L´affaire du collier

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Franskarevolutionen började av många faktorer, en av dem var kungafamiljens lyxliv. Den affär som mest retade upp folket var L´affaire du collier.

L´affaire du collier började med att två juvelerare som hette Bohemer & Bassenge, tillverkade ett diamanthalsband år 1778. Juvelerarna hade hoppats på att sälja halsbandet till Madam de Berry, som var Ludvig XV:s älskarinna, men Ludvig XV dog innan halsbandet vart klart. Då försökte juvelerarna få smycket till att bli en gåva, till den nya regentens (Ludvig XVI) drottning, Marie-Antoinette. Men då juvelerarna erbjöd henne halsbandet, sa hon att det var bättre att lägga pengarna på ett krigsskepp.

Diamanthalsbandet var det vackraste och värdefullaste under sin tid. Halsbandet bestod av 647 diamanter, vissa var så stora som t.ex. körsbär. Diamanterna satt i en eller två rader, hängde en och en eller samlade i större klasar pryda med små guld roseter. Helheten av halsbandet värde var 2 800 karat, vilket är värt i dagens pengar ca 35-55 miljoner kr. Så jag kan förstå att halsbandet var svårsålt och att det nästan var bara kungligheter som kunde köpa den. Det måste ha varit en stor besvikelse från juvelerarnas sida när Marie-Antoinette inte ville ha halsbandet. Halsbandet måste ha varit stort och tungt för skrinet till halsbandet var 40 x 40 cm.

Egentligen började L´affaire du collier med en ung adelsdam som hette Jeanne Saint-Rémy de Valios. Hennes pappa Darnell de Valios var en förkämpe för det vanliga folket. Namnet Valios stod för motstånd. Monarkin blev rädd för Darnell de Valiose och beordrade soldater att storma Valios gods. De misshandlade och förde bort Darnell de Valios framför ögonen på Jeanne och hennes mamma. Efter det beslagtog de godset i kungens namn och därmed arvet på godset. Samma vinter dog Jeanne´s mamma och Jeanne blev plötsligt ensam. Jag tror att hon därför blev snabbt vuxen och att hon ville återupprätta namnet Valios, och för att göra det riktade Jeanne in sig på den ända person som kunde ställa allt till rätta, Marie-Antoinette.

Jeanne gifte sig med Greve Nicholas de la Motte, för att komma in i de kretsar Marie-Antoinette var i. Hon blev känd som Grevinnan de la Motte, som blivit bortpetad ur den franska adelskalendern. Hon sökte nåd hos den enda hon trodde kunde ställa allt till rätta, Marie-Antoinette. Varför hon vände sig till Marie-Antoinette istället för Ludvig XVI, tror jag beror på att Marie-Antoinette var en kvinna och hon kände nog mer samhörighet med henne och att hon trodde att hon skulle förstå hennes situation i det hela, bättre än vad Ludvig XVI skulle ha gjort. Jeanne´s entré i det franska hovet sammanföll med en annan betydelsefull ankomst för L´affaire du collier, nämligen diamant-
halsbandets.

Under den tiden skickade Jeanne en ansökan och vädjan till det franska hovet och drottningen(Marie-Antoinette), om att återfå familjegodset och äran till namnet Valios. Men ansökan och vädjan avslogs. Kungafamiljen trodde att genom att krossa Jeannes hopp, skulle de få slut på familjen Valios och allt det stod för. Jag tror att det var en dum idé att avslå Jeannes ansökan och vädjan. För Jeanne gjorde de ända som fanns kvar att göra, nämligen hämnd. Hon satt ihop en plan där halsbandet, kardinalen, Marie-Antoinette och en greve som påstods ha övernaturliga krafter, var med i planen.

Kardinalen Louis de Rohan var fransk hovman, kardinal från 1778. Kardinalen hade vart ambassadör i Wine 1772-74 och biskop i Strasbourg 1779-1801. Han var känd för sina kärlekshistorier och sitt lyxliv. Han hade fått Marie-Antoinette emot sig, för när han var ung hade han förfört mer än halva det österrikiska hovet, och han hade påstått att kejsarinnan(Marie-Antoinettes mamma) hade bett om sin tur. När Marie-Antoinette hade fått veta detta blev hon naturligtvis arg och hon förlät kardinalen aldrig för det. Därför var kardinalen en viktig del av Jeannes plan, för han ville få Marie-Antoinette på sin sida. Han ville få premiärministerposten som inte gick att köpa för pengar och det var bara Marie-Antoinette som kunde se till så att han fick den.

