Kommunikation

8 röster
39922 visningar
uppladdat: 2007-02-01
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning

Människan har genom alla tider kommunicerat med varandra, liksom alla andra levande varelser gör. Om inte genom ett språk med fungerande dialoger, men åtminstone genom ljud, rörelser och uttryck. Med tiden har vi utvecklat ett allt mer avancerat kommunikations sätt och de senare århundradena allt mer avancerade tekniska hjälpmedel.
I det här arbetet har jag tittat närmare på denna utveckling.


Innehållsförteckning:

- Inledning
- Avhandling
- Skriften
- Budkavlar
- Telegragen, Radion, Kommunikationsradion och Personsökaren
- Telefonen och Mobiltelefonen
- Televison
- Kommunikationssatellit
- Telefaxen
- Datorn och Internet
- Uppfinnarna


Avhandling:

Skriften

Redan för 5000 år sedan började sumerer och egyptier använda sig av skrift språk. Sumererna, som levde i Mesopotamien (där Irak ligger nu), använde sig av snedskurna trästickor för att
göra kilformade märken i mjuk lera som sedan fick torka. Denna sorts skrift kallar vi Kilskrift. Egyptiernas skrift liknade mer bildskrift då de målade med hjälp av pensel eller ristade i sten. Detta kallar vi Hieroglyfer.
Fenicierna, som levde i nuvarande Libanon, födde den första tanken på att använda ett alfabet. Det var denna tanke som grekerna och rommarna utvecklade vidare till det alfabet vi använder oss av idag.
Även materialet man skrev på utvecklades. I Egypten gick man från stenar till strandgräset Papyrus, som man flätade samman på ett speciellt sätt. I Europa (romarriket) skrev man på pergament. Pergament är djurhud som man behandlat på ett visst sätt. Detta skriv material använde européerna ända fram till 1500-talet. Det första riktiga pappret som liknar det vi använder än idag, uppfanns av kineserna redan på 100-talet e. Kr. Men det kom inte till Europa förrän på 1500-talet. Kineserna kom på konsten att fläta ihop cellulosatrådar som man breder ut i ett tunt lager och låter torka. Cellulosan fick man från exempelvis bomull.
På 1400-talet kom Johann Gutenberg på konsten att trycka böcker. På så vis kunde man massproducera böcker och tidningar. Och resulterade i att nyheter och lärdom spreds snabbare och bättre i samhället. På så sätt fick böckerna och tidningarna en stor betydelse för samhällsutvecklingen.



