Kärnvapen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Det har varit otroligt intressant och givande att jobba med detta ämne. Det som tilltalade mig från första början var att ämnet är ganska aktuellt med tanke på att vi bara för en månad sen fick en ny kärnvapenstat i världen. Jag läste om Nordkorea i tidningen och att de hade sprängt en kärnladdning, och jag tyckte att det verkade hemskt. Det fanns också en massa ord och begrepp som jag inte förstod och som jag kände att jag skulle vilja kunna eftersom att det hör till allmänbildningen. Jag har liksom aldrig heller fattat vad Nordkorea är för något och hur
hemskt det måste vara att leva där. Det enda jag visste om Nordkorea var att det var ganska mycket krig där, för det framgår ganska tydligt av James Bond: Die another day…När jag sedan fik veta att vi skulle skriva uppsatser och att det var möjligt att välja kärnvapen och kärnvapenmakter var valet ganska enkelt.

Jag fick som en vision om en perfekt uppsats om kärnvapen och sedan kunde jag inte släppa ämnet. Arbetet har gått bra, jag hittade massor med fakta och det svåraste var nästan att välja bort fakta. Jag insåg ganska snabbt att om jag skulle ha tagit med all fakta som jag hittade och tänkte använda från början så skulle uppsatsen ha blivit 25 sidor lång, och jag har varken tid eller ork att skriva så mycket. Så det svåraste var att hålla mig själv i schack och inte ta med en massa onödiga detaljer.

Jag har lärt mig massor med saker, främst om alla avtal och om kärnvapenmakterna och Nordkorea. Det är de ämnena jag har valt att lägga lite fokus på i uppsatsen. Jag tror inte ens att jag var medveten om att det fanns avtal avsedda för att stoppa spridningen av kärnvapen innan jag började läsa om ämnet. För att få en större förståelse för ämnet har jag också lagt in ett avsnitt som väl egentligen är NO, men som jag tycker är viktigt för att få en korrekt bild av kärnvapen. Det avsnittet kallar jag Vad är kärnvapen, och det handlar om hur ett kärnvapen fungerar rent fysiskt. Jag har också ett stycke om bomberna över Hiroshima och Nagasaki, eftersom att det tillför en kunskap om vad kärnvapen kan orsaka och det dessutom är grunden för hela uppsatsen egentligen, för att det är de enda kärnvapen som någonsin detonerat i ett krig. För att riktigt förstå ett ämne tror jag att det är viktigt att känna till historien kring ämnet, eftersom att det till stor del kan förklara hur det är idag och varför. I avsnittet om Nordkorea har jag inte skrivit så mycket om kärnvapen, men genom att läsa det och förstå vad det är för land hoppas jag kunna förmedla varför de skaffade kärnvapen i alla fall. Jag har inte skrivit något konkret om varför, men läser man mellan raderna tror jag att det framgår ganska tydligt.

Jag kunde ingenting om det här ämnet innan jag började jobba med det, så allt jag har skrivit här är nytt för mig, och jag hoppas att det blir lika intressant för läsaren som det var för mig!

Vad är kärnvapen?
* = se ordlista sista sidan

Kärnvapen bygger på att den enorma energin som håller samman atomkärnor ska frigöras. Det finns två olika sorters kärnvapen, fissionsbomb (atombomb) och fusionsbomb (vätebomb).

Fission
I en fissionsladdning klyvs tunga atomkärnor t.ex. uran eller plutonium, med hjälp av neutroner*. De kluvna atomkärnorna skickar i sin tur ut nya neutroner och en kedjereaktion startas. För att en sådan här reaktion ska startas krävs en viss mängd aktivt material (oftast uran eller plutonium). Hur mycket som behövs beror på hur bomben ser ut, dess kraft och densitet. När atomkärnorna klyvs frigörs den energi som åstadkommer explosionen.


Både atombomben över Hiroshima och den över Nagasaki (se nedan) var av fissionstyp.

