De svenska riksdagspartierna

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Riksdagen idag har ett stort inflytande på oss. Tack vare demokratin kan vi tillsammans bestämma beslut om vår framtid och miljö. Vi kan påverka besluten om skolor, vården, arbetslösheten, kriminalvården, miljön, brottslighet osv. Vi kan också bestämma vem vi vill ha som representant genom att redogöra vilken vi tycker bäst om. Vad vet vi om partierna i riksdagen? Vad är deras historia? Framförallt: Vad är deras aktuella frågor idag och hur ser deras syn om demokrati ut?


Moderaterna

Partiet bildades vid sekelskiftet under namnet ”Allmänna valmansförbundet” Under de första årtionden under 1900 – talet var meningarna delade inom partiet och krav på förändringar uppkom. En överklassdominerad förstakammarhöger stod mot en mer kompromissbetonad andrakammarhöger. På 1930 – talet tonades motsättningarna ned och partiet fick en mer socialkonservativ prägel. De ansåg att samhället måste hjälpa de allra sämst ställda. Slagordet vid denna tid blev ”Ansvarskännande individer, starka familjer och en fungerande rättsordning”.
Vid 60 – talet ändrades partinamnet till Moderata samlingspartiet. Gösta Bohman, som var partiledare under 1970 – talet, förespråkade partiet en ”liberal revolt” med tonvikt på frihet för individen. Moderaterna har ett konservativt ursprung, men talar idag om behovet av betydande förändringar av det svenska samhället.

Idag är det Fredrik Reinfeldt som leder partiet och är statsminister sen hösten 2006 då partiet valdes tillsammans med alliansen. De aktuella frågorna idag är bl.a. arbetslösheten, skolorna, vården och brottsligheten.

De vill skapa fler jobb, sänka skatten (speciellt för de som tjänar lite och som behöver det bäst) och underlätta för företag att starta, växa och stanna i Sverige.

Alla ska ha rätt till kunskap, dvs. de vill ge lärarna en bra utbildning och möjlighet till vidareutbildning och stödja elever som inte får stöd hemifrån. Moderaterna menar att svenska elever halkar efter i skolan och lär sig allt mindre, samt att arbetsmiljön är stökig och lärarna tvingas ofta att använda sin tid åt annat än att lära ut.

Idag hindrar byråkrati och gamla strukturer människor från att få vård i tid och personalen från att hinna med sitt arbete. Därför vill de skriva in i lagen att alla ska ha rätt till vård i tid och att de som jobbar inom vården ska få mer inflytande och möjlighet att själva organisera sitt arbete.

Våldet blir allt råare i Sverige, många människor är rädda för att gå ut när det blir mörkt, samtidigt som det är långt mellan polisstationerna i många delar av Sverige. Moderaterna vill att alla sorters brott ska bekämpas, stora som små.

För Moderaterna är demokrati viktigt. De vill att demokratin ska utvecklas och fördjupas. De som är förtroendevalda har påtagit sig att företräda de väljare som valt dem. Det är viktigt att de nyvalda ledamöterna ges rimliga förutsättningar att fullgöra sina förtroendeuppdrag.
Socialdemokraterna

Det bildades år 1889 och var från början ett litet marxistiskt parti. Det växt snabbt och blev snart ett massparti. Vid sekelskiftet hade de marxistiska teserna mjukats upp och partiet slog in på den reformistiska vägen. De accepterade marknadsekonomi, vars effektivitet och konkurrens måste förstärkas. De ville omforma ”fattig-sverige” till ett välfärdssamhälle. De ville ha ett jämlikt och klasslöst samhälle.
Socialdemokraterna har, framförallt efter andra världskriget, varit det dominerande partiet i svensk politik.

Partiledaren Göran Persson avgick år 2006 och blir förmodligen ersatt av Mona Sahlin. Deras aktuella frågor är idag bl.a. arbetslösheten, kvalitet i välfärden och tryggheten.

Socialdemokraterna menar att alla människor har rätt till ett arbete och är deras viktigaste fråga. Det är viktigt för den personliga friheten och det skapar ett rättvisare samhälle. De satsar på utbildning, goda villkor för företagande och trygghet för alla. De senaste dryga tio åren har 300 000 fler människor fått ett arbete. Några förslag att sänka arbetslösheten är: mer personal i äldreomsorgen, väg och järnvägsnätet ska förnyas, rustas och underhållas, 1000 resurspersoner till de skolor och elever som har det tuffast, resurserna till sjukvården ska fortsätta att öka och den kvalificerade yrkesutbildningen ska byggas ut.