Budkavlar

För flera tusen år sedan kunde man inte kommunicera med varandra så som vi är vana vid att
gör idag. Då kunde man inte ringa eller skicka ett mejl till någon. Istället fick du på något sätt söka upp personen du vill prata med och säga vad du ville mellan fyra ögon. Man kunde även använda sig av rök- och eldsignaler (vårdkasar), men med dessa metoder kunde du inte precisera vad du ville. Dessa ganska simpla hjälpmedel använder inte många av oss idag, det är lättare att ringa till grannen än att gå dit. Men på den tiden visste de inget bättre.
Vårdkasar, alltså en stor brasa, fungerar bäst på öppna slätter eller på höga bergstoppar där sikten är fri. Kasarna var placerade med jämna mellanrum inom synhåll för varandra. vårdkasarna användes förr till att skicka meddelande mellan byar. Detta hjälpmedel användes ofta som varningssystem. Och ett mycket effektivt sådant, då det snabbt gick att sprida en varning på långa avstånd.
I landskap med mer vegetation, så som i djungeln, använde man sig av en mer anpassad metod, trummor. Med trummor kunde man sända meddelanden med hjälp av ljudet till varandra. Denna metod fungerade bättre på sådana platser där den tät bevuxna vegetationen gjorde det svårt att på långa avstånd. Naturligtvis förekom vårdkasesystemet t.ex. i djungeln också, men inte i lika stor utbredning.
En metod som använts över hela jorden är budbärare. En budbärare är en människa, som
till fots och senare till häst, togs sig från ex. en by till en annan med ett meddelande. Detta var en långsam men ändå effektiv metod, då det i och för sig tog lång tid för budet att nå fram, men när det väl var framme fick mottagaren ”ett detaljerat brev”. En risk med budbärare metoden var att man inte helt säkert kunde veta att meddelandet hade nått fram. Vi använder på ett sett denna metod än idag då vi skickar post. Men istället för att budbäraren sprang eller red mellan destinationerna, levereras meddelandena med bil eller i vissa fall med hjälp av en cykel.
Vi kusterna byggdes band av vårdkasar upp. Även här placerade på höga klippor med sådana mellanrum att de var inom synhåll för varandra. Vaktposten vi varje vårdkase hade till uppgift att tända sin vårdkase när ett fientligt fartyg närmade sig. När vaktposten vid vårdkasen bredvid såg de brinnande lågorna, tände han sin vårdkase. På så sätt spreds varningen snabbt från plats till plats och människorna fick tid att förbereda sig på ett anfall.
På den senare delen av 1700-talet utvecklades vårdkasesystemet och blev mer avancerat. Man började använda sig av ett mer preciserad signalanordning. Anordningar var placerade på ungefär samma ställen som vårdkasarna, men istället för eldar använde man sig av nio olika skivor. Dessa skivor kunde visas upp på olika sätt, ibland bara några stycken och ibland allihop. På detta sätt kunde 500 olika koder visas. ”Koderna” tolkades av vaktposten vid nästa anordning, var efter denne vakt sände meddelandet vidare. Med hjälp av detta system kunde man mera preciserat tala om vad för fara som väntade. Men detta signalsystem slutade man snart att använda, eftersom det bara fungerade i klarväderlek och dagsljus.