Fusion
Fusionsbombens kraft kommer till när två atomkärnor slår ihop så att en tredje bildas. Oftast är det positivt laddade vätejoner som slås ihop och bildar en negativt laddad heliumjon. Eftersom att båda vätejonerna är positivt laddade och normalt stöter bort varandra måste sammanslagningen ske med mycket stor hastighet. För att uppnå den hastigheten krävs det en värme på tiotals miljoner grader och för att bilda den värmen används ofta en fissionsbomb för att starta processen. En fusionsbomb är i gengäld tusentals gånger kraftigare än en fissions bomb. Den kraftigaste fusionsbomb som någonsin har detonerat (sprängts) hade en sprängkraft på 58 megaton*, d.v.s. 4300 gånger kraftigare än bomben som fälldes över Hiroshima.



Aktivt material i kärnvapen
Det aktiva materialet i en fissionsbomb är oftast uran eller plutonium. Det är dock inte vanligt uran som används utan så kallat höganrikat uran. I vanligt uran är halten av uran-235 (en sorts uran) bara 0.7 %, men i uran som används i kärnvapen har man anrikat uranet så att halten av uran-235 är över 90 %. Plutonium framställs i speciella militära reaktorer, där man bearbetar
kärnbränsle (t.ex. uran). Det plutonium som används i kärnvapen har en hög andel plutonium-239.

Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki

Den 6 augusti år 1945 detonerade världens första atombomb över Hiroshima. Tre dagar

kriget och beslutade att man skulle fälla atombomberna efter att ha hotat Japan med total förstörelse om de inte gick med på kapitulationskraven.

Bomben över Hiroshima
Hiroshima var en industristad med ca. 400 000 invånare. Den 6 augusti klockan 08.15 sprängdes atombomben ”Little Boy” på ca. 550 meters höjd. Anfallet leddes av Överst Paul Tibbets och bomben släpptes från planet Enola Gray på ca. 10 000 meters höjd. Bomben var uranbaserad och sprängkraften motsvarande 15- 16 kiloton trotyl*.

Bomben över Nagasaki
Den 9 augusti klockan 11.02 detonerade bomben ”Fat Man” över staden Nagasaki. Staden hade ca. 285 000 invånare då bomben sprängdes och 60-80.000 beräknas ha dött som en direkt följd av den. Detta anfall leddes av Major Charles W Sweeney i planet Bockscar. Bomben skulle egentligen ha detonerat över Kokura, en annan japansk stad, men då det var molnigt där togs beslutet att fälla den över Nagasaki istället. Bomben hade en sprängkraft motsvarande 21-25 kiloton TNT och det aktiva ämnet i den var plutonium.

Nagasaki före och efter bombningen
Vilka länder har kärnvapen?

Officiella kärnvapenstater
Det finns fem kärnvapenstater i världen, och de är USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike. USA var de första någonsin att tillverka kärnvapen, och år 1945 fällde de två atombomber över Hiroshima och Nagasaki. Sovjetunionen utförde sitt första kärnvapenprov år 1949. När Sovjetunionen år 1991 upplöstes tog Ryssland på sig allting som Sovjetunionen gjort i det förflutna, alltså också kärnvapnen. Kina gjorde sin första provsprängning år 1964 och Storbritannien och Frankrike skaffade sig kärnvapen under Kalla Kriget*. En kärnvapen stat definieras enligt Ickspridningsfördraget som ”en stat som tillverkat och fått ett kärnvapen eller annan kärnladdning att explodera före den 1 januari år 1967.


Tröskelstater
Länder som inte är parter i Ickespridningsavtalet och som har teknik och information nog för att tillverka kärnvapen brukar man kalla tröskelstater. Till den gruppen hör Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea. Indien provsprängde sitt första kärnvapen år1974. År 1998 sprängde Pakistan fem kärnvapenladdningar. Nordkorea sprängde år 2006 ett kärnvapenprov (se nedan). Israel anses allmänt ha kärnvapen men de har inte erkänt det officiellt.