Greven av Cagliostro var en internationell lurendrejare, som sades kunna spå in i framtiden och veta folks innersta tankar. Jeanne använde honom för att manipulera kardinalen. Jag tror att Jeanne fick kardinalen att göra vad som helst genom greven.

L´affaire du collier gick till som så att Jeanne valde kardinalen som sin välgörare, för att få pengar till sitt släktgods och han passade perfekt in i rollen, eftersom han var i desperat behov av att få Marie- Antoinette på sin sida, för att få premiärminister posten. Jeanne fick tag i Marie-Antoinettes personliga brevpapper. Jeanne skrev ett brev till kardinalen som var från ”Marie-Antoinette”, som Jeanne personligen överlämnade till kardinalen. Sedan sa hon att ”Marie-Antoinette” ville försonas med honom, fast att de skulle hålla de hemligt, därför skulle han ge breven som var till ”Marie-Antoinette” till henne och hon skulle i sin tur ge breven från ”Marie-Antoinette” till honom. Jeanne såg till så att de flödade med brev från “Marie-Antoinette” till kardinalen hela tiden. Kardinalen gick för att söka råd hos greven om han skulle fortsätta brevväxla med ”Marie-Antoinette”, greven rådde honom att göra de och om han gjorde de skulle han få posten som premiärminister. Kardinalen gjorde som greven hade rått honom, men förklarade för Jeanne att han var ivrig på försoning och att han ville träffa Marie-Antoinette i enrum. Jeanne och hennes kompanjon Rétaux de Viletts försök att hålla kardinalen på avstånd från ”Marie-Antoinette” förde dem allt mer närmre varandra.

Medan kardinalen brevväxlade medan ”Marie-Antoinette”, såg folket i Paris Marie-Antoinette från en helt annan synvinkel. Marie-Antoinette såg folkets missnöje och drog sig tillbacka till Versailles. Jag tror att Marie-Antoinette därför inte hade någon kännedom om det hot som växte mot henne, för att hon drog sig tillbacks till Versailles och inte hade någon kontakt med omvärlden.

Efter månader av planering och brevväxling mellan ”Marie-Antoinette”, krävde kardinalen att få träffa ”Marie-Antoinette” personligen. Jeanne fick tag i en prostituerad gatuartist, hon var väldigt lik Marie-Antoinette och passade in i rollen perfekt. Jeanne tillsammans med Rétaux, gatuartisten och en ung adelsman fixsade hon ett mötte mellan kardinalen och gatuartisten(som kardinalen trodde var Marie-Antoinette) på slottsträdgården, Venuslunden. Alla var där. Jeanne sa till kardinalen att vänta medans hon hämtade ”Marie-Antoinette”. När ”Marie-Antoinette”(gatuartisten) kom gående ensam mot kardinalen med en slöja för ansiktet och en ros i handen. Föll kardinalen på knä framför henne och kysste hennes hand. Under hela deras träff trodde kardinalen att det var Marie-Antoinette han träffade och inte någon annan. Jag tycker att det är beundransvärt att Jeanne kunde få igenom den här träffen och inte blev påkommen.

Några dagar senare efter mötet på slottsträdgården fick Jeanne kardinalen att köpa halsbandet åt ”Marie-Antoinette”, han gav det till Jeanne som i sin tur skulle ha gett den till ”Marie-Antoinette”. Jag förstår inte varför kardinalen lät Jeanne ta halsbandet. Varför gav han inte det till Marie-Antoinette själv? Halsbandet var värt mycket pengar och om jag skulle ha köpt det så skulle jag inte ha lämnat ifrån mig det till en främling. Det är som om man skulle lämna ifrån sig en jätte dyrs bils nycklar till en främling och låtit den köra iväg med bilen.

När Jeanne fick halsbandet tror man att hon Rétaux och hennes man plockade isär den och sålde diamanterna var för sig, för att sedan dela på pengarna mellan varandra. Jeanne köpte för sin del av pengarna tillback sitt familjegods. Hon levde där tillsammans med Rétaux, som under tiden hade blivit hennes älskare.