Telegrafen, Radion, Kommunikationsradion och Personsökaren

Innan amerikanen Samuel Morse år 1832 presenterade sin elektriska telegraf, hade man använt sig av ett annat system för att skicka meddelanden. Man hade använt sig av olika luckor, dessa luckor ställdes in i olika positioner så att mottagaren kunde läsa av det med hjälp av en kikare.
Men när de elektriska batterierna och elektromagneten kom i början av 1800-talet, väcktes idéerna om att med hjälp av elektricitet skicka meddelanden. Och dessa idéer lyckades Samuel Morse att genomföra, han uppfann den elektriska telegrafen. Och till denna skapade
han Morsealfabetet som användes inom telegrafin.
Såhär kan man beskriva meddelandets väg från sändaren till mottagaren. Sändaren som kallas ”telegrafnyckeln” kan liknas vid en strömbrytare. Med hjälp av denna kan man skicka iväg långa och korta strömstötar, genom att trycka på telegrafnyckeln olika länge. Då kan strömmen gå genom telegrafnyckeln och i ledningen. Strömstötarna förs genom en ledning fram till mottagaren. När strömmen kommer fram till mottagaren går den fram till en elektromagnet. En elektromagnet blir magnetisk av elektrisk ström. När elektromagneten blir magnetisk drar den ned en penna, som i sin tur vidrör ett rullande papper. Pennan kan förstås inte göra några vanliga bokstäver, det är därför Morse skapade Moresealfabetet. Alfabetets bokstäver består bara utav punkter och streck, alltså sådana figurer pennan klarar av att göra. Beroende på hur långa strömstötar sändaren sänt ut. En lång stöt ger ett streck, en kort stöt ger en punkt.
Telegrafen var en revolutionerande uppfinning, eftersom nu kunde man skicka ett meddelande på bara några sekunder till en plats långt borta. År 1860 kunde man i princip telegrafera meddelanden till hela världen på några få sekunder.
När tysken Hertz presenterade sin upptäckt av elektromagnetiska vågor i luften, som den
unge italienaren Guglielmo Marconi började forska i att man med hjälp av dessa vågor skulle kunna sända meddelanden utan ledningar. Han gjorde flera framgångsrika försök ex. fick han en rinklocka att ringa med hjälp av de elektromagnetiska vågorna. Han fortsatte med sina försök och snart lyckades han med att överföra morsesignaler med hjälp av de elektromagnetiska vågorna. Och år 1897 lyckades han sända ett meddelande på 19 kilometers avstånd. Den trådlösa telegrafen var nu född. År 1899 sändes ett meddelande över engelska kanalen mellan Frankrike och England.
Marconi fortsatte att utveckla sin trådlösa telegraf och år 1895 kunde han presentera ännu en revolutionerande uppfinning - Radion. Denna fungerade ungefär på samma sätt som den trådlösa telegrafen, men istället för morsealfabetets punkter och streck, kunde nu mänskligt tal överföras med hjälp av de elektromagnetiska vågorna. Till skillnad från den trådlösa telegrafen kunde en kommunikation inte föras på samma sätt. Mottagaren var i sådana fall tvungen att själv ha en radiosändare. Världens första radiosändning gjordes i USA år 1906. År 1906 tilldelades Guglielmo Marconi Nobelpriset i fysik, för sina studier kring radion.
Lite senare utvecklades även kommunikationsradion. En kommunikationsradio är en sändare och mottagare i samma apparat. På så vis kan man nu föra en kommunikation med hjälp av radion. Kommunikationsradion har en fast bas och flera mobila enheter. För att kontakten mellan de mobila enheterna och bas skall fungera måste alla använda samma frekvens (radiokanal), annars tappar de kontakten med varandra. En ganska normal räckvidd mellan en fast bas och en mobil enhet är 10-20 km. de första försöken med att använda kommunikationsradion i större utbredning gjordes utav olika polisorganisationer i USA på 1920-talet. Dessa apparater var vid den här tiden mycket dyra, stora och klumpiga, därför var det få som använde sig av detta system, även om det var ett mycket effektivt och
bra system. Nuförtiden är enheterna mycket små och smidiga och går att ha i fickan eller till och med i örat. Det är vår nya moderna teknik som kan tillåta detta. Kommunikationsradion används än idag av polisen, men även av t.ex. taxibolagen.
Personsökaren är en bärbar liten radiomottagare som tar emot meddelanden. Dessa kan vara i form av en ljudsignal, en text eller ett telefonnummer. Meddelandet visas på en liten display på själva apparaten. Beroende på vilket personsökningsnät personsökaren är ansluten till kan du nås på olika platser t.ex. inom en byggnad, inom Europa eller Sverige. En personsökare är ett bra tekniskt hjälpmedel för personer som kan behöva nås dygnet runt, så som ex. läkare.



