Våra Sinnen

1 röster
12096 visningar
uppladdat: 2007-03-26
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
ÖGAT
Synen är de sinne vi använder mest av allt. Det är därför synen är mest komplicerad.
Ögat på en vuxen människa är lika stort som en pingisboll. Det är ett geléliknande ämne i ögat som gör att ögat har den form som den har.
Som du ser på bilden så består ögat av tre skikt. Du kan också så hur ögat uppbyggt och vad som finns i ögat.


Hornhinna (kornean)

Som du kan se på bilden så kan man nästan säga att hornhinnan är som ögats fönster. Hornhinnan sitter fast med senhinnan och är ungefär en halv millimeter tjock och den består av epitel och bindvävnad. Epiteterna det är dom som gör att ögat ser glatt och speglande ut och det är också dom som skyddar ögat för ev. skador. I epitelet så finns det många nerver och det är dom som gör så att när någonting närmar sig ögat så sluter sig ögonlocken. I bindvävnaden så finns det något som heter endotel. Och det är den som reglerar vätskebalansen i hornhinnan. Hornhinnan har inga blodkärl så syret kommer antingen ifrån tår filmen eller från luften. När hornhinnan får syrebrist så blir det som mjölksyra och den tar upp all vätska och då blir hornhinnan svullen och då får man något som kallas, kronealödem. Hornhinnan är den som bryter ner ljusstrålarna som kommer in i ögat.

Senhinna (sclera)

Senhinnan är ju då den yttersta delen av ögat, den är då gjord av vitglänsande bindvävnad och det är den som håller fast ögats form. Om man får en inflammation i ögat så kallas det för scleri, symtomen är då att det blir ett rött område på ögonvitan och det kan vara väldigt smärtsamt.

Åderhinnan (choroidea)

I åderhinnan finns bindvävnad, blodkärl och pigment och är väldigt skör. Åderhinnan slutar vid iris, regnbågshinnan.

Regnbågshinnan

Det är regnbågshinnan som är den färgade delen av åderhinnan. Det är också den som avgör om vi blir blå eller brunögda. I regnbågshinnan finns det två muskler och det är dom som reglerar storleken på pupillen. När starka ljus kommer in i ögat så drar musklerna ihop sig så att pupillen blir mindre och skyddar då också ögat från allt för mycket ljus.


Näthinnan

Näthinnan är som en film i en kamera för den registrerar och skickar sedan vidare till synnerven som skickar den till hjärnans syncentrum. I näthinnan finns det synceller som skickar kemiska och elektriska signaler som hjärnan sedan får tolka. Det finns två olika ljusreceptorer som tar emot ljus och dom heter stavar och tappar. Stavar är känsliga för ljus och kan inte uppfatta färger och de finns också i hela näthinnan. Tapparna är känsliga mot färger och de finns bara i gula fläcken. Det är dom som gör så att vi kan se en skarp bild av omvärlden. Det kan ju också vara roligt att veta att näthinnan är felvänd.

Lins

Linsen är elastisk och den gör så att vi kan se bra på långt håll. Den består av trådar som hela tiden bildar nya så linsen blir bara blir tjockare och tjockare. När man är 30 så blir det de första trådarna att bli fastare och mindre elastiska. Det beror på att vattenhalten har minskat.



Glaskroppen

Glaskroppen finns i mellan näthinnan och linsen. Den består av segflytande vätska och trådar. I glaskroppen finns det små synliga geléklumpar som man kan se som rörliga prickar i synfältet. Om trycket blir för högt i glaskroppen så kan den skada synnerven.

Kammar

Främre och bakre ögon kammaren ligger i mellan hornhinnan och linsen regnbågshinnan är den som skiljer dem åt. I dem båda så finns det kammarvätska som består till stor del av vatten och salt.

Gula fläcken (makula)

Gula fläcken är som en liten grop i näthinnan där syncellerna sitter som tätast. Det är där man ser riktigt skarpt.

Pupillen

Pupillen är där den punkt där synnerven lämnar näthinnan. Det finns inga synceller och med det man menar är att det är den punkt där man inte ser någonting, den blinda fläcken.



Färg och bilder

När vi ser igenom ögat så ser vi bilder, former av olika slag och olika färger. Med ögat så kan vi se skillnad på ca 160 olika färger och nyanser. En del kan se och skilja på olika färger hur lätt som hälst men det finns en del människor (7%män och mindre än 1% är kvinnor) som har något som kallas färgblind het. Dom har svårt att skilja på vissa färger som rött och grönt.
Ögat och hjärnan måste samarbeta så att man förstår vad det är man ser. Men ibland så kan ögat och hjärnan vara oeniga när det ska omvandla en bild och då blir hjärnan vilseled och då kan det se lite lustigt ut. Det är då en synvilla. Vissa bilder så kan man tycka att linjerna är helt vrid men i själva verket är helt raka. Som bilden åt vänster där kan du se en gammal man och kvinna men också tre stycken andra personer.