Tillsammans, genom skatterna har vi byggt upp en välfärd att värna. Socialdemokraterna vill fortsätta att värna och utveckla vår gemensamma välfärd. De menar att tillgängligheten och bemötandet inom sjukvården måste förbättras, närsjukvården måste byggas ut och de vill genomföra en generös och rejäl tandvårdsreform. Sverige ska vara världens bästa land att åldras i. De vill satsa på ökad kvalitet och mindre barngrupper i förskolan genom fler förskolelärare, barnskötare och annan personal. De vill också göra särskilda satsningar för att lyfta skolor med de sämsta resultaten. Några förslag för att öka kvaliteten på välfärden är: 100 000 nya bostäder åt äldre, mer personal i äldreomsorgen, särskild satsning på att förbättra kunskaperna i matematik och svenska, förlängd tid då tandvården är gratis och att ingen ska behöva betala mer än 200 kr för undersökning inom tandvården.

Socialdemokraterna anser att trygghet och utveckling är beroende av varandra. När vi är trygga i vardagen vågar vi också ta steget att exempelvis skaffa familj, byta yrke, flytta dit jobben finns eller satsa på en utbildning som vi länge har drömt om. Trygghetsförsäkringarna är den del av den unika svenska välfärden. När vi drabbas av sjukdom eller mister jobbet blir den ekonomiska tryggheten än mer viktig. Sjukförsäkringen, liksom a – kassan ska fungera som en bro tillbaka i arbetslivet. För att värna och stärka tryggheten har de vissa förslag: taken i a – kassan ska höjas, sjukförsäkringen ska försvaras, höjda bostadstillägg så att personer med sjuk- och aktivitetsförsäkring får del av samma bostadstillägg som ålderspensionärer, sänkt maxtaxa i förskolan och sänkt maxtaxa på fritids.

Socialdemokraterna menar att vår gemensamma välfärd är ett uttryck för deras syn på demokrati. Den skapar förutsättningar för alla människor att delta i demokratin på lika villkor. Demokrati är ett värdesystem som ska genomsyra hela samhället, i skolorna, på arbetsplatserna och i bostadsområdena och inte bara på valdagen. Socialdemokraterna anser att marginalisering, utanförskap och passivitet är demokratins främsta uppmaningar.



Miljöpartiet

Miljöpartiet bildades 1985 och tog sig in i riksdagen vid valet 1988. De beskylldes av de borgliga partierna för att vara socialistiskt och de socialistiska partierna ansåg att miljöpartiet var ett borgerligt parti. Själva anser partierna att deras ideologi är ”ekologismens” och deras främsta mål är att återställa balansen mellan växter, djur och människor i naturen. Partiet står även för jämställdhet mellan könen, därför har de inte en traditionell partiledare utan två språkrör som alltid ska vara en man och en kvinna.

Dagens språkrör är Maria Wetterstrand och Peter Eriksson. Deras aktuella frågor är bl.a. att avskaffa trängselavgifter, den gröna budgeten och klimatfrågan.

Den borgerliga regeringen har bestämt sig för att återinföra trängselavgifter vilket mp är kritisk mot. De menar att den borgerliga regeringen vill använda alla pengar till satsningar på vägar. Enligt mp är självaste grundtanken med trängselavgifter att minska biltrafiken och satsa på kollektivtrafiken. Maria Wetterstrand tror att resultatet av att återinföra trängelsavgifter blir att väldigt många människor blir frustrerade, dels de som får betala och framförallt en frustration hos dem som åker kollektivt där trängsel blir större utan satsningar.

Mp menar att Sverige står inför tre stora utmaningar och att regeringen på alla punkter har misslyckats med att möta dem. De säger att de har ett ansvar för att avstyra hotet mot vårt gemensamma klimat, se till att nya jobb kan skapas och att förutsättningar för att nya företag ska växa fram är goda och att se till att samhällets svaga individer stärks och att inte delar av vårt samhälle marginaliseras. Mp:s förslag är att skaffa en offensiv modern budget med en politik som möter de utmaningar som samhället står inför idag.