Telefonen och Mobiltelefonen

År 1876 presenterade skotten Alexander Graham Bell sin uppfinning - telefonen. Men redan 15 år tidigare 1971 ansökte, italienamerikanen Antonio Meucci, om patent på sin teletrofono. Men han fick aldrig sin uppfinning patenterad på grund av att han inte hade råd att betala ansökningsavgiften. På så sätt tog Bell äran av en uppfinning som redan var uppfunnen. Men Meucci försökte ända till sin död 1896, hävda sin rätt som uppfinnare till telefonen. På grund av Meuccis dödsfall lades rättsprocessen ned. Sedan dess har
Alexander Bell ansets som telefonens uppfinnare. Men år 2002 tog amerikanska representanthuset upp frågan igen och de erkände Meucci som uppfinnare av telefonen. En betydande faktor till att de gjorde det var att misstankar om att Bell skulle ha stulit Mecuuis ritningar över telefonen. Detta skulle han ha gjort på New York Telegraph Company där Bell arbetade och där Mecuui lät testa sin uppfinning.
”Mr Watson, come here. I want to see you”. Lär ha vart de första orden någonsin som sades i en telefon. Det var Alexander Bell som bad sin medhjälpare i rummet intill komma in till honom. Den första telefonen Bell tillverka var mycket simpel. Den bestod av en mycket tunn metallplåt (membran). Detta membran var upphängt framför en elektronmagnet. När ljudvågorna av ex en mänskoröst träffade membranet alstrades elektricitet i elektromagnetens spolar. Denna elektricitet följde sedan ledningar till en telefon som fungera på samma sätt. Elektriciteten gick fram till denna telefons elektromagnet. Elektromagnetens magnetiska förändringar fick membranet framför att vibrera på samma sätt som membranet i den första telefonen - ljudvågorna återskapades. Den här simpla telefonen kunde bara få fram mumlande ljud. Men det var den här enkla konstruktionen som Bell fin- slipade på och till slut fick att fungera. I och med telefonens tillkomst var även mikrofonen uppfunnen. Telefonen var ett mycket stort och betydande steg i kommunikationens utveckling.
Så här kan man förklara en någorlunda modern telefon:
Telefonen är utrustad för att omvandla tal (ljud) i luften till elektriska strömmar som sedan genom en kabel förs till en mottagare. Den är också utrustad för att sända och ta emot signaler till och från andra telefoner. När du pratar med någon i telefon bildas det ljudvågor (tryckvågor) som kommer ifrån stämbanden. Dessa ljudvågor fångas upp utav en mikrofon som är placerad i telefonluren. Inuti mikrofonen sitter en tunn platta, när ljudvågorna stöter emot denna börjar plattan vibrera i samma takt som ljudvågens vibrationer. På den andra sidan utav plattan ligger små kolkorn. Dessa korn skiljs åt och packas ihop beroende på plattans vibrationer. När kornen är åtskilda släpps bara lite ström igenom och när kornen är packade släpps mycket ström igenom. På detta sätt blir alltså din röst till elektroniska signaler, dessa signaler skickas sedan ut i telenätet med hjälp av de elektroniska kretsarna. Signalerna följer de ledningar som går till mottagaren du vill ha kontakt med. I dennes telefon går de elektroniska signalerna genom en elektromagnet som är placerad i mottagarens hörlur. Framför elektromagneten sitter en platta fastmonterad och när de elektroniska signalerna går genom elektromagneten sätter dens magnetism plattan framför i vibration. Vibrationerna är de samma som mikrofonen fångade upp i den första telefonen. Plattans vibrationer återskapar nu de ljudvågor som fångades in i den andra telefonen. Alltså kan mottagaren höra vad sändaren sade.
Förr byggde telenätet på det system att det fanns en ledning för varje telefonsamtal. Då var du tvungen att ringa till en växel - där fick du ange det nummer du vill ringa till och där efter kopplade telefonisten dig vidare genom att para ihop rätt kablar. Dessa manuella växlar har bytts ut till så kallade AXE-växlar. AXE-växlar är moderna dataväxlar. Dessa växlar tog över de gamla telefonstationerna, de kopplade automatiskt telefonsamtalen. Med hjälp av den sifferkod du slår in när du ringer kan AXE-växlarna koppla ditt samtal rätt bland alla olika ledningar. Samtidigt som AXE-växlarna för in ersätter man de gamla tjocka kopparledningarna med glasfiberledare. Till skillnad från kopparledarna kan glasfiberledarna hantera flera samtal samtidigt i en och samma ledning. Detta tack vare att samtalen överförs med laserljus istället för elektriska signaler. Med hjälp av AXE-växlarna har vår kommunikations kapacitet ökat betydligt. Man räknar även med att ex. TV-pogram ska kunna överföras på detta sätt.
Det allra första mobiltelefonisystemet utvecklades i Sverige 1956, det kallade MTA
(MobilTelefonisystem version A). Antalet abonnenter var mycket få, eftersom de första mobilerna var mycket dyra, tunga och krävde mycket ström. Detta gjorde att de måste monteras i en bil. I Sverige uppgick abonnent antalet till några hundra. Mobiltelefonerna hade vi den här tiden manuellt kopplade växlar, d.v.s. att en telefonist vid basstationen kopplade samtalet vidare på det fasta telefonnätet. Vid den här tiden fanns tre basstationer belägna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Med tiden utvecklades MTA till MTB, MTC (NMT), MTD GSM och nu sist 3G. Vid varje nytt system blir abonnentkapaciteten högre och antalet abonnenter ökar efter hand. På grund av antalet ökande abonnenter och att dessa tar för givet att täckning skall finnas överallt behöver basstationernas antal drastiskt ökas i antal. Med det nya 3G systemet är målet att 99,98 % av Sveriges befolkning ska kunna använda nätet. Mobiltelefonin är en blandning mellan radion och telefonen.
Mobilen använder sig, liksom radion av elektromagnetiska vågor, föra att sända och ta emot ett telefonsamtal. När slår in ett nummer i din mobiltelefon skickas elektromagnetiska vågor till närmaste basstation, där kopplas du automatiskt till det nummer du slagit in. Vid mottagande av samtal har sändaren slagit in ditt SIM-korts nummer, därefter har sändarens signaler skickats till den basstation som ligger närmast dig. Där har signalerna omvandlats till elektromagnetiska vågor som sänds till din mobil. I mobilen görs vågorna om till mänskligt tal. I varje mobiltelefon finns ett SIM-kort, det är detta kort som innehåller telefon tjänsten. Varje SIM-kort har ett eget nummer, alltså kan du ha kvar samma nummer när du byter mobil genom att behålla SIM-kortet.
Dagens mobiltelefoni utvecklas hela tiden, de stora tillverkarna kommer hela tiden med nya funktioner. En ny funktion som slagit stort är mobiler med inbyggd mp3-spelare, även mobiler med kamera i är mycket populära.