Tidigare räknades även Brasilien, Argentina och Sydafrika till tröskelstaterna men det är nu klart att de inte kan tillverka kärnvapen. I början av 1980-talet hade både Brasilien och Argentina teknik och möjlighet att framställa klyvbart material till vapenändamål. De har dock nu tillsammans kommit överens om att avstå från kärnvapen och kan därför inte längre räknas till tröskelstaterna. Båda länderna är också fullvärdiga parter i Tlatelolcofördraget (se nedan), och Argentina anslöt sig dessutom till Ickespridningsfördraget år 1995. Sydafrika hade kärnvapen i början på sjuttiotalet, men när de tillträdde ickespridningsfördraget år 1991 deklarerade de att de nu var skrotade.


Sveriges åsikt om kärnvapen
Under 50- och 60-talet ansåg den svenska militären att Sverige skulle ha kärnvapen. De ansåg att det skulle stärka Sverige som nation och att de skulle avskräcka länder från att anfalla Sverige. Dessa planer gick om stöpet när Sverige år 1968 undertecknade Ickespridningsavtalet. Den nuvarande borgerliga regeringen är helt emot kärnvapen och gör allt de kan för att avveckla alla kärnvapen. Sverige är idag dessutom ordförande i New Agenda Coalition (se nedan) som kräver en omedelbar eliminering av kärnvapen.

Avtal?

Ickespridingsfördraget
Ickespridningsfördraget, eller Fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen som det heter på svenska, undertecknades år 1968 och trädde i kraft år 1970. Det kallas Ickespridningsfördraget och alla länder i världen är nu parter i det förutom Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea. Avsikten med fördraget var och är att förhindra att kunskapen om att tillverka kärnvapen spreds till andra länder än dom fem som då förfogade över dem. Enliga avtalet får inte kärnvapenstaterna (USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike) överlåta, uppmuntra, eller ge bidrag till kärnvapenframställning till ickekärnvapenstater. Ickekärnvapenstaterna får å sin sida inte ta emot vare sig kärnvapen eller bidrag för framställning av kärnvapen i militärt syfte (art. I och II). De garanteras däremot i artikel IV och V tillstånd att forska om och tillverka kärnvapen för fredligt syfte. I den enligt många viktigaste artikeln, artikel VI, förbinder sig länderna att fortsätta seriösa diskussioner om fortsatta ansträngningar att så småningom nedrusta alla kärnvapen. Det är dock först på senare år som sådana diskussioner har ägt rum.

IAEA (International Atomic Energi Agency)
IAEA är en internationell organisation med uppgift att kontrollera att ickekärnvapenstaterna följer Ickespridningsavtalet. De kontrollerar alltså ländernas kärnkraftverk och andra misstänkta anläggningar och ser till att det inte försvinner klyvbart material från t.ex. kärnkraftsanläggningar. Det är dock valfritt om man vill ingå avtal med IAEA. Här nedan följer en lista på länder som i mars 1995 var parter i Ickespridningsfördraget och som ingått avtal med IAEA:

Icke-spridningsfördraget, parter 1 mars, 1995
Afghanistan, * Albanien, Algeriet, Antigua och Barbuda, Argentina, Armenien, * Australien, * Azerbajdzjan, Bahamas, Bahrain, Bangladesh, * Barbados, Belgien, * Belize, Benin, Bhutan, * Bolivia, Bosnien-Herzegovina, Botswana, Brunei, * Bulgarien, * Burkina Faso, Burundi, Canada, * Centralafrikanska Republiken, Colombia, Costa Rica, * Cypern, * Danmark, * Dominica, Dominikanska Republiken, * Ecuador, * Egypten, * Ekvatorialguinea, El Salvador, * Elfenbenskusten, * Estland, Etiopien, * Fiji, * Filippinerna, * Finland, * Frankrike, * Gabon, Gambia, * Georgien, Ghana, * Grekland, * Grenada, Guatemala, * Guinea, Guinea-Bissau, Guyana, Haiti, Honduras, * Indonesien, * Irak, * Iran, * Irland, * Island, * Italien, * Jamaica, * Japan, * Jemen, Jordanien, * Jugoslavien (Serbien och Montenegro), * Kambodja, Kamerun, Kap Verde, Kazakhstan, Kenya, Kina, Kirgistan, Kiribati, * Kongo, Korea (Nord-), * Korea (Syd-), * Kroatien, Kuwait, Laos, Lesotho, * Lettland, * Libanon, * Liberia, Libyen, * Liechtenstein, * Litauen, * Luxemburg, * Madagaskar, * Malawi, * Malaysia, * Maldiverna, * Mali, Malta, * Marocko, * Marshall-öarna, Mauretanien, Mauritius, * Mexico, * Moçambique, Moldavien, Mongoliet, * Myanmar (Burma), Namibia, Nauru, * Nederländerna, * Nepal, * Nicaragua, * Niger, Nigeria, * Norge, * Nya Zeeland, * Panama, Papua Nya Guinea, * Paraguay, * Peru, * Polen, * Portugal, * Qatar, Rumänien, * Rwanda, Ryssland, * Salomon-öarna, * Samoa (Västra), * San Marino, Sao Tome och Principe, Saudiarabien, Schweiz, * Senegal, * Seychellerna, Sierra Leone, Singapore, * Slovakien, * Slovenien, Somalia, Spanien, * Sri Lanka, * St Kitts och Nevis, St Lucia, * St Vincent och Grenadinerna, * Storbritannien, * Sudan, * Surinam, * Sverige, * Swaziland, * Sydafrika, * Syrien, * Taiwan, Tajikistan, Tanzania, Tchad, Thailand, * Tjeckien, * Togo, Tonga, * Trinidad och Tobago, * Tunisien, * Turkiet, * Turkmenistan, Tuvalu, * Tyskland, * Uganda, Ukraina, Ungern, * Uruguay, * USA, * Uzbekistan, Vatikanstaten, * Venezuela, * Vietnam, * Vitryssland, Zaire, * Zambia, * Zimbabwe, Österrike*
* Har ingått avtal med IAEA om kontroll.


Tlatellocofördraget
Tlatelolcofördraget var det första avtalet om kärnvapenfria zoner. Idén med kärnvapenfria zoner är relativt enkel; om ett land är förvissat om att dess grannstater, som den kanske känner sig hotad av, inte har kärnvapen är de förmodligen inte heller själva så benägna att skaffa kärnvapen. I och med Tlatelolcofördraget skapades alltså den första kärnvapenfria zonen i världen i Latinamerika. Parterna i fördraget motsäger sig användning av kärnvapen i militärt syfte, och de fem kärnvapenstaterna har också skrivit under på att inte anfalla länderna som är parter i fördraget. Nedan följer en lista på länder solär part i fördraget:

Tlatelolcofördraget, parter 1 januari, 1995
Antigua och Barbuda, Argentina, Bahamas, Barbados, Belize, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Dominica, Dominikanska Republiken, Ecuador, El Salvador, Grenada, Guatemala, Haiti, Honduras, Jamaica, Mexico, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, S:t Vincent och Grenadinerna, Surinam, Trinidad och Tobago, Uruguay, Venezuela

Det finns en rad andra avtal som på olika sätt motverkar kärnvapen, bl.a. Antarktisfördraget, Yttre rymdfördraget och Havsbottenfördraget.

New Agenda Coalition
Åtta länder kom år 1998 överens om ett fördrag som krävde en total och snabb nedrustning av kärnvapen. Länderna var: Sverige, Egypten, Irland, Brasilien, Mexiko, Nya Zeeland, Sydafrika och Slovenien (drog sig senare ur). I kravet om att de fem kärnvapenstaterna och de tre andra som förfogade över kärnvapen (Nordkorea tillkom sen) skulle ta ett par konkreta steg mot total eliminering av kärnvapen var Sverige drivande. Sverige är ordförande i New Agenda Coalition.

