Ätstörningar- ett arbete om sociala frågor

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Ätstörningar

1. Inledning
1.1. Bakgrund
Ätstörningar är ett i allra högsta grad aktuellt ämne i dagens samhälle. Media och modeindustrin anklagas för att påverka unga tjejer med de smala idealen, men är det verkligen hela sanningen bakom ätstörningarna?
Jag har valt att göra ett arbete om ätstörningar för att jag ville få en chans att se närmare på problemet, och få ett eget perspektiv på ätstörningarna i dagens samhälle.


1.2. Syfte
Det jag ville med mitt arbete var att lära mig mer om ätstörningar. Jag ville gå in och titta djupare på vad som kan vara bakgrunden till att någon drabbas av en ätstörning och vilka konsekvenser en ätstörning egentligen kan få, både psykiskt och fysiskt för den drabbade. Jag ville också titta på hur man kan välja att behandla en ätstörning.
En sista sak jag ville titta närmare var på det här med media och modeindustrin, hur stor del har de i problemen med ätstörningar egentligen?


1.3. Frågeställning
De frågeställningar jag kommer att behandla i min rapport är följande:
Vad är en ätstörning?
Varför drabbas man av en ätstörning?
Vilka konsekvenser kan en ätstörning ge?
Hur kan man behandla en ätstörning?


1.4. Metod
För att få fram en bra struktur och en bra grund att utgå ifrån i mitt arbete valde jag att utgå från en analysmodell med orsak, konsekvenser och åtgärder. Jag lade också till frågeställningen ”Vad är en ätstörning?” för läsaren lättare skulle kunna förstå arbetet.
Jag har samlat information ur böcker och på olika internetsidor om ätstörningar och jag har även läst en tidningsartikel om ätstörningar. Jag har endast använt mig av information skriven på svenska.
För att kunna sammanställa de olika fakta på ett bra sätt i arbetet läste jag en hel del innan jag började skriva, och det underlättade skrivprocessen ganska mycket genom att vara relativt påläst.



2. Vad är en ätstörning?
Ätstörningar är ett samlingsnamn för ett antal skadliga beteendemönster när det gäller ätning. Anorexia nervosa och bulimia nervosa är de mest omtalade formerna av ätstörningar. Ätstörning UNS är en annan ätstörningsdiagnos.


2.1 Anorexia nervosa
För en person med anorexi kretsar allting kring mat. Anorektikern i fråga känner sig tjock, trots att han/hon egentligen väger för lite. Han/hon har oftast en kraftigt störd kroppsuppfattning och upplever sin kropp, särskilt kroppsdelar som mage, lår och rumpa, som större än vad de är. Anorektikern är livrädd för att gå upp i vikt och att äta vanlig mat ger ångest. Allting kretsar kring maten, ångesten och rädslan för att gå upp i vikt.
Det är mest flickor och unga kvinnor som drabbas av anorexi, men också bland män har problemet uppmärksammats allt mer, även om mörkertalet antagligen är stort här.


2.2 Bulimia nervosa
Bulimi är en närbesläktad sjukdom till anorexi. En person som lider av bulimi vräker tvångsmässigt i sig stora mängder mat för att sedan panikmässigt försöka göra sig av med det genom kräkningar, laxermedel, överdrivet mycket motion eller genom att hålla en extrem bantningsdiet. Hetsätaren har precis som anorektikern en skev kroppsuppfattning och är livrädd för att gå upp i vikt.
Skillnaden mellan en bulimiker och en anorektiker är att anorektikern har en sjuklig kontroll över sitt ätande (eller sitt icke-ätande) medan bulimikern ideligen tappar kontrollen totalt över sitt ätande och detta resulterar i hetsätningsattacker.
Bulimi är vanligare än anorexi, men kan vara svårare att upptäcka eftersom att personen i fråga ofta är normalviktig.
Ungefär hälften av de som lider av bulimi har tidigare lidit av anorexi.