Televison

Skotten John Logie Baird nämns ofta som TVns uppfinnare, han patenterade sin mekaniska
televisionsapparat 1923. Bairds televisionsapparat fick inget större genom brott. Fyra år senare 1927 demonstrerade Philo Taylor Fransworth det första helt elektroniska tv-systemet. Men dessa två män var absolut inte ensamma om att påverka TVns utveckling, många andra uppfinnare bidrog med olika delar ex ryssamerikanen Valdimir Zworykin som utvecklade bildröret. Under andra världskriget stog TVns utveckling stilla, men efter kriget blommade TVns utveckling ut riktigt ordentligt på grund av den nya tekniken som kom under kriget. Efterfrågan ökade också då levnadsstandarden för många människor förbättrats efter kriget.
De första tv-apparaterna var egentligen radioapparater där (man även lyckats överföra bilder med de elektromagnetiska vågorna). Till radion hade man också hade en tv-enhet som bestod av ett neonrör och en snurrande skiva, tv enheten visade en röd bild lika stor som ett frimärke. I Tyskland 1935 sändes de första högupplösta sändningarna. Färg-tv utvecklades i USA 1935. De första reguljära TV-sändningarna i Sverige sändes 1956.
Tv-sändningarna kan distribueras på många olika sätt t.ex. via satellit, bredband, kabel-tv och marksändare.
Den nya tekniken inom televisionen utvecklas ständigt, många nya funktioner presenteras hela tiden, en nyhet som slagit stort är platt-TV.



