Rapport. Tjärnö, en exkursion om mjuk och hårdbottnar.

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Tjärnö
-En exkursion om mjuk och hårdbottnar.

Biologi breddning havet 50p



Alfred Johansson NV1B
Sunnerbogymnasiet Ljungby
03-11-2006


Innehållsförteckning

Nr Innehåll
1:1 Sammanfattning

2:1 Inledning

3:1 Syfte

4:1 Frågeställning

5:1 Metod
5:2 Bottenskrap
5:3 Sand och Klippstrandsexkursion

6:1 Resultat
6:2 Mjukbotten
6:3 Hårdbotten
6:4 Bottenskrapen

7:1 Diskussion

8:1 Avslutning

9:1 Källförteckning

10:1 Bilagor



1:1 Sammanfattning

Detta är en sammanfattande rapport om en havsexkursion till Tjärnö Marinbiologiska Station.

Den handlar främst om jämförelser mellan mjuk och hårdbotten, t.ex. varför det biomassan på hårdbotten är större än den på mjukbotten. Här finns också beskrivet metoder som vi använde oss av på exkursionen för undersökning av bottnen och stränder och artlistor på de arter vi fick upp.

2:1 Inledning

Vi har varit på havs-exkursion på Tjärnös marinbiologiska station. Vi var där den 4-6 september. Det var ett studiebesök som vi gjort med Biologi breddningskursen.

Vi var där för att, med hjälp av de anställda på Tjärnö marinbiologiska station, utforska livet på hård och mjukbottnar. Vi var också på föreläsningar som handlade om havet.


3:1 Syfte

Syftet med hela exkursionen var att ta reda på vilka djur och växter man finner på hård respektive mjukbotten. Och kunna en del av alla arterna. Vi skulle också veta lite om varför vissa djur bara finns på hårdbotten och andra bara på mjukbotten.


4:1 Frågeställning

Den största frågan är ju, vad är skillnaden mellan hård och mjukbotten. Men då ställs ju andra intressanta frågor som, finns det samma arter på båda eller är det olika och varför är det så. På vilken av botten typerna finns det flest arter. Vilka arter dominerar på hårdbotten och vilka dominerar på mjukbotten. Vilken typ av botten är mest känslig för miljöförändringar, det är också en ganska intressant fråga.

5:1 Metod

Det främsta redskapet för att undersöka livet i havet var bottenskrapen som vi gjorde på fyra olika ställen. Men innan vi gjorde allt skulle vi få lite förkunskaper. Vi var på en föreläsning som Örjan Karlsson höll, han var en av de anställda på Tjärnö Marinbiologiska Station, vi fick då lite grundläggande kunskaper om havet.

5:2 Bottenskrap
Dagen därpå gjorde vi bottenskrapen, skrapen gjordes med en ”järnkorg försedd med nät” som sänktes ner och skrapades över botten, sedan undersökte vi det som vi fick upp, både på båten och i deras laboratorium. På båten (som hette Nereus) testade vi också mätte temperatur och kollade siktdjupet.

5:3 Sand och Klippstrandsexkursion

Vi gjorde också sandstrandsexkursion och klippstrandsexkursion, när vi var på sandstranden fångade vi djur med håvar, vatten kikare och en så kallad ”landvad”. Land- vaden fungerade på följande sätt, den bestod utav ett nät med en nättrat i mitten, denna drogs utefter bottnen, när man sedan stannade för att undersöka vad man hittat hade alla organismer samlats i tratten. Resultatet undersöktes och vi hade en genomgång på vad vi hittat. (för art tabell se tabell 1)

På klippstranden blev vi guidade av Thomas och Bosse, som berättade om klipporna och om växt och djurlivet på och runt klipporna.

6:1Resultat

6:2 Mjukbotten
Denna bottentyp utgör 99 % utav världshavens bottnar. Bottnen utgörs mest av lera och sand. På mjukbottnarna över världen finns uppskattningsvis 30 000-50 000 arter. Det främsta arter man hittar där är olika arter av snäckor, musslor, maskar, kräftdjur m.m.(1)

6:3 Hårdbotten
Hårdbotten består utav berg och klippor. Trots att bara 1 % av världshavens bottnar är hårdbottnar så innehåller de 80 % av alla arter i haven. Detta beror på att hårdbotten innehåller en mer omväxlande miljö än mjukbotten, på en hårdbotten kan det tex finnas blåmussebottnar , tareskogar m.m. De arter som dominerar den Svenska hårdbottnen är Finger och Bladtare.