När skvallret började spridas om L´affaire du collier trodde folket att Marie-Antoinette, kardinalen och halsbandet var ett i en cirkel av lust och svek. Man grippte Jeanne och gripandet av Jeanne gjorde hysterin med halsbandet ännu värre. En del såg henne som en listig lycksökare medans andra såg henne som ett verktyg för monarkin. Jeanne och hennes medarbetare arresterades en efter en när de försökte lämna Frankrike. Vid rättegången som blev mot Jeanne 1786, kom de fram att kardinalen hade låtit sig manipulerats av henne. Jeanne hade uppgett sig att vara en av Maie-Antoinettes vänner, och i utbyte mot halsbandet hade hon skat att kardinalen skulle återfå Marie-Antonettes förtroende. I rättegången framkom också Jeannes medarbetares roll i det hela.

Parlamentet i Paris som hade fått ta hand om rättegången, frikände kardinalen i brist på bevis att han hade varit delaktig i L´affaire du collier, men i meller tid förvisades han från hovet och fråntogs alla titlar av Ludvig XVI. Rétaux dömdes till landsförvisning och alla hans egendomar tillföll kungen. Jeanne dömdes till hudflängning, brännmärkning med ”V” som för Voleuse tjuvens märke. Många rykten gick om Jeannes öde, men hon fördes efter sitt offentliga straff till La Salpétre´re. Ett kvinnofängelse, där hon plogades i ca två år innan hon lyckades fly till England. I England blev hon accepterad, vilket hon önskat i många år. Hon återvände aldrig till Frankrike igen. Jeanne dog när hon föll från ett hotellfönster i London. Vissa påstår att det var kungafamiljens hämnd. Jag tror att det kan ha varit en sammankoppling till L´affaire du collier, men jag tror inte att det var en händ som gjordes utav kungafamiljen.

För Marie-Antoinettes del blev folket misstro för henne ännu större efter L´affaire du collier, och visa tror att det är startskotet på franskarevolutionen. Jag tror att det är en av faktorerna till att franskarevolutionen började. Folket viste inte vad de skulle tro om L´affaire du collier, hade Marie-Antoinette gett något tecken till kardinalen för att i sista stund vägra betala med sin trofasthet till honom? Folket ville och trodde därför det värsta om L´affaire du collier och att Marie-Antoinette var inblandad i det hela. Marie-Antoinette dömdes till döden år 1793, hon anklagades för måttlöshet, girighet, likgiltighet och sexuella övergrepp på sin äldsta son. Inför rätten hade Marie-Antoinette vägrat tala om dessa anklagelser. Detta hade irriterat domstolen och kanske var det därför hon dömdes till döden. Den 16 oktober 1793 avrättas Marie-Antoinette, de sista ord hon säger är ”Min herre, jag ber om ursäkt, jag gjorde inte det med flit” hon hade råkat trampa bödeln på foten. Jag tycker att det är beundransvärt att fast hon snart skulle dö ber hon om ursäkt.

Vad jag tycker om L´affaire du collier och följderna av den

Jag kan inte låta bli att beundra Jeanne, hon som var kvinna hade störtat en hel monarki. Om hovet från början hade lyssnat på henne, gett henne familjegodset och äran till namnet Valios tror jag att monarkin hade överlevt franska revolutionen. Men hela Franska revolutionen är uppbyggt på att monarkin störtades och demokratin byggdes upp. Det är därför vi i Sverige ska vara tacksamma för den franskarevolutionen, för om den aldrig hade inträffats så kanske hade vi inte haft något demokratiskt samhälle. Men man vet inte om det hade varit så att det kanske i så fall hade startat en revolution någon annan stans och därmed infört demokratin. Om det inte hade varit för familjen Valios så hade det nog varit en annan utgångspunkt för franska revolutionen och om det inte var för att monarkin såg familjen Valios som ett hot mot monarkin och inte tagit till de återgärder de gjorde så hade nog inte Valios varit ett hot för dem. Jag undrar om det kommer att var lite som den franska revolutionen för Irak, Iran och alla dem länderna i framtiden eftersom USA började kriga där ner och lägga sig i, för jag tror att nu har folket där nere börjat våga ta ställning till olika saker och där med har kammpen börjat för sin rösträtt i olika sammanhang . Man har redan börjat fått folk att rösta nere i de länderna. Men man måste fortsätta at kämmpa och inte ge upp. Pricis som man gjorde under franskarevolutionen.

Sedan fattar jag inte varför kardinalen är så naiv att han tror att Marie-Antoinette...