För att minska utsläppen av koldioxid vill de utveckla snålare bilar, ersätta fossil energi med vindkraft, biobränslen och solvärme, satsa på järnväg och kollektivtrafik, bygga hus som är så väl isolerade och väl byggda att de inte kräver något egentligt uppvärmningssystem, se till att större del av jordbruket är ekologiskt och att den snabba ökningen av lastbilstrafik kan bromsas upp och vändas neråt med en kilometerskatt på tung vägtrafik. Mp vill ha en tuffare och mer aktiv politik för att hejda uppvärmningen och minska samhällets sårbarhet. De menar att vi måste prioritera ett civilt försvar som har beredskap att hantera kriser, humanitära katastrofer, naturkatastrofer och miljöhot.

Miljöpartiet vill öka direktdemokratin genom att de fem procent av de röstberättigade ska kunna kräva folkomröstning i en stor och viktig fråga för Sverige, ge motionsrätt till kommunfullmäktige och öppna nämndsammanträden för alla kommuninvånare och öppna riksdagens utskottsmöten för allmänheten. De anser att när stora och avgörande beslut fattas i ett land bör alla delta t.ex. folkomröstningar.



Vänsterpartiet

Det bildades 1917 genom en utbrytning av SAP. Några år senare slöt de sig till den kommunistiska internationalen, vilket innebar att Sveriges kommunistiska parti (som var partiets namn 1917) kom att gå i Moskvas ledband formellt sett fram till 1943, men i praktiken ända fram till mitten av 1950 – talet.
År 1964 valdes C-H Hermansson till partiledare, vilket medförde en kursändring och ett nytt partiprogram. Steg för steg slöt partiet upp bakom demokratins principer och det medförde samtidigt en rad utbrytningar till vänster om moderpartiet.

Dagens partiledare är Lars Ohly och deras viktigaste frågor är bl.a. skolorna, arbetsmarknaden och klimatpolitiken.

Vänsterpartiet menar att skolan måste börja utgå från elevernas egna behov och förutsättningar. Det behövs nya pedagogiska metoder. De bör ha mer självständiga enheter där eleverna och lärarna tillsammans beslutar om pedagogik, ekonomi osv. De tycker också att det är viktigt att eleverna är delaktiga i ansvaret för skolans yttre och inre dagliga miljö. De anser att betygshets styr ofta idag elevernas inlärning, med intensivt och kortsiktigt pluggande av lösryckta fakta för att få höga poäng på proven. Grunden i Vp:s skolpolitik är att alla barn ska ha rätt till en likvärdig utbildning. De vill ha en sammanhållen grundskola, där elever inte väljer specialinriktning tidigt i livet.

Vp vill satsa på aktivt stöd till investeringar i glesbygden, öka kvinnors rätt till heltidsarbete, motverka diskriminering av invandrare och äldre samt förbättra vidareutbildning till alla. De vill också stärka lönebidragen och Samhalls verksamhet för arbetshandikappade. Genom att bygga ut den offentliga sektorn, ställa om till ett ekologiskt hållbart samhälle och korta arbetstiden, skapas många nya arbetstillfällen.

De satsar stort på klimatpolitiken. De vill satsa 1,2 miljarder mer än regeringen och de övriga riksdagspartierna på klimatinvesteringar. Vp menar att det behövs politiskt mod för att våga ta tuffa beslut. De tycker att det är beklämmande att se regeringen prioritera skattesänkningar för rika istället för att satsa på en värld för framtida generationer. De storsatsar på trafikområdet, för att öka kollektivtrafik och tåg avsätter de 2,2 miljarder kronor. De vill bland annat införa ett skatteavdrag på 5000 kr för att konvertera bensinbil till etanoldrift, öka inblandningen biodrivmedel i vanlig bensin och diesel, införa ett system med biodrivmedelscertifikat och ta bort tullavgiften på etanol. 600 miljoner kronor mer än regeringen satsar Vp på energiforskningen.

Enligt Vänsterpartiet måste demokratin försvaras, återerövras och utvecklas i ett internationellt sammanhang. Vänsterpartiet är internationalistisk och utgår från det arbetande folkets behov och intressen, oavsett nationsgränser eller kulturella skillnader.



