Reumatism

6 röster
26421 visningar
uppladdat: 2007-02-03
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Reumatoid artrit (reumatism)

Idag har cirka 1 miljon människor i Sverige någon typ av reumatismsjukdom. Det motsvarar ungefär 1 % av hela Sveriges befolkning. Reumatoid artrit, ledgångsreumatism, kännetecknas av en kronisk inflammation i kroppens leder. Med kronisk menas att sjukdomen har ett livslångt förlopp.
Reumatism är inte bara en slags sjukdom, som man skulle kunna tro, utan det är ett samlingsnamn för ungefär 80 olika sjukdomar. Det dessa 80 sjukdomar har gemensamt är att man får ont i kroppen och man får även ofta svårt att röra på sig. Dessa sjukdomar har man känt till väldigt länge, men man vet inte vad det beror på. Eftersom att man inte vet vad det beror på finns det inget botemedel än.
Ledgångsreumatism förekommer i hela världen bland alla folkslag. Sjukdomen drabbar både kvinnor och män, gamla som unga. Det vanligaste är att man får sjukdomen i den senare delen av livet, men då kan det hända att man redan haft sjukdomen ett tag och varit omedveten om det. Statistiken visar även att reumatism är vanligare bland kvinnor än bland män.
Reumatism är ärftligt, men kan inte ensamt leda till att sjukdomen blossar upp. Det behövs även andra, hittills okända, faktorer för att insjukna. Många som har anlag för att få sjukdomen kan gå igenom hela livet utan att känna någon symtom på reumatism. Om man har en infektion i kroppen kan vara en annan orsak till att sjukdomen bryter ut. Vilken sorts infektion det rör sig om är i dagsläget oklart.
Reumatism är en diagnos som baseras mycket på de symtom som patienten berättar om och det läkaren finner vid undersökning av lederna. De prover man brukar ta är blodprov, för att få en bekräftelse på att det verkligen är RA (reumatoid artrit). Man kan även ta ett prov på ledvätskan i en svullen led. Genom att man analyserar denna vätska kan man få fram om det är en inflammation i leden, vilket talar för att det kan vara reumatism. Röntgen av lederna i kroppen är också ett vanligt sätt att ställa diagnosen. Det man letar efter på röntgen är typiska förändringar på ledens brosk, det tyder på RA.
För att säkerställa diagnosen helt krävs att patienten känner minst fyra av dessa sju symtom. Dessa symtom ska patienten ha haft i mer än sex veckor för att de ska vara giltiga. Symtomen är:
• Morgonstelhet som varar i minst en timma.
• Svullnad (artrit) i tre eller flera leder.
• Svullnad (artrit) i handleden eller i någon av mellanhandens leder.
• Likartad svullnad (artrit) i motsvarande led i andra kroppshalvan.
• Typiska förändringar ses på röntgenbild.
• Underhudsknutor (små körtlar) typiska vid reumatoid artrit.
• Positiv reumatoid faktor (blodprov).

Symtomen till reumatism kommer vanligtvis smygande med t.ex. morgonstelhet i lederna. Små leder i händer, fötter, axlar och knän inflammeras ofta först. Det är inflammationen i leden som gör att man blir stel. Leden blir då varm, svullen och öm. Inflammationen i lederna är oftast symmetrisk, vilket innebär att t.ex. höger och vänster arm drabbas samtidigt. Sjukdomen sprids efter olika lång tid i kroppen.
Ofta går sjukdomen i ”vågor”, d.v.s. att inflammationen kan vara i några veckor, gå tillbaka en tid, för att sedan komma tillbaka till lederna. Efter en lång tids reumatism kan man bli mer eller mindre invalid (rörelsehindrad). En del blir helt invalidiserade medan andra endast får lindriga besvär.


I en inflammerad led förtjockas ledhinnan, ledbrosken minskar och mängden ledvätska som avges ökar. Efter en längre tid sker brosk- och ledförändringar i leden och ledvätskan ökar märkbart. Att leden är inflammerad kan man se genom ömhet, stelhet och svullnad i leden. Är inflammationen kraftig rodnar huden och känns varm vid beröring.
När diagnosen om RA ställts är det viktigt att sätta in behandling direkt. Ju tidigare behandlingen påbörjas desto bättre blir långtidsresultaten på sjukdomen. Målsättningen med detta är framförallt att minska patientens smärta och förebygga rörelsekränkning. En kronisk smärta kan påverka patienten både fysiskt och psykiskt.
De läkemedel man brukar ge patienterna har en smärtstillande och antiinflammatorisk effekt. I första hand ges NSAID (Nonsteroidal Antiinflammatory Drugs) som är en gemensam beteckning på läkemedel som har en antiinflammatorisk effekt utan att innehålla kortison, t.ex. Ipren eller Voltaren. I andra hand brukar man ge läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra, t.ex. Magnecyl eller Treo. Dessa läkemedel har en bra smärtstillande effekt och i stora doser en antiinflammatorisk effekt. En del patienter kan vara överkänsliga mot dessa och det kan uppstå biverkningar i form av magkatarr och i värsta fall blödande magsår. För att minska användningen av dessa smärtstillande läkemedel kan så kallade RID – preparat användas. De har ofta en effekt på flera månader efter att läkemedlet används och hos en del patienter minskar sedan behovet av smärtstillande läkemedel.
Den inflammatoriska reaktionen i lederna kan behandlas med cytostatika (metotrextat i små doser), detta läkemedel påverkar immunförsvaret. Biverkningar av detta läkemedel kan framförallt ses på levern och blodbildande organ som benmärgen. Ofta kan patienten även må illa av behandlingen.
Oavsett vilket läkemedel patienten tar kontrolleras blodprover noggrant med jämna mellanrum. Genom blodprover kan man se hur bra patienten svarar på olika läkemedel.


Voltaren, som har en smärtstillande och antiinflammatorisk effekt.



Hjälpmedel som kan användas är t.ex. ledskydd för de inflammerade lederna, vilket även funkar som ett stöd för leden. Andra vanliga hjälpmedel är t.ex. kryckkäppar och andra gånghjälpmedel, dessa provas ut tillsammans med en arbetsterapeut. En viktig del av behandlingen till reumatiker är sjukgymnastik. Sjukgymnasten kan ge råd och instruktioner, som reumatikern själv kan träna på hemma eller med hjälp av t.ex. hemtjänstpersonal. På sjukgymnastikavdelningen kan även varma bad och behandling med varm lera för att förbättra rörligheten i händerna erbjudas.



Hjälpmedel vid matlagning


En del av de som drabbas av RA utvecklar aldrig någon riktig RA, utan kommer i bästa fall undan med ett par turer av ledinflammation. Det vanligaste är ändå att reumatismen blir kronisk.
En risk med RA är att lederna förstörs och att det uppstår felställningar och smärttillstånd i muskler som kan ge större handikapp. En annan risk är att inflammationen sprider sig till inre organ och blodkärl. Detta är allvarligt och kan i värsta fall leda till en för tidig död.
Ibland kan det till och med vara nödvändigt att operera bort en inflammerade ledhinnan i leden. Detta ingrepp är vanligast i hand-, finger- och knäled. Dessa operationer har gjort att många reumatiker har fått ett rörligare och mer smärtfritt liv.
Något man bör tänka på som reumatiker är att försöka a...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Reumatism

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2010-08-19

    Jag läser till undersköterska och har just avverkat medicinsk grundkurs. Det smärtar mig att se att 2/3 av din uppsats har du tagit rätt av från boken. Dåligt.

Källhänvisning

Inactive member [2007-02-03]   Reumatism
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7524 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×