2.3 Ätstörning UNS
Ätstörning utan närmare specifikation (UNS) innebär att man har en klinisk ätstörning, men utan att uppfylla alla de diagnostiska kriterierna för anorexia nervosa eller bulimia nervosa. Ätstörning UNS är minst 3-4 gånger vanligare än anorexia och bulimia nervosa. Det är en vanlig missuppfattning att ätstörning UNS är en mindre allvarlig diagnos men självklart kan denna typ av ätstörning orsaka precis lika stort lidande som någon av de andra två. Hetsätningsstörning räknas också in i kategorin ätstörning UNS, och denna störning innebär att man precis som vid bulimi drabbas av hetsätningsattacker, men utan att sedan ”kompensera” för detta genom kräkning eller liknande. Detta leder oftast till övervikt.



3. Varför drabbas man av en ätstörning?
På denna fråga finns tyvärr ingen enkelt och komplett svar, man kan helt enkelt inte säga att det finns den enda orsak till att en människa drabbas av en ätstörning. Det är oftast en rad olika orsaker som spelar in och påverkar, och jag ska nu försöka redogöra för några av de orsaker som kan leda till att en person drabbas av en ätstörning.


3.1 Utlösande faktorer och bakomliggande faktorer
När man diskuterar orsaker till komplicerade utvecklingar som till exempel psykosomatiska sjukdomar och psykiatriska tillstånd, skiljer man ofta mellan utlösande faktorer och bakomliggande faktorer. Man tänker sig att det krävs någonting avgörande på båda dessa plan för att ett sjukdomstillstånd ska utvecklas.
Den utlösande faktorn när det gäller ätstörningar råder det knappast några tvivel om (även om det självklart finns undantag). Här är det en önskan att gå ner i vikt, och de beteenden som följer av detta som minskat näringsintag och ökad kroppsaktivitet. Det är bantning helt enkelt, som är den utlösande faktorn. Undersökningar har visat att tonårsflickor som bantar löper en åtta gånger så hög risk att utveckla en ätstörning jämfört med flickor som inte bantar.
Men, det finns ett problem med att ställa bantning som en ensam faktor till en ätstörning. Bantning och missnöje med den egna kroppen är en allmänt utbredd företeelse i samhället, både bland vuxna och tonåringar, och detta gör att flera forskare ifrågasätter bantning som en specifik riskfaktor för ätstörningar. Bantning leder ju uppenbarligen inte alltid till att en ätstörning utvecklas.
Det är här som de bakomliggande faktorerna kommer in i bilden. Även om bantning mycket väl kan leda till en ätstörning, har den oftast inte makt till att utlösa detta själv, det krävs andra orsaker också.
När man börjar titta på de bakomliggande faktorerna blir det genast ganska luddigt, för det kan vara väldigt individuellt vad som ligger bakom utvecklingen av en ätstörning hos en viss person.
Man har inte kunnat verifiera en viss personlighetstyp hos dem som utvecklar sjukdomen, även om man ibland kan se vissa personlighetsdrag som pedantisk eller tvångsmässig läggning. Tyvärr uppkommer svårigheter när man ska försöka se om dessa personlighetsdrag förekom innan sjukdomen bröt ut eller om de utvecklats under sjukdomens gång, eftersom att det är känt att svält i sig ökar tvångsmässiga beteenden hos människan.
En annan bakomliggande faktor man brukar titta på är hemförhållanden, men inte heller här har man kunnat urskilja något speciellt mönster. Visst har undersökningar visat att en del som utvecklat ätstörningar har varit med om till exempel skilsmässa, missbruk, tidiga dödsfall i familjen, fysiska övergrepp och liknande, men många andra med ätstörningar har vuxit upp under mer okomplicerade förhållanden. Dessutom är det långt ifrån alla som drabbats av tidiga svårigheter i livet som utvecklar en ätstörning.
För vissa personer som utvecklar en ätstörning kan det också handla om kontroll. Genom att äta mindre kan personen i fråga känna kontroll över sig själv, sitt matintag och sin vikt. Personen känner sig duktig när han/hon lyckas äta mindre eller lyckas att motstå en ”frestelse” som godis, glass eller liknande.
Det kan också handla om en vilja att vara perfekt. Det pratas ofta om ”duktiga flickor” som drabbas av ätstörningar. Skötsamma tjejer med bra resultat i skolan, kanske är en talang inom något område som musik eller sport. Allting ser perfekt ut på ytan men under ytan kan allt detta bli en besatthet, allting ska vara perfekt och så också den egna kroppen.