Folkpartiet

Ursprungligen hette partiet Liberala samlingspartiet och lyckades driva igenom den allmänna rösträtten. Efter denna reform föll partiet tillbaka och splittrades i frågan om rusdrycksförbudet. Under 1940 – talet fick de socialliberala tankegångarna en mer framskjuten plats i ett återförenat folkparti. Bert Ohlin var partiledare under många år. Under 1960 – talet närmade sig folkpartiet centerpartiet och det talades i många år om en mittensamverkan som ett borgerligt alternativ till socialdemokraterna. Folkpartiet har alltid präglats av en inre spänning mellan marknadsliberala idéer och ett socialt engagemang.

Dagens partiledare är Lars Leijonborg. Deras aktuella frågor är bl.a. arbete och företagande, trygghet och brottsbekämpning och skola och utbildning.

Fp arbetar mycket för hur de ska lösa den stora arbetslösheten idag. Några förslag är att de ska sätta stopp för skattehöjningar, sänka fastighetsskatten, sänka skatter på företagande och riskkapital (men inte sänka bolagsskatten) samt sänka arbetsgivaravgiften, avskaffa förmögenhetsskatten, sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare, ta bort värnskatten, avskaffa dubbelskatten på aktier och införa nystartsjobb för personer utanför arbetsmarknaden.

De vill också införa bättre trygghet och bekämpa brottsligheten. Det är nämligen brottsligheten som hotar oss människor att få känna oss trygga. Därför vill de öka det brottsförebyggande arbetet och ta kampen mot all slags kriminalitet på större allvar.
Några av deras förslag är att ge snabbare och tydligare insatser mot ungdomsbrottslighet och ungas missbruk, brotten ska utredas (även de när förövaren inte är straffmyndig), stärkt samarbete mellan polisen och socialtjänsten, inskaffa 3000 fler poliser för ökad trygghet samt införa en närpolis värd namnet synlig på gator och torg, renodla polisens arbetsuppgifter så att poliser kan förebygga och utreda brott, nolltolerans mot våld mot kvinnor och trafficking, och satsa på en kriminalvård där arbete, behandling och utbildning ska löna sig.

Den liberala skolpolitiken sätter individen i centrum och skapar möjligheter för människor att växa, forma sina egna liv och förändra sin omgivning.
Några av deras förslag är att ett ordningsomdöme ska införas i terminsbetygen, införa en Läsa-skriva-räkna-garanti, införa betyg från årskurs sex, återinföra lågstadiet och lågstadielärare, de vill inskaffa obligatoriska nationella prov i läsning, räkning och skrivning från årskurs tre, begränsa möjligheterna att läsa hobbykurser på gymnasiet, grundskolan ska garantera elever fysiskt aktivitet vid minst tre tillfällen per vecka och avskaffa det individuella programmet på gymnasiet och föra resurserna till grundskolan.

Folkpartiets uppfattning om demokrati är att skydda individens fri- och rättigheter i grundlagen ska ske. De vill ge individens rättigheter i grundlagen starkare, införa en författningsdomstol i Sverige, förstärka personvalet, införa skilda valdagar och stärka yttrandefriheten.



Centerpartiet

Centerpartiet brukar betecknas som ett intresseparti, till skillnad från de andra partierna i riksdagen som kan beskrivas som idépartier. Från början var deras önskan att tillvarata böndernas ekonomiska, sociala och politiska intressen. Partiet hette ursprungligen Bondeförbundet och de tog avstånd från såväl liberalismen som socialismen. Därför knöts deras idéer till konservatismen.
Samhällsutvecklingen efter andra världskriget ledde till att väljarunderlaget – antalet bönder – minskade och en ny inriktning för partiet blev nödvändig. Centern blev ett allmänborgerligt parti. Det som skilde dem från andra borgerliga partier var miljöengagemanget. De två mest kända frågorna som förknippas med partiet är förmodligen motviljan mot kärnkraftverken och Öresundbron.

Idag leder Maud Olofsson partiet. Deras viktigaste frågor är bl.a. arbetslösheten, skolorna och vård och omsorg.

