Kristendosmtolkningar/Livsåskådningsfrågor uppgift 3

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Redogör kortfattat för ett genusperspektiv på teologi. Hur relaterar detta till postmodern teologi och kulturteologi?

“Så här ser du inte ut” kan helt klart sammanfatta det västerländska systemets krav på hur en kvinna ska se ut. Enligt H & M: s Claudia Schiffer reklam finns det en syn på hur kvinnan ska se ut, smal och vacker skriver Sigurdsson, 2003, s. 120-121. Vilket samband har då detta med genusperspektiv?
Jo genom hela historien har kvinnan förtryckts med sitt underordnande, ”Kvinnan har alltid varit, om inte mannens slav så åtminstone hans vasall” (Beauvoir, 1973, s. 26 textmaterialet). Ur genusperspektiv/feministteologi uppstår det en redaktörs grupp på fem prästvigda kvinnor (1979). De uttrycker att det är deras kallelse att bevisa att teologin har blivit färgad och skev, och är tolkad enbart utifrån mäns perspektiv inlägger Eriksson, 2004, s. 19-20. Detta genusperspektiv utgår först och främst utifrån ett kristet och ett judiskt synfält, eftersom de har ett samförhållande med varandra, angående västerlandets kultur och filosofi. Inriktningen handlar då om att förändra kvinnors livs förhållande, t ex abort/preventivmedel mm. och inte att kritisera traditionen som präglats av de religions- och teologiska institutioner belyser Eriksson, 2004, s. 14.
Genom intersektionalitet (ser inte bara ett perspektiv, det finns många aspekter) finns en gynocentrisk (kvinnligt centrerad) frigörelse, där ”womanist-”, ”lesbian-” och ”mujerist-” theology har tagit plats, dock inte så starkt i Sverige menar Eriksson, 2004, s. 23.
Språket skulle även vara ett mer könsneutralt språk, typ ”Namnet” eller ”klippan” därför kvinnor har svårt att identifiera sig med något ”manligt”. Elisabeth Johnson hävdar att det finns potentialer i Eriksson, 2004, s. 32, angående språket, att ”logos” som är manligt ord för Gud, men i judisk och kristen tradition finns även ”Sophia” (en kvinnlig form av Gud/vishet). När det gäller Jesus bilden som är man och en förebild kan det tolkas som att mannens liv är det perfekta och fullkomliga livet. Därför går Eleanor Mc Laughlin i Eriksson, 2004, s. 35, ännu längre i det visuella ”cross-dressing” (Jesus som en transvestit) det finns även ”Eccu-homo” bilden som är en bro för homo- och bisexuella.
Det blir en upprättelse för främst kvinnor men också för andra grupper och det är detta genusperspektiv vill, en ”ekklesia” församling av jämlikar.



Postmodernismen talar om att älska det ”annorlunda” vilket resulterar att det blir ett nytt sätt att tolka teologi. Gud kan man inte fånga i språkets definitioner hävdar Jeanrond, 2006, s. 60. Teologi är inte religion utan tal om Gud och en andrahandskunskap den har ett mål dvs. att reflektera om religion på ett kritiskt sätt. Det är den skyldig till och det kan bidra till en teologisk riktning gällande kvinnoemancipationen i kyrka och världen hävdar Jeanrond, 2006, s. 100. Religion handlar om relationer till varandra och främst till dig själv. Genom sekularisering som kom efter kyrkans fall, har andra teologier skapats eftersom religion är relation och inte tro längre. Därför finns det ingen icke religiös person eftersom denna person har någon sorts relation med sin medmänniska. Detta faktum att inte att man inte längre läser teologi för att bli präst, 80-85 % läser bara för att de är intresserad av religionsvetenskap/teologi. Så teologi blir istället kulturteologi där det talas om det bästa sättet att behandla sina medmänniskor utifrån religion, filosofi, psykologi och samhällsskick. I slutändan talas det om att kristen teologi inte är den enda lösningen. I ett multikulturellt land behövs andra teologiska röster i diskursen om livets innehåll. Då blir den kristna teologin istället medveten om dess begränsningar och det gör att den håller sig vital. Teologin blir då den som tar avstånd från allt förtyck och lögn, då blir teologin en politisk kraft dvs. en kulturteologi och inte en dogmatisk urvattnad teologi belyser Jeanrond, 2006, s. 119.
Min slutsats: Genusperspektiv relateras till postmodernismen och kulturteologi genom jämlika relationer mellan varandra och tolerans emot varandra. Då blir det inledande citatet “Så här ser du inte ut” utbytt till: så här ska jag se ut. Att älska dig själv och få bekräftelse av andra (Andersen, 1997, s. 231) är grunden för religion/filosofin i detta århundrade.
<...