Grönstarr (glaukom)

Grönstarr är när man har fått en skada på synnerven, det kan man bland annat få av ett högt tryck i ögat. Vätskan som finns i ögat är den som håller ögat uppspänt. I vanliga fall så rinner vätskan ut ur ögat genom avflödeskanalerna men om det blir stopp så ökar trycket. Då kan synnerven skadas och man får en synnedsättning och det är vanligas hos äldre människor. Man märker oftast inte om man har ett högt tryck i ögat men när trycket blir högre så kan man börja se färgande ringar runt lampor.

Behandling: Behandlingen går egentligen ut på att sänka trycket i ögat och det kan man göra med hjälp av: Det vanligaste sättet att behandla grönstarr är ögondroppar.
Det finns olika sorters ögondroppar. Det finns bl. a prostaglandiner som förbättrar avflödet av kammarvatten, betablockerare som minskar produktionen av kammarvattnet. Det finns också någonting som heter laserbehandling som används om man tycker att ögondropparna inte ger en tillräcklig effekt. Laserbehandlingen görs på en ögonklinik och den gör så att kammarvattnets flöde ökar. Om inte laserbehandlingen eller ögondropparna hjälper så kan man göra en operation. Operationen görs under lokalbedövning och man kan oftast åka hem samma dag från ögonkliniken.



Kronisk glaukom

När man har en kronisk glaukom så har men en förtvinad synnerv. Man har då ett högt tryck i ögat men man brukar ändå ha en ganska hyfsad syn hela livet ut.

Symtom: kronisk glaukom utvecklar sig sakta det kan ta flera år innan man märker att man har glaukom. För att de centrala synfältet försämra sist av allt. En annan symtom är att man kan se regnbågsfärgade ringar kring gatlyktor.

Behandling: Man behandlar först med ögondroppar för att minska trycket och om det behövs så kan man också använda laser för att sänka trycket.


Akut glaukom

Akut glaukom är en ovanligare sort av glaukom. Man kan helt plötsligt få ett ökat tryck i ögat och man måste då så fort som möjligt söka upp en läkare. Om man inte snabbt uppsöker en läkare så kan man få en gravt nedsatt syn t.o.m. bli blind.

Symtom: Det kan börjar värka i ögat och i huvudet och man kan också bli illamående. När hornhinnan börjar svälla så försämras synen hastigt. Och då kan man också här börja se regnbågsfärgade ringar runt gatlyktor.

Behandling: Om man har akut glaukom så måste man behandla det snabbt. Man använder sig av ögondroppar och sedan får man medicin som drar ut vätskan ur ögat. Sen brukar man behandla det med laser för att förhindra en ny attack

Gråstarr (katarakt)

När man säger att man har fåt gråstarr så menas det att man har en så pass grumlig lins att synen har försämrats. Hos äldre människor så är det vanligt att man får en grumligt lins för att linsen stelnar och då blir det mycket svårt att se på nära håll.
När man har gråstarr så är det vanligt att man får det på båda ögonen men man kan få det vid olika tidpunkter. 70 åriga kvinnor är de som är den största patientgruppen. Om man har en sjukdom som t ex diabetes så kan det leda till att man får diabetes.

Symtom:
• syn skärpan blir sämre
• svårt att bedöma avstånd
• konturer och färger blir svagare
• lätt bländad
• dubbelseende

Behandling: Man behöver inte ha någon snabb behandling efter som att gråstarr utvecklar sig väldigt sakta. Man behöver oftast ingen operation. Om man behöver det så sätts en konstgjord lins in och det tar ca en halv timma och man kan gå hem efter operationen. Man kommer sen att behöva ta ögondroppar för att förhindra ärrbildningar på linsen. Efter man har gjort denna operation brukar man behöva glasögon.



Örat

Öroninflammation (otit)
Akut öroninflammation är väldigt vanligt hos barn men väldigt ovanligt hos vuxna. Akut öroninflammation är när det är en varig inflammation i mellanörat. Innan man får öroninflammation så är det ganska vanligt att man har varigt eller är förkyld för att förkylnings viruset gör det svårt för slemhinnorna i både öron och näsa att försvara sig mot bakterier. Det är när bakterierna förökar sig man brukar få en varig infektion i mellan örat. Det finns ju andra orsaker till att ett barn har ont i örat men det här är en av dem.
Det finns olika öroninflammationer b la akut öroninflammation (som jag nämde tidigare) och öron katarr ( då är vätskan i örat inte varig).
Det har visat sig att öroninflammationer är vanligt i en del familjer så man kan säga att det kan vara ärftligt. Öroninflammation är inte smittsamt men det är däremot förkylnings viruset det. Om man har blivigt smittad så får man oftast bara en vanlig förkylning men ibland så kan den utveckla sig till öroninflammation.
Öroninflammation ger oftast inga komplikationer de brukar läka av sig själv.