Som ni märkt är arbetslösheten ett stort problem i Sverige idag. Alltför många står utanför arbetsmarknaden trots att de vill och kan arbeta. Det krävs fler kraftiga insatser för att fler människor ska ha ett jobb att gå till varje dag. Centerpartiet vill förbättra företagsklimatet så att det kan skapas fler jobb, göra det enklare och billigare för arbetsgivarna att anställa så att fler kan få jobb, införa speciella åtgärder för att de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden som t.ex. arbetshandikappade, akademiker, unga, sjukskrivna och långtidsarbetslösa ska kunna få jobb samt öppna upp för privata arbetsförmedlingar så att arbetssökande får den bästa hjälp de kan få och se till att det finns individuella handlingsplaner för de arbetssökande inom 30 dagar.

Centerpartiets skolpolitik stärker helhetssynen på lärandet. Alla elever ska få möjlighet att lära oavsett bakgrund, vilken skola de går i eller hur de lär sig. Några förslag till bättre skolmiljö är att ha en individanpassad skola, avskaffa timplanen och istället sätta upp kunskapsmål antalet år eleven ska finnas i skolan. De menar att ingen elev ska lämna grundskolan utan tillräckliga kunskaper och de vill att betyg ska ges tidigare och i fler steg, och att fler lärare ska finnas.

De eftersträvar en hälso- och sjukvård som håller god kvalitet och har hög tillgänglighet. Det största problemet i den svenska sjukvården är vårdköer och svårigheter att komma till vården. Några förslag att få en bättre hälso- och sjukvård är att införa en vårdgaranti som innebär att man på sikt ska ha rätt till behandling inom en månad efter att behov har konstaterats, införa en rätt att välja en fast vårdkontakt som är ansvarig för individens hälsoutveckling och som ska hjälpa personen vid behov att hitta den bästa vården så snabbt som möjligt samt samla lagar som definierar patienterna rättigheter i särskild patienträttighetslag och öka möjligheterna för personalen i hälso- och sjukvården att starta eget samt ta tillvara de privata och ideella alternativen.

Centerpartiet tror på deltagardemokrati, där människor är delaktiga i besluten och i det pågående samtalet. Det är viktigt att makten växer underifrån och fördelas uppåt. Att samhället hela tiden ska förbättras och bli så demokratiskt som möjligt är något som Centerpartiet prioriterar. De eftersträvar en ”gräsrotsdemokrati”, där den grundläggande nivån för att hantera samhällsfrågor är köksbordet och det civila samhället. De vill ha ett mer demokratiskt samhälle, ha levande regioner, ha ökat deltagande och ett stärkt civilsamhälle och satsa på köksdemokrati, dvs. att individer och familjer själva får bestämma det som bara berör dem.

Kristdemokraterna

Partiet ”Kristen demokratisk samling” bildades på 1960 – talet för att skapa större förståelse för kristna och etiska värden i svensk politik. År 1985 fick partiet en plats i riksdagen genom s.k. valsamverkan med centerpartiet. År 1987 bytte partiet namn till Kristdemokratiska samhällspartiet och bytte namn igen år 1996 och blev denna gång Kristdemokraterna. 1991 – 1994 ingick partiet i den borgerliga fyrpartiregeringen. De anser att familjen är den viktigaste institutionen och de vill motarbeta storskalighet och resursslöseri. Till grunden har de konservativa värderingar.

Dagens partiledare är Göran Hägglund och han är även socialminister för regeringen. Deras viktiga frågor är vård och omsorg, valfrihet och rättvisa för barnfamiljer och arbetslösheten.

Många människor känner idag en oro inför det egna åldrandet och kvalitén inom vård och omsorg. Kristdemokraterna vill slå vakt om en trygg, medmänsklig och gemensamt finansierad omsorg för den enskilde patienten och anhöriga. De vill sätta människovärdet i centrum och utöka rätten att välja hur den egna vården ska utformas. Genom deras värdighetsgaranti vill de också säkerställa en trygg grundnivå för alla inom äldrevården.

Enligt Kd är familjen stommen i samhället, den naturliga och grundläggande gemenskapen. Stödet till barnen och familjerna ska ge valfrihet och handlingsfrihet. Därför säger de exempelvis nej till alla försök att tvångsdela föräldraförsäkringen. De tycker att ekonomiska stöd behövs för att föräldrarna ska ha mer tid till sina barn. Familjepolitiken ska stödja familjerna att välja barnomsorgsform som passar dem i det skede av livet som de befinner sig i.