Nordkorea

Kärnvapen
I början av oktober provsprängde Nordkorea sju robotar* i ett berg strax utanför Kilchu, en stad i Nordkorea. Laddningen motsvarade 800 ton dynamit, och enligt U.S.A.:s geologiska institut hade sprängningen en styrka av 4,2 på Richterskalan. Nordkorea var tidigare medlem i Ickespridningsavtalet, men de drog sig ur år 2003. Nordkorea har därför inga förpliktelser till att inte sprida vidare tekniken, och det innebär att vilket land som helst relativt lätt skulle kunna på tag på den. Det är mycket allvarligt för världen att vi har fått en nionde kärnvapenstat, och dessutom en som inte är medlem i ickespridningsavtalet. Detta kommer med stor sannolikhet att skapa oro främst i området kring Nordkorea men också i övriga världen. Troligtvis kommer nu både Japan och Sydkorea överväga att ta fram ett kärnvapenprogram för att kunna försvara sig i en eventuell framtida attack.

Kronologi, kärnvapen Nordkorea
1992
Nord- och Sydkorea ingick i ett avtal om ett kärnvapenfritt Korea.
1994 U.S.A. och Nordkorea tecknade ett avtal om att Nordkorea skulle avstå från kärnvapen med plutonium.
1998 Nordkorea avlossade en robot som passerade Japan.
2002 Nordkorea uppgav inofficiellt för U.S.A. att landet hade ett kärnvapenprogram.
2003 Nordkorea lämnar Ickespridningsavtalet.
2003 Nordkorea säger sig ha material till 6 kärnladdningar.
2005 Landet deklarerar att de har kärnvapen.
2006 Nordkorea provskjuter 7 robotar
Geografi och Kultur
Nordkorea ligger i östra Asien och landet gränsar till Sydkorea, Kina och Ryssland. Dess huvudstad heter Pyongyang. Nästan hela Nordkoreas yta består av berg, bara ca. en femtedel av ytan är låglänta platåer och slätter, dessa ligger i väst. Landet är ungefär hälften så stort som Norrland. Befolkningen uppgår till ca. 22 miljoner (2001).
Nordkorea är en strikt diktatur, endast det stora kommunistpartiet och två små stödpartier är tillåtna. Invånarna i Nordkorea lever i svår fattigdom, BNP* per invånare är bara 757 US dollar om året. I Sverige är BNP per person 29,898 US dollar/år. Enligt Nordkoreansk lag garanteras man religionsfrihet, men religionsutövare är i Nordkorea svårt förföljda. Samtidigt dyrkas den avlidne ledaren Kim II Sung närmast som en gud. Man ha bl.a. infört en ny tideräkning som utgår ifrån hans födelseår, 1912. När han dog år 1994 sade landet att de sörjde sin ledare så mycket att de utropade honom till Evig president, och landet ändrade således sitt stadsskick till nekrokrati*. Kim II Sungs son Kim Jong II är nu Nordkoreas stadschef.

Försvar och Utrikespolitik
Nordkorea satsar tidvis uppemot en fjärdedel av budgeten på försvaret. Detta grundar sig i deras ideologis, juche-ideologins, tro på ett oberoende och starkt Nordkorea. Konflikten med

Konsekvenser av användandet av kärnvapen

Det som gör kärnvapen så obehagligt är dess oerhörda effekter, tusentals gånger kraftigare än konventionella vapen*. Fortfarande idag, efter 60 år, dör folk av effekter från atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Detta beror främst på den radioaktiva strålningen som bl.a. ökar risken för cancer. Plutonium har en halveringstid* på 24 000 år och det är mycket giftigt. Om det inte tas omhand på ett säkert sätt och förvaras riktigt är det en stor miljöfara. I Tjernobylkatastrofen läckte det ut ca 15 kilo plutonium i atmosfären.