6:4 Bottenskrapen
På de olika Bottenskrapen hittade vi en mångfald av arter (Se tabell 2). Framförallt fanns det många arter och individer på Skal/Grusbotten.

Skrap 1. Lerbotten, 33 m djupt. Här fick vi upp mycket lera och få arter, blad de arter vi fick upp fanns det flest av Fin Lerbottenormstjärnor och olika arter av maskar. På lerbotten finns det inte så stor artrikedom.

Skrap 2. Skal/Grusbotten, 6-20 m djupt. Här fick vi upp många arter och många individer, vi fick även upp stora plantor av Fingertare. De djur/växter som vi fick flest utav var Fingertare, Död Mans Hand.

Skrap 3. Lerbotten, 94 m djupt. Detta var också en Lerbotten, fast den var djupare än skrap 1.

7:1 Diskussion

Ett ämne som jag har valt att diskutera om är; varför det är sådan stor skillnad i växt/djurlivet och på mjuk och hårdbotten?

Mjukbotten (se 6:2 resultat) består mest av sand/lera. Denna sort utav botten ger inte så stor variation, det ser ju ungefär likadant ut över en större yta. Hårdbotten (se 6:3 resultat) är ju mycket mer varierad, olika sorters klippor ser ju väldigt olika ut beroende på hur de har eroderats, de som finns på havsbottnar eroderas av havsströmmar, seismografisk aktivitet och de borde även eroderas av mänsklig aktivitet. på en bottentyp som är väldigt varierad, som hårdbotten så finns det fler ”alternativ” för olika organismer att liva i.

En orsak till att hårdbotten är mer artrik, borde helt enkelt vara att den innehåller mer näring. För innehåller bottnen mer näring så är förutsättningarna bättre för växter, så då växer det mer växer. Finns det mer växter (växter är producenter) så finns det fler som äter växter (växt ätare är konsumenter), då finns det mat åt toppkonsumenter (de som äter konsumenterna). Då finns det ju helt enkelt ett stort och artrikt djurliv.

Näringen tror jag kommer ifrån den ”hårda bottnen” den består ju av berggrund. Berggrunden innehåller mycket mineralämnen. När bottnen utgörs av berg blir dessa mineralämnen tillgängliga för växter att ta upp, genom någon slags kemisk vittring (2), det kan nog till viss del också bestå utav mekanisk vittring (3).

Vad är det för näring som finns i berggrunden som växterna i haven behöver.

Såklart behöver de koldioxid, vatten och solljus för fotosyntesen. Vatten är ju inte så svårt att lista ut var det kommer ifrån, koldioxid löser sig i haven och solljuset kommer ifrån solen. Men i haven blir det svårare för solljuset att tränga sig igenom vattnet. Detta beror på att olika sorters ljus innehåller olika mycket energi, rött ljus innehåller störst energi och når därför längst ner i havet, blått ljus går inte lika långt ner osv.

Mjukbottnen består som sagt utav sand och lera, vilket en gång i tiden varit berggrund och liknande, men som har eroderats (4) ner till små grus och lerpartiklar. Dessa små korn har en mycket större sammanlagd yta än en slät klippa, kornen är ju i sig inte stora men i en sådan ofantlig mängd får de en mycket större yta än en klippa. Om en sandbotten då får en mycket större yta än en klippbotten, borde sandbottnen ha mycket större yta att avge näringsmineraler med. Då borde det igentligen växa bättre på en sandbotten, men så är inte fallet. Det kan kanske bero på att: sandkornen gjorde så att den sammanlagda ytan var större på en sandbotten, då pågår den kemiska vittringen på hela sandkornen yta samtidigt och ”tömmer” sandkornen på mineraler istället, så att allt som blir kvar av sandkornen är näringsfattiga och svårvittrande mineraler som t.ex. Kisel (5). Men klippan har en mindre yta, den kemiska vittringen kan då alltså inte ”vittra” på lika stor yta samtidigt som den kunde på sandbottnen. Det blir alltså fortfarande mineralämnen kvar på hårdbottnen, medan mjukbottnen består utav icke näringsrika mineraler.