Det är alltså oftast bantning i kombination med något annat som leder till att en ätstörning utvecklas. Alla som bantar utvecklar inte en ätstörning, och alla som hamnar i en besvärlig och pressad situation i livet utvecklar inte heller en ätstörning, men med dessa två saker i kombination så kan risken vara ganska stor.


3.2 Media och modeindustrins roll
Media, och då främst tjejtidningar som till exempel Veckorevyn, Solo, Cosmopolitan, och
så vidare anklagas ofta för att pressa dagens unga tjejer till att se ut på ett visst vis, att
följa idealen. Köpa de rätta kläderna, gå ut på de rätta ställena, ha rätt väska, rätt jobb och
framför allt: Ha den perfekta kroppen.
Men, var går egentligen gränsen mellan att peppa till träning och sund kost, och att
uppmuntra till bantning? Det är en väldigt svår balansgång det där och oftast tycker folk
det blir fel hur tidningarna än gör, om de skriver om träning och mat kritiseras de för att
uppmuntra till bantning men om de inte tar upp dessa ämnen blir det också fel, för
träning och sund kost är ju verkligen en viktig del av livet.
Modeindustrin med sina oftast mycket smala modeller får också ta mycket anklagelser
om att den påverkar unga tjejer till att banta. De flesta klädkedjor använder i sina reklamkampanjer väldigt smala modeller, och detta anses inte vara rätt då de flesta tjejer som faktiskt ska bära dessa kläder inte alls ser ut på det viset.



4. Vilka konsekvenser kan en ätstörning ge?
En ätstörning kan ge allvarliga men både psykiskt och fysiskt, och det är inte bara en den
drabbade personen som påverkas av sjukdomen, även familj, vänner och släkt blir lidande. Även samhället i stort påverkas, då mest på det ekonomiska planet.


4.1 Fysiska konsekvenser
När det gäller den fysiska delen kan komplikationerna se lite olika ut beroende på vilken ätstörning det gäller.
Vi anorexia ser man främst skador som uppkommer till följd av svältläget som kroppen utsätts för. Svälten påverkar många av kroppens organ på olika vis och muskelsvaghet är den vanligaste komplikationen till följd av svält. Kroppens fettlager och så småningom även andra vävnader, främst då musklerna, bryts ned.
Hjärtat, som också är en muskel, försvagas vid svält och då börjar det bli riktigt farligt. Hjärtverksamheten saktar ner och rubbningar av hjärtrytmen kan uppenbara sig. I svåra fall av svält finns en kraftigt ökad risk för hjärtsvikt och detta kan leda till plötsliga dödsfall.
Nedbrytningen av kroppen försvårar också nybildningen av celler i kroppen och det gör att sårläkningen försämras. Vid svår svält påverkas också bildningen av nya blodkroppar och detta gör att blodbrist (anemi) är vanlig vid anorexi.
Menstruationsbortfall och störningar i menstruationen är ett av de tidigaste sjukdomstecknen vid anorexi.
Osteoporos, urkalkning av skelettet, är ett problem som uppmärksammats först på senare år. Detta gör att skelettet åldras snabbare, och risken för benbrott och sammansjunkningar av ryggkotorna ökar.
Olika symptom som man kan se på utsidan är den låga vikten, man ser insjunkna kinder, insjunken bröstkorg och en platt insjunken mage.
Underhudsfettet brukar vara sparsamt eller helt borta och benknotorna är ofta ovanligt framträdande, främst höftben och knän. En fin behåring (lanugohår) ses ofta på benen, på armarna och i nacken.