Tjernobylkatastrofen
Den 26 april år 1986 inträffade den största kärnkraftsolyckan någonsin. Det var i kärnkraftverket Tjernobyl i Ukraina som då tillhörde Sovjetunionen. En säkerhetskontroll skulle utföras på kylsystemet i reaktor 4. Det utfördes av oerfaren personal och en plötslig kraftökning i reaktorn fick personalen att tappa fattningen. Säkerhetsavstängningen fungerade inte och kraften och temperaturen bara steg. Det ledde till en kraftig explosion och en stor dos radioaktiva partiklar slungades upp i luften. Reaktorns skyddande hölje antändes vid tvåtusen grader och det hela förvandlades till ett brinnande kaos. Inte förens efter 10 dagar hade man branden under kontroll och under hela den tiden fortsatte reaktorn att spy ut radioaktiva partiklar i atmosfären. De brandmän som hjälpte till hade inga skyddskläder eller -utrustning och de uppskattas ha utsatts för strålning 13 000 gånger starkare än EU:s direktiv rekommenderar för ett år. Många av brandmännen avled bara veckor efter utan att kunna räddas. Sovjetunionen ville inte medge detta misslyckande och sade att det bara hade skett en mindre olycka och att lokalbefolkningen inte skulle skadas.

Vind och regn spred den radioaktiva strålningen över Ukraina, Vitryssland, delar av Ryssland och stora delar av övriga Europa. Man uppskattar att sjuttio procent av det radioaktiva nedfallet hamnade i Vitryssland. Människorna i Vitryssland levde fattigt och var beroende av mat som de själva producerade för att kunna överleva. Eftersom att Sovjetunionen inte meddelade olyckans omfattning visste de inte att grönsakerna och spannmålen som de odlade och åt var förorenade med radioaktiva ämnen. Det dröjde många veckor innan myndigheterna meddelade dem att den lokalproducerade maten kunde vara förorenad.

Kärnkraftverket i Tjernobyl efter I samband med olyckan skedde en mäskbar ökning av
olyckan antal fall av allvarliga sjukdomar såsom Cancer och
hjärtsjukdomar i området kring Tjernobyl. Antalet barn som föddes med fysiska och mentala handikapp har ökat med 80 % sedan dess. Det har gjorts flera undersökningar om kopplingar mellan kärnkraftskatastrofen och de ökade sjukdomsfallen och de flesta är nu överens om att det finns ett samband.

Tjernobylkatastrofen kan jämföras med effekterna av en kärnvapensprängning. I kombination med konventionella vapen och krig skulle effekten kunna bli förödande. Miljontals människor skulle kunna dö, eftersom att dagens atombomber är tusentals gånger starkare än de som sprängdes år 1945.

Reflektion

Jag tycker att det är väldigt underligt att det faktiskt existerar kärnvapen fortfarande. Borde inte världen ha lärt sig en läxa när Hiroshimabomben exploderade? Alla människor i hela världen tänkte liksom “Aldrig mer” men vad är det som händer? Fler och fler länder skaffar kärnvapen och ingen gör något konkret för att stoppa det. Det är precis som mobbning. Alla vet att det är fel och ändå existerar det. Folk ser det men de vågar inte göra något av rädsla för att själva bli skadade. Kan det vara det som är orsaken? Alla länder vet att det är fel med kärnvapen, men ingen vågar säga till USA av rädsla för att förlora sitt stöd från dem. Om det är så tycker jag verkligen att det är fel.

Det är klart att alla länder har en röst att använda, men jag tycker samtidigt att det är fel att lägga allt ansvar hos små ickekärnvapenstater. Det kan vara svårt för små länder att försöka övertala t.ex. U.S.A. och Ryssland om att sluta med kärnvapen. Man borde istället lägga ansvaret på de som faktiskt har kärnvapen. Finns det ingen “världsregering” eller något? Om det inte finns det så tycker jag att man kan skaffa det, det vore väldigt smart. De kunde besluta om frågor som rör hela världen, som kärnvapen-, miljö- och konfliktfrågor. En lag skulle kunna vara att alla kärnvapen ska vara nedrustade inom tio år. Om det är ett fattigt land så skulle de såklart få hjälp med att nedrusta sina kärnvapen, alla länder i världen kunde betala ett litet bistånd till dem.

Alla måste verkligen hjälpas åt! Om vi någonsin ska få en lösning på det här problemet så måste alla människor i hela världen verkligen göra sitt allra yttersta. Det är på ett sätt väldigt fel att det bara är några hundra av 6 miljarder människor som verkligen kan göra skillnad och ta beslut som rör alla, oavsett vilka livsvillkor de har. En sån människa vill jag bli, som kan göra skillnad. Men i så fall ska jag bli en som lyssnar på alla som vill prata.