8:1 Avslutning

Detta är då alltså en rapport som till stor del försöker att beskriva skillnaderna mellan hård och mjukbotten i haven. Det har varit intressant att skriva denna rapport och framför allt var det både intressant och underhållande att genomföra exkursionen till Tjärnö.

9:1 Källförteckning

En del utav faktan grundar sig på en föreläsning som Örjan Karlsson höll den 4 sep 2006, Örjan Karlsson jobbade på Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium. Anteckningar från den föreläsningen har jag använt mig av på det mesta av rapporten

Litteratur

Liv i utveckling, miljö i förändring, Biologi A Naturkunskap A. Bokförlaget Natur och Kultur, Lars Ljungberg, Bengt Söderberg, Sven Åhlin. År 2003, första upplagan. (sid 219-232)

Internet källor

http://www.vattenkikaren.gu.se/fakta/fakta.html lite grundläggande fakta som jag använt mig av på det mesta av rapporten.

http://connywww.tg.lth.se/BildningsprocesserDokument/JordarterDokument/vittringdokument/kemiskvittringsubmenu.html fakta om kemisk vittring, fotnot 4

http://connywww.tg.lth.se/BildningsprocesserDokument/JordarterDokument/vittringdokument/mekaniskvittring.html fakta om mekanisk vittring, fotnot 5

http://sv.wikipedia.org/wiki/Erodera fakta om erosion, fotnot 6

http://sv.wikipedia.org/wiki/Sand fakta om sand, fotnot 7

10:1 Bilagor

Växter Djur
Tarmtång Skrubbskädda
Sågtång Rödskädda
Blåstång Knot
Knöltång Röd Brännmanet
SkräppetareAmerikansk Knivmussla
Fingertare Ostron
Nervtång Tapesmussla
Grönslick Islandsmussla
Gaffeltång Nålmussla
Snärjtång Sandsnäcka
Sandmussla
Hjärtmussla
Trubbig Sandsnäcka
Blåmussla
Spindelkrabba
Strandkrabba
Tångräka
Strandräka
Pungräka
Torsk
Sandstubb
Skärsnultra
Tångspigg
Ål
Tabell 1, växter/djur på sandstrand



Skrap 1 Skrap 2 Skrap 3 Skrap 4
Djup: 33m 6-20m 94m 30-10 m
Botten typ: Lerbotten Skal/Grusbotten Lerbotten Sand/Stenbotten

Djur/växter: Fin lerbottenormstjärna Död mans hand Liten Piprensare Död mans hand
Sjöpenna Skädda Terbellid Ormstjärna
Havsborstmask Sjöpung Proxiella Liten Sjöpung
Slemmask Fingertare Ringmussla Stor Sjöpung
Vanlig Tandsnäcka Hästmussla Stor Sjömus Kamstjärna
Hjärtsjöborre Brödsvamp Skal av Stor Sjöborstmask Tagghjärtsmussla
Liten Piprensare Brunalger Sabella Liten Piprensare
Scoloplos Havstulpan Scalibering Simkrabba
Smal Ophelia Rörborstmask Kosterpiprensare Brett blad mossdjur
Plattmask Kalkalger
Köttblad
Trubbig Sandmask
Kamstjärna
Stensnultra
Simkrabba
Vanlig sjöstjärna
Tarmsjöpung
Tångbark
Krabbtaska

Tabell 2, djur/växter i de olika bottenskrapen

(Fotnot)
1 Karlsson Ö, Föreläsning
2 Kemisk vittring, när koldioxid och vatten förenas bildas den svaga syran Kolsyra, denna har en svag vittrande effekt på olika bergarter, främst kalksten.
3 Mekanisk vittring, sönderdelning p.g.a. någon fysisk kraft.
4 Erosion, nedbrytning och transport utav geomateriel, orsakad av t.ex. vind, vatten och gravitat...