorn.
Generalen George Custer ledde en stor armé som anföll en lägerplats vid Little Bighorn sin såg helt oförsvarad ut!

De överraskades av en överlägsen ”indianarmé”. 3000 indianer mot 700 soldater kan bara sluta på ett sätt!
Visserligen var de vita soldaterna bättre utrustade, men indianerna dödade både Custer och hela hans armé.

Efter detta slag förde Sitting Bull sina 2000 hunkpapasiouxer till Kanada och kom då undan ett anfall från ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Vilda Västern

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2001-05-23]   Vilda Västern
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=751 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×