Jag tror att alla människor gör vad de kan så kommer det att hjälpa. Men det är alldeles för många människor i världen som bara sitter hemma och gör ingenting och tänker “Jamen vadå, vad ska jag göra då”? Det finns miljoner saker som varje enskild människa kan göra och de där soffliggarna vet det! De är bara för lata för att göra något. Det kan man jämföra med t.ex. miljökrisen i världen. Jag är ganska så säker på alla vet att om vi inte gör något nu så kommer jorden att förstöras om bara några år. Så varför har inte alla i Sverige förebilder och har energisnåla lampor och åker tunnelbana till jobbet då? Jo, för att folk i Sverige är lata. Så fruktansvärt lata att det hotar att förstöra vår värld! Är inte det helt otroligt? Folk vet om att jordens undergång är nära men de gör ingenting för att stoppa det. Man frågar människor “Har ni energisnåla lampor då”? “Nej” säger de, “Det finns inga energisnåla lampor till spotlights.” Man bara HALLÅÅ!! SKAFFA VANLIGA LAMPOR DÅ!! Det är precis samma sak som med kärnvapen. Alla tycker att det är så hemskt och obehagligt, men gör de något åt det? Nej. Jag tycker att svenskarna har mycket att lära av de franska bönderna. De slåss för vad de tycker, och vad händer? De för sin vilja igenom. Det är ju tack vare de franska bönderna som halva EU-skatten går till jordbruk. I de flesta öron låter det helt absurt, men det är sant, och det är bara sant för att de franska bönderna kämpar för det. Jag tycker att svenskarna också borde kämpa för vad de tror på, men i vår kultur hör det till att vara tystlåtna och bara flyta med och låta “såna som kan” ta beslut åt en för “jag har ju ingen aning om vad som är bra för blablabla…” Vi måste förändra vår inställning från grunden och lita på oss själva och vara kritiska och inte bara acceptera saker som de är utan vi måste kämpa.

USA borde verkligen göra något och vara en förebild. Det är ju trots allt deras fel att kärnvapen överhuvudtaget existerar. USA har dessutom pengar. Om de skulle ta sitt ansvar och göra sitt bästa för att gottgöra det hemska de har gjort (jämnat två städer med marken) skulle säkert flera länder göra samma sak. Istället för att erkänna vad de har gjort och göra sitt bästa för att rätta till det så spelar de oberörda och skyller på alla andra som har kärnvapen Som när de gick in i Irak för att de trodde att de hade kärnvapen. Det är ju helt vridet! Stora, starka USA ska såklart ha kärnvapen, men när de misstänker att lilla, fattiga Irak har
kärnvapen så går de fullständigt i taket. De går in i Irak, som inte har en chans att försvara sig, och bombar och förstör allt som fanns kvar av det stackars landet efter inbördeskriget. Jag tycker verkligen att USA borde uppföra sig mer ansvarsfullt än vad de gör. När det sedan visar sig att Irak inte hade några kärnvapen så kan inte Bush bara säga “Ok, förlåt. Jag tog fel beslut och det var dumt av mig” så att det skulle vara bra med det. Nej, då måste han komma med en massa dumma undanflykter som både de och alla andra vet inte stämmer. Hittills har Irakkriget krävt ca. 6375 irakiska soldater jämfört med ca. 2845 hos USA. Till det tillkommer också att ca. 100 civila irakier varje dag till följd av konflikten.

Tänk om rollerna hade vart ombytta, att Irak hade gått in i USA. Skulle USA använda sina kärnvapen då? Vems sida skulle Sverige stå på? Jag tror att Sverige skulle stödja USA i en sådan situation för att USA är så mycket starkare än Irak. Inte för att det är rätt utan för att gynna oss själva. Det är som i konflikten Kina-Tibet. Kina fullständigt kör över Tibet och bokstavligen utrotar alla tibetaner och Sverige tycker att det är okej bara för att Kina är världens snabbast växande ekonomi och det är alltid bra att vara kompis med en stark ekonomi. Så istället för att agera moraliskt och motverka Kina och utöva den makt som Sverige faktiskt besitter så bara ställer sig Sverige i bakgrunden och säger “Vi tycker ingenting, vi är neutrala och har varit det i 200 år och vi trivs bra med det så varför göra något annat”? Varför kan inte Sverige kämpa för något som vi står för?