Vid bulimi utsätts kroppen inte för något direkt svältläge, här uppkommer skadorna istället till följd av kräkningarna och de andra kompensatoriska beteendena.
Kräkningar och missbruk av laxermedel leder många gånger till störningar av kroppens salt- och vätskebalans. Vanligast är brist på kalium och detta kan vara livshotande då kaliumbrist kan leda till rubbningar av hjärtats funktion. Kaliumbrist kan också leda till muskelsvaghet och njurproblem.
Uppsvällda spottkörtlar är en vanlig komplikation till följd av kräkningar och hetsätning och detta leder till att den drabbade får ett uppsvällt utseende i ansiktet, ungefär som vid påssjuka.
Tandskador är den vanligast förekommande skadan hos personer med bulimi och det är det sura maginnehållet som kommer upp när man framkallar en kräkning som löser upp emaljen och gör tänderna känsligare för skador.
Risken för karies ökar vid både bulimi och anorexi. Kräkningarna bidrar till detta och det kan också vara så att salivbildningen i spottkörtlarna har minskat, och detta höjer risken för kariesangrepp.
Ätstörningar gör också att magens tarmfunktioner försämras. Förstoppning är vanligt. Missbruk av laxermedel kan bidra ytterligare till att tarmfunktionen försämras och det kan i värsta fall ge bestående skador på tarmen.


4.2 Psykiska konsekvenser
De psykiska problemen som utvecklas vid en ätstörning gör det ofta svårt för den drabbade att leva ett normalt socialt liv. Några av de psykiska komplikationerna man kan se vid anorexi är:
· Låg självkänsla
· Ångest
· Hyperaktivitet
· Irritabilitet
· Tvångsmässighet
· Depression och självmordstankar
· Social isolering

Några av de psykiska komplikationerna man kan se vid bulimi är:
· Låg självkänsla
· Ångest
· Depression och självmordstankar
· Självdestruktivitet
· Missbruk

Som sagt var kan dessa komplikationer försvåra den drabbades möjligheter att leva ett
socialt liv. Man drar sig undan alla situationer som har med mat och ätande att göra och att äta med andra människor ger svår ångest. Svält och bantning leder ofta till koncentrationssvårigheter och nedstämdhet. Eftersom att alla tankar kretsar kring mat så minskar intresset för den övriga världen och man drar sig ofta undan från både familj och vänner. Personen i fråga blir socialt isolerad och får ofta en klart nedsatt studie- och arbetsförmåga.
5. Hur kan man behandla en ätstörning ?
Det finns många olika behandlingsmetoder för att behandla en ätstörning, vissa mer beprövade än andra.
Vid anorexia nervosa är det en kombination av psykoterapi och medicinsk behandling som visat sig vara den mest effektiva metoden. Psykoterapin kan ske enskilt med patienten såväl som med familjen. För yngre personer har familjeterapi visat sig vara mest effektiv. Både en dietist och en sjukgymnast bör ingå i behandlingsteamet. Dietisten behövs därför att det är mycket viktigt att anorektikern får förklarat för sig att svälten inte fungerar, och förutsättningen för ett sunt liv och en sund vikt är att äta. Sjukgymnasten kan jobba med patienten för att han/hon ska lära känna sin kropp på ett bra sätt, och kunna acceptera den som den är.
Vid riktigt svåra fall av svält kan det vara aktuellt med sjukhusvård och sondmatning.

Vid bulimia nervosa behövs det oftast också en kombination av psykoterapi och medicinsk behandling för att ett bra behandlingsresultat ska uppnås. Här har man funnit att psykoterapi i form av kognitiv beteendeterapi gett goda resultat och så också användning av anti-depressiva läkemedel. Även här bör en dietist och en sjukgymnast ingå i behandlingsteamet.

De olika problem man kan komma att stöta på i behandlingen av en ätstörning beror också på om det handlar om anorexi eller om bulimi.
Vid anorexi förstår patienten oftast inte själv att hon/han är allvarligt sjuk och behöver hjälp för att ta sig ur detta skadliga beteende. Detta gör att det är en väldigt svårbehandlad sjukdom, för det krävs att personen vill bli frisk för att betydande framsteg ska kunna göras. Därför är det av yttersta vikt att man får han/hon att förstå att detta är ett mycket farligt beteende, som kan få oerhört allvarliga konsekvenser.
Vid bulimi är det ofta så att bulimikern själv söker hjälp för sitt problem- ”Hjälp mig sluta hetsäta!” Men problemet här är att han/hon oftast då inte strävar efter ett sunt och normalt ätande, personen i fråga strävar till det ”ultimata ätandet”, det anorektiska. Hälften av alla som lider av bulimi har tidigare varit anorektiker. Det är alltså också här viktigt att personen i fråga förstår att mat och ätande är en viktig och normal del av livet.