Kommunikationssatellit

En kommunikationssatellit är en rymdfarkost för olika kommunikationssätt. Dessa satelliter (de flesta) går i en omloppsbana på 35 000 kilometers höja, med en omloppstid på 24 timmar. Alltså har satelliterna samma omloppstid som jorden rotationstid. Därmed håller satelliten
samma position jämfört med jorden. Kommunikationssatelliter kan lätt knyta samman ex. två kontinenters telenät från dess höjd. Satelliten fungerar som så att den tar emot signaler som vi skickat upp från jorden, förstärker dem och sänder dem sedan åter ner till jorden, till den önskade mottagaren. Satelliterna utvecklas hela tiden mer och mer, den sjunde generationen av satelliter har nu börjat användas. Utvecklingen har gjort att deras kapacitet bara har ökat. Den första satelliten, klarade av att förmedla 240 telefonsamtal samtidigt, medan de nyare satelliterna klarar av runt 120 000.
Den allra första kommunikationssatelliten, Early Bird, sändes upp 1965. I början var denna typ av satelliter endast till för telefon- och dataöverföring. Men nu användes de även för TV-överföring, detta utvecklades under 1970- och 1980-talen då mottagningen inte krävde så stora parabolantenner som tidigare. Då gick det att han en parabol på husväggen. Användning av kommunikationssatelliter är extra effektivt på landsbygden och mer otillgängliga platser där abonnent antalet inte är så stort. Då kan kommunikationssatelliten vara ett betydligt billigare sätt än att gräva ned kablar.
Den internationella organisationen Intelsat organiserar överföringarna mellan jorden och satelliterna. I Intelsat ingår runt 130 länder och ännu fler länder utnyttjar deras tjänster. Organisationen basar över ett 15-tal kommunikationssatelliter, men fler skickas upp.



Telefaxen

Redan 1843 hade faktiskt skotten Alexander Bain byggt den första telefaxen. Hans maskin
överförde, liksom nu, kopior av en bild eller text, men detta genom telegrafledningarna. Men bilden eller texten, alltså originalet, var tvunget att vara av metall och utrustningen till denna telefax var dyr. Det fanns heller inte något större behov av att snabbt skicka bilder och text
vid den här tiden, så denna maskin vidareutvecklades inte.
Men på 1980-talet växte just detta behov av att snabbt överföra bild och text. Så nu började telefaxen utvecklas och snart var den nästan lika vanlig i hushållen som telefonen. Att faxen nu kunde göras så smidig berodde på den nya tekniken, med den blev den också snabbare och billigare. ”Faxen”, som meddelandena man skickar med hjälp av telefaxen brukar kallas, överförs från telefax till telefax genom telenätet. När ett dokument ska överföras via telefaxen avkänns först dokumentet av en scanner som finns i telefaxen, dvs. dokumentets svärtningsgrad avläses punkt för punkt. I en äldre s.k. grupp 3-fax används en horisontell upplösning på 3,85 (eller 7,7) linjer/mm samt en något högre vertikal upplösning. Denna information kodas enligt den internationella standarden, datamängden komprimeras och sänds därefter över telefonförbindelsen, via telefaxens inbyggda modem, till den mottagande telefaxen. Där avkodas informationen och skrivs ut på detta papper.
I den gamla faxen, grupp 3-fax kunde endast svart-vita bilder och text överföras. Men den allra senaste tekniken, grupp 4-fax, erbjuder nu faxmeddelanden med färg.