Det är såklart ett jättestort problem att det finns så många kärnvapen i världen, man jag tycker att det största problemet är att länder känner att de behöver skaffa dem. Jag tror att vi behöver en stark internationell sammanhållning om vi någonsin ska kunna lösa det här problemet. Om länderna litar på varandra och inte känner sig hotade av andra länder kommer de troligen inte heller känna att de behöver kärnvapen för att bibehålla sin respekt. Därför föreslår jag ett internationellt samarbete där alla länder i världen är parter. Det ska vara som ett internationellt forum där länderna kan utbyta idéer och tankar och diskutera stora och små saker. Allt för att skapa sammanhållning mellan länderna. Det är som i en vanlig klass i en skola. Om alla medlemmar i klassen känner sig säkra med varandra vågar man tänka mer kreativt och hitta lösningar som man inte skulle ha kommit på annars. Detta gör så att varje enskild individ får möjlighet att växa som människa och jag tror att samma sak skulle vara möjligt med länder. Om alla slår sina kloka huvuden ihop kan man säkert hitta lösningar på nästan allt. Av alla 6 miljarder människor i världen måste det väl finnas någon som har en bra lösning på kärnvapenfrågan. Den människan måste få möjlighet att stiga fram i ljuset med sin idé. Vi måste utnyttja de resurser vi faktiskt har. Vi har miljoner genier i världen, så varför frågar inte Bush och co. om deras åsikt? Jo, för att Bush och co. tycker att de är så väldigt mycket mer förmer än alla andra, för att de är ju politiker för guds skull, och vad kan vanliga människor om politik? Mycket mer än ni tror blir svaret på den frågan.

Jag förstår inte hur USA kunde fälla ett så farligt vapen utan att vara helt säkra på vad det var! Det är klart att de ville ha ett snabbt slut på kriget, men var det verkligen värt det? 300 000 människor döda, det är en tredjedel av Stockholms befolkning! De borde verkligen ha undersökt det mer och kanske stimulerat konsekvenserna i en dator eller något. De agerade oansvarigt och att vilja få ett slut på kriget är ingen ursäkt. När de sedan också såg vilka fruktansvärda effekter bomben hade borde de ha gjort sig av med alla sina kärnladdningar på en gång men istället så tänkte de väl “Hoho, vilket vapen, nu kan vi få ännu mer makt än vad vi redan har”. De var också så oförsiktiga med informationen att fyra länder till fick tag i tekniken innan år 1967 när Ickespridningsavtalet trädde i kraft och det tycker jag är anmärkningsvärt.

Jag är faktiskt förvånad över att Ickespridningsavtalet har misslyckats så gravt. Det finns nu nästan dubbelt så många kärnvapenstater nu som år 1970 när det trädde i kraft. Jag tycker att det är ett jättebra fördrag, men det har ju misslyckats så det behövs ett nytt. I det ska det krävas en total nedrustning av kärnvapen inom en inte allt för lång tidsrymd. I ickespridningsfördraget står det att länderna ska fortsätta diskutera möjligheten att nedrusta kärnvapen, men det räcker inte. Kärnvapen måste bort. Inte minst ur miljösynpunkt. Det finns idag stora lager med plutonium i världen som man inte vet var man ska göra av. Det är mycket giftigt och det tar mataren många hundratusen år att bryta ned det. Det skulle dessutom kunna vara förödande om plutonium kom ut på svarta marknaden, vilket det är högst troligt att det kommer att göra om det inte redan finns där. Ett kilo plutonium har samma volym som en tändsticksask och är därför väldigt lätt att smuggla. Under åren har det oförklarligt försvunnit plutonium ur lagre...