Hur man kan undvika att få öroninflammation.
Öroninflammation är svårt att skydda barnen mot men de här punkterna kan minska risken:
• Amning
• Undvik rökiga miljöer
• Barn på dagis bör vara utomhus mycket
• Napp kan vara en orsak till att få akut öroninflammation.

Symtom: En del barn brukar vakan upp på nätterna och ha ont i öronen och har då oftast feber. En annan symtom kan vara att man får känslan av att man har lock för örat. Trumhinnan brukar ibland spricka och då rinner de var ut i hörselgången och då brukar det göra ont. I vissa fall så kan man ha öroninflammation utan värk istället så kan man ha diffusa symtomer som dålig matlust och irritation.
Hur ställer sjukvärden rätt diagnos?
Öroninflammation brukar visa sig med att man har en röd och tjock trumhinna. Trumhinnan kan också bukta sig och ha en försämrad rörlighet. Trumhinnan kan rodna av virusinfektionen men rörligheten är det mer ”normala”.
Läkaren undersöker örat med ett instrument som heter otoskopet. Man kan också använda ett öronmikroskop för att få en bättre bild av trumhinnan.

Behandlingar:
De flästa fall av öroninflammationer sköts idag av en husläkare. Man brukar rekommendera att avvakta i två till tre dygn och bara ge smärtstillandemedicin och ev. näsdroppar eller nässpray.
Öroninflammation brukar oftast läka ihop av sig själv utan att behöva behandlas av antibiotika.
Om barnet har kvar symtomerna efter tre dagar så bör man fråga en läkare om vilken behandling som skulle vara bra. Om man får fler än tre akuta öroninflammationer på ett halv år så bör man be om en remiss till en öronspecialist av husläkaren.


Tinnitus

Tinnitus är när man upplever ljud utan någon ljud källa. Man kan t.ex. höra ringningar i örat och dånande ljud. Tinnitus har funnits så länge man vet. Det finns ca s,5 miljoner människor i Sverige som har tinnitus. Man kan få sömn problem och få svårt att koncentrera sig.
Man får tinnitus om man har lyssnat på musik med väldigt hög volym. Man kan få det på konster, diskotek och ravepartyn. Man kan också få tinnitus bara vid ett enda tillfälle som om man smäller en smällare. Om man får en inflammation i innerörat eller i örontrumpeten så kan man också få tinnitus.

Tillfällig tinnitus: Hörs bara i tysta miljöer som när man ska somna.

Kontinuerlig tinnitus: symtomen är alltid där man kan förtränga den under dagen men man kan får svårt att somna och koncentrera sig.

Ständigt närvarande tinnitus: Man kan inte förtränga den ljudet går inte att undvika man kan vakna på nätterna. Om man har svår tinnitus så kan man få ångest, oro och muskelspänningar.

De man kan behandla tinnitus med är lugnande läkemedel och sömn tabbletter.



Ballanssinnet


Det är sinnescellerna som hjälper kroppen att hålla balansen. Vi har tre båggångar i örat och de är halvcirkelformade. Båggången har vid sin bas en del som kallas ampull. Sinnescellerna som tar emot balansintrycken finns i tre ampuller och i hinnlabyrinten. Hårceller kallas dessa sinnesceller pågrund av att de har tunna hår på ytan. Det finns några hårceller som har små kalkkristaller dessa hårceller registrerar gravitationen eller tyngdkraften och där med förmedlar då huvudets läge. Den informationen skickat till nervinpulser som går igenom balansnerverna oc däriftån till hjärnan.



LUKT

Det finns miljontals nervceller på slemhinnan i näsan och varje cell har en luktmotagare. Vi har bara ca 350 luktmotagare, doftreceptorer (en mus har 1300). Det är receptorerna som fixar så att vi kan känna olika lukter/dofter. Doftsignalen går via särskilda nervbanor och luktnerver och far sen till hjärnan. Doften kan då framkalla ett minne eller en känsla.
En frisk människa kan känna upptill 10 000 olika dofter. Vi kan inte uppfatta alla olika dofter som finns runt omkring oss. Receptorerna finns i den översta delen av näshålan. De kemiska sinnena brukar man kalla smak och luktsinnet för att de reglerar på en kemisk stimulan.



SMAK
På tungan finns det mottagarceller och de sitter i munhålan i såkallade smaklökar. De bildas av epitelceller och dom kan dela på sig och skapa nya. Om smaklökarna känner av en smak så skickar den signaler till hjärnan. Smaklökar har direkt kontakt med nerver...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Våra Sinnen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2007-03-26]   Våra Sinnen
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7822 [2023-02-05]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×