Datorn och Internet

I början användes datorn först och främst som räknemaskin. Redan 1642 hade uppfinnaren Blaise Pascal uppfunnit den första mekaniska räknemaskinen. Med denna maskin kunde man addera och subtrahera tal. Runt 30 år senare utvecklade Gottfried Willhelm von Leibniz en liknande maskin med multiplikation och division som komplement. Datorns utveckling stagnerade efter von Leibniz nya räknemaskin. Den återupptogs dock år 1821, då den engelska matematikern Charles Babbage stolt kunde presentera ritningar till en så kallad differensmaskin. Denna differensmaskin var en mekanisk dator som ”… var avsedd att beräkna matematiska tabeller med en matematisk metod som kallas differensmetoden”. (Wikipedia, Differensmaskinen) Babbage byggde tyvärr aldrig färdig denna maskin, men hans idéer var inte felaktiga och uppfinnare runt om i världen började fundera i samma banor. Bland annat försökte en uppfinnare vid namn Georg Scheutz och tillsammans med sin son tillverka en fungerande differensmaskin. År 1853 hade lyckats med detta, då en fungerande differensmaskin sattes i reguljärt bruk. Deras maskin belönades år 1855 i Paris med en guldmedalj.
Men år 1834 kom Charles Babbage, som jag tidigare nämnt, med en ny maskin. Denna maskin var ”… en fullt programmerbar mekanisk dator med arbetsminne, processor, hålkortsläsare för inmatning samt utdataenheter för skrift och stansning av hål kort” (Wikipedia, Differensmaskinen). Denna maskin kallade han för den analytiska maskinen.
Efter denna uppfinning stagnerade datorns utveckling ytterligare en gång. Det kom ingen nämnbar förbättring förrän än på 1900-talets första hälft, då elektromagnetismen gjorde entré. Då konstruerade tysken Konrad Zuse, Z1- den första elektromagnetiska datorn. Men han nöjde sig inte bara med att ta fram en dator, utan utvecklade ”…en rad andra datorer baserade på elektromagnetiska reläer. Apparaterna förstördes 1944 när de allierade bombade Berlin under andra världskriget, och hans verk påverkade därför inte utformningen av senare datorer nämnvärt” (Wikipedia, Dator). Andra världskriget hämnade inte bara datorns utveckling, utan påskyndade den även ex. lät den brittiska regeringen bygga Colossus. Colossus var en dator framtagen och utvecklad för att avkoda Tysklands Enigmakrypterade meddelanden. Denna dator var ”… sekretessbelagd i tre decennier” (Wikipedia, Dator). Därför var inte heller denna dator någon påverkande faktor till de datorer som kom att utvecklas.
År 1946 presenterades ytterligare en dator utvecklad för användning i kriget, den decimala
datorn Eniac. Denna dator kom aldrig till användning i kriget, men ”… skapade dock stort intresse inom forskarvärlden och utgjorde början på en explosionsartad utveckling (Wikipedia, Dator)”. Denna dator var till skillnad från tidigare datorer baserad på reläer och vakuumrör.
Ett annat framsteg inom datorns utveckling stod John von Neumann för. Han utvecklade datorns minne så att man kunde programmera om den utan ställa om reläer och kabeldragningar. Istället kunde nu datorprogram lagras med annan data på datorns minne. Denna metod kallar vi idag ”von Neumann-arkitekturen”, den används fortfarande i datorer.
”Den första generationens datorer var baserade på vakuumrör” (Wikipedia, Dator). Detta gjorde att datorerna tog stor plats, ibland ett helt rum och de var även dyra i drift. Men när John Bardeen, Walter Brattain och William Shockley uppfann transistorn år 1948, lades ”…grunden för den andra generationens datorer” (Wikipedia, Dator). Den andra generationens datorer var mindre och något billigare. Företag började nu sälja datorer, om än i en obetydlig skala jämfört med nutida försäljning. År 1961 sålde företaget DEC en dator av modell PDP-1 i 50 exemplar. Fyra år senare 1965 såldes uppföljaren PDP-8 i 50 000 exemplar.
Nästa utveckling på tur var den ”integrerade kretsen” som uppfanns av Robert Noyce år 1958. Denna uppfinning kunde göra datorerna ännu mindre. Försöken att göra datorerna allt mindre fortsatte och vid 1980-talets början var de tillräckligt små för att användas privat. Man hade ”…nått vad som brukar kallas VLSI (Very Large Scale Integration, ”väldigt storskalig integrering”) med miljontals transistorer på ett integrerat kretskort” (Wikipedia, Dator). Det var nu på 1980-talet som den stora datorrevolutionen kom!
Sedan denna tid har datorerna utvecklats mer och mer, och de utvecklas naturligtvis fortfarande. Ju mer tekniken går framåt, ju mer utvecklas datorn. Genom datorn föddes ett nytt kommunikationshjälpmedel - Internet.
”Internet är världens största datornätverk och ett system för enkel och effektiv kommunikation av text, ljud och bild. World Wide Web, e-post och fildelning är populära användningsområden för Internet.” (Wikipedia, Internet)
”Internet består av många datornätverk som binds samman i knutpunkter med kopplingar till närliggande nätverk och stamnät med mycket hög överföringskapacitet.” (Wikipedia, Internet)
Internet utvecklades ur, Arpanet, ett militärt forskningsprojekt i USA. ”I slutet av 1980-talet skapades HTML och http, standarderna för att beskriva och överföra webbsidor” (Wikipedia, Internet). Men det var inte förrän på 1990-talet som Internet slog igenom på riktigt och Internetanvändare antalet ökade markant. Många företag och privatpersoner har egna hemsidor och e-postadresser. Detta gör det enkelt att hitta och sprida information. Genom Internet är det också lätt att sprida och få tag på media. Ljud, filmer, bilder och spel kan skickas mellan användare eller laddas ned på speciella Internetsidor. Detta gör att du istället för att gå och köpa ett album du vill lyssna på, kan ladda hem det på nätet.
Genom Internet kan man föra en snabb och väl fungerande konversation. På webbcommunitys som Lunarstorm och Efterfest kan privatpersoner skaffa ett eget användarkonto. Där kan de lägga upp bilder, skicka meddelande till andra o.s.v. Med
webbtjänsten MSN Messenger är en tjänst för snabbmeddelanden, där du som privatperson kan föra en snabb och effektiv konversation på Internet. ”Internet utvecklas just nu mycket snabbt och får hela tiden nya användningsområden” (Git Görjesson m.fl., 2000, sid. 22). Med
den senaste tekniken kan man ex. föra en konversation med ljud (mänskligt tal) och bild över Internet. Alltså kan du se den du pratar med på datorskärmen, med hjälp av en webbcamera, medan du pratar med hon/han genom en mikrofon. Även trådlöst Internet är något som dykt upp de senaste åren.