6. Diskussion/analys
Det finns mycket att diskutera runt problemet med ätstörningar och jag tycker att en av de absolut viktigaste frågorna är hur man kan arbeta för att förebygga ätstörningar.
Efter som att det finns möjligheter att se vad som kan orsaka att någon drabbas av en ätstörning borde man också kunna finna möjligheter att motarbeta sjukdomen redan innan någon drabbas.
Det är viktigt att prata om hur viktigt det är att äta rätt och att motionera på en rimlig nivå och jag tycker att sånt här borde tas upp i skolorna mycket tidigare än vad det görs nu. Vi började läsa om kost först i åttonde klass och då var det redan några som faktiskt hade drabbats av en ätstörning redan och jag tror att det kan förebyggas med kunskap, om man får lära sig tidigt att svält inte är något som fungerar. Redan i mellanstadiet tycker jag att man borde börja prata om sådana saker, vikten av att äta och att äta rätt för att orka och att det är viktigt att röra på sig för att må bra. Detta skulle även kunna fungera i förebyggande syfte för övervikt, som faktiskt också är ett växande problem i dagens samhälle.
Anledningen till att jag tycker att det här är något man borde ta upp redan på mellanstadiet är att jag tror att det kan vara övergången från mellanstadiet till högstadiet som blir en ganska jobbig period för vissa tjejer och killar. Man kanske känner sig lite förvirrad med alla nya saker som plötsligt kommit upp i ens liv och man kan lätt känna sig osäker på vem man egentligen är. Då kan tankarna på förändring komma upp: ”Kanske om jag var lite snyggare och smalare kanske jag skulle få fler kompisar.” Här tror jag att det är oerhört viktigt att det finns inbankat i huvudet: Svält och dieter är ingen lösning. En sund vikt, ett sunt utseende och en sund livsharmoni uppnår man genom att äta bra och genom att motionera. Det är viktigt att äta.
Tidigare undervisning om dessa saker alltså, det tror jag är en bra sak för att förebygga ätstörningar.
Sedan är det också viktigt att börja tidigt med att bygga upp unga tjejer och killars självförtroenden, då ett sviktande självförtroende också lätt kan föra in en person på ”viktnedgångs-vägen”. Uppmuntra redan från barnsben, prata mycket om att alla människor är unika, alla är bra på någonting, alla kan uträtta någonting, alla människor duger som dom är, alla människor är lika värda! Det är viktigt att bygga upp den känslan – ”Jag är bra på något, jag kan saker, jag duger som jag är. ”

Lite kort om det här med medias roll i arbetet med att förebygga ätstörningar:
Jag tycker att tidningarna ska kunna bemästra konsten att skriva om kost och träning på ett bra sätt, uppmuntra till att äta nyttigt och att man ibland kanske ska avstå den där goda bullen för att den faktiskt inte alltid är särskilt nödvändig.
Samtidigt måste man betona att det faktiskt inte är ett dugg farligt att unna sig saker ibland, tvärt om ska man unna sig saker, men inte för ofta.
En tidning som blivit väldigt bra på att skriva om dessa ämnen är Veckorevyn. De skriver ur ett bra perspektiv, motion och sund kost är viktigt om man vill hålla sin ”matchvikt” men det är inte bara vikten der handlar om, det handlar om hela ens liv! Man mår bättre av att äta och träna bra, så är det bara. Och…självklart ska man unna sig saker ibland, det hör till livets goda.

Frågan om varför man drabbas av en ätstörning tycker jag också är väldigt intressant att diskutera, varför påverkas man så olika sätt av samhällets olika ideal?
För mig har det här med smala modeller aldrig känts som ett större problem, jag vet att detta inte är realistiska bilder av hur man ska se ut, och jag vet att man kan retuschera bil...