Av den svenska befolkningen på nio miljoner människor är drygt 4,2 miljoner sysselsatta. Nya jobb måste skapas, krånglet för företagande och företag måste minskas och skatten på arbete måste sänkas.

I Sverige sker det diskussioner om demokrati och människors deltagande i samhällslivet snabbt och flyktigt. Samtidigt är människor oroliga för hur den svenska demokratin egentligen mår. Förtroendet för politiker sjunker och det är fler och fler som inte riktigt vet hur man ska påverka samhället. Demokratins största fiende är medborgarnas uppgivenhet. Kd tycker att basen för politikers makt ska vara bred. De tycker att fler folkrörelser skulle spela en stor roll. För att fler ska vara intresserade och aktiva inom politiken tycker de att man ska ge unga människor en tidig förståelse för hur man kan ta makten över sitt eget liv och att ungdomsorganisationer ska finnas på skolorna och bilda lokala klubbar, där unga kan ta ansvar för sina intressen och få en förståelse för hur en demokratisk organisation fungerar. Ett annat förslag är att ge organisationer som själva vill ha en aktiv roll i välfärssystemen, så att människor är intresserade av ett visst område kan vara med och påverka direkt i verksamheten och ta ett personligt ansvar för samhällsutvecklingen.



Mina åsikter

Den främsta punkten jag tycker att vi ska koncentrera oss mest på är klimatpolitiken. För gör vi ingenting nu, så kommer våra barn få betala priset för vårt kortsiktiga tänkande. Översvämningar, stränder som spolas ner, vägar och järnvägsräls som försvinner i skred, skogar som knäcks av stormar, människor som isoleras utan värme, el eller telefon och djur som drabbas, och vi gör ingenting för att motverka detta! Naturen måste få må bra, för att vi människor ska få må bra. Klimatet förändras redan nu, och mängder av åtgärder krävs för att möta nya problem och minska samhällets sårbarhet. Frågan är när vi ska förebygga och förbereda oss och vem som ska betala notan - vi eller kommande generationer? Därför är jag mycket på Vänsterpartiets och Miljöpartiets sida. Vi måste göra någonting nu och vi måste satsa stort. Det finns mycket enkla saker vi kan göra för att bidra som hjälp till att motverka faran för miljön. T.ex. ta bussen eller samåka till jobbet, gå till fots istället för att ta bilen till närmaste affär, sortera soporna, dra ur sladdarna innan vi går och lägger oss och framförallt använda bilen så lite som möjligt. Vi har blivit för lata, dessutom tror jag att vi inte är så välinformerade om miljöfaran. Vi måste värna miljön, för det är ju trots allt vi som ska trivas i den.
Jag anser att de flesta partier vill ge skolorna ännu högre krav än vad vi redan har. Jag håller inte med folkpartiet om att obligatoriska nationella prov ska inskaffas redan i årskurs tre och att det ska finnas ordningsomdöme i terminsbetyg. Barn ska få vara barn så länge de kan. Alldeles för hårda krav finns redan i högstadiet och då är man tillräckligt mogen för att möta dem. Men går man i årskurs tre ska man vara barn och inte bli stressade och få för höga ambitioner redan då. Varför ska man ha ordningsomdöme i betyg? Ska det behöva påverka vilken linje och utbildning man ska gå sen? Det hela är en mognadsprocess. Inskaffa lärare istället som är duktiga på att få pli på barnen från början, och varför inte inskaffa ”pluttarna” man hade när man betedde sig ohyfsat. Desto mindre pluttar man hade, desto mer motiverad blev man för att bete sig bättre. Jag håller inte med Centerpartiet heller om att betyg ska införas vid tidig ålder. Mina argument är samma som med folkpartiet. Man ska inte ge sådana stora krav på barnen. Barnen kommer att bli trötta och tappa koncentration lik väl som nu. Inskaffa avslappningar och kanske en ”mys-stund” då barnen kan få ta det lugnt och få läsa och lyssna på musik.
Som sagt så är arbetslösheten en stor fråga idag och huruvida vi ska göra åt det. De flesta partierna vill skapa nya jobb, satsa på fler möjligheter med utbildningar och minska vissa former av skatt. Jag håller med dem fullständigt. Dessutom håller jag med Centerpartiet om att man ska införa speciella åtgärder mot dem som blir...