Uppfinnarna

Alexander Graham Bell – Telefonens uppfinnare
Bell föddes den 3 mars 1847 i Edinburgh, Skottland, Storbritannien. Han ägnade stora delar av sitt liv med att hjälpa hörselskadade och döva människor. Bell började elva år gammal på Royal Edinburgh School, men hoppade av efter två år. Det sägs att han inte gillade disciplinen skolan. Han sändes då till sin farfar i London. Han var telexpert, liksom Bells far. Vid sexton års ålder sökte Bell arbete som lärarkandidat i vältalighet och musik vid Weston House Academy i Elgin, Skottland. Nämnvärt är att han då var yngre än sina elever. Efter ett år i Elgin började han studera vid universitetet i Edinburgh.
Det var först när Bell läste den tyske vetenskapsmannen Hermann von Helmholtz skrifter om akustik, som han började fundera på om det skulle gå att med hjälp av elektriska vågor skulle gå att överföra tal. År 1870 flyttade familjen Bell till Kanada efter att Bells två bröder dött. Det var nu Bell satte sina idéer i verket och år 1876 kunde Bell presentera resultatet av dessa idéer – Telefonen.
Bell dog den 2 augusti 1922, då 75 år gammal. Under begravningen som ägde rum den 4 augusti var alla telefoner tysta under en minut.


Guglielmo Marconi – Radions uppfinnare

Marconi föddes den 25 april 1874 i Bologna, Emilia-Romagna, Italien. Marconis mor var från den stenrika irländska whiskyproducentfamiljen Jameson. Hans far var italienare och på så sätt var han genuint tvåspråkig. Något anmärkningsvärt var att han talade en perfekt engelska utan brytning. Vid 4 års ålder förlorar Marconi ena ögat i en trafikolycka i Italien...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Kommunikation

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2007-02-01]   Kommunikation
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7515 [2022-07-07]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×