Glas

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Man tror att tillverkningen av glas började i Syrien ca 5000 år f.kr. Materialet användes då troligen till dricksglas, smycken, prydnader och karaffer.
Nu använder vi glas till fönster, dricksglas, skålar, prydnadsföremål, glasögon, flaskor, burkar, lampor, förstoringsglas, kikare, mikroskop och glaskeramikhäll. etc.
Användningsområdet har visserligen utvecklats väldigt mycket, men det är fortfarande ungefär detsamma man använder materialet till.

Råmaterialet i glas består av;
- sand (59 %)
- soda (18 %)
- dolomit (15 %)
- kalksten (4 %)
- nefelin (3 %)
- sulfat (1 %)

För att tillverka glas hettar man först upp det tills det blir tillräckligt varmt för att smälta och mjukas upp. Gemensamt för alla tillverkningsmetoder är att glaset smälter vid cirka 1500 grader. Efter det formas glaset av maskiner eller arbetare då materialet är upphettat och därmed formbart. Sedan måste det långsamt smälta ner i speciella kylugnar, så att inte spänningar i glaset ska uppstå, då glaset lätt kan gå sönder i efterhand. Efter det bearbetas materialet i den så kallade förädlingsavdelningen där etsning, gravering, slipning och målning sker. Även förpacknings- och fiberglasformningen äger rum där.
Planglas (isolerrutor, fönsterglas, säkerhetsglas – främst bilglas), hushålls- och prydnadsglas och förpackningsglas är de tre största produktionsområdena inom glasindustrin och dessa skiljer sig också väldigt mycket på konkurrens-, produktions- och ägarförhållanden.

Fönster är gjorda av glas, vilket måste vara det mest ultimata materialet till dessa. Dels genom att man kan se genom glas, så fönstrena släpper in solsken. Detta gör att vi får det ljus vi behöver, och solen värmer upp, utan att värmen går ut direkt. Materialet är också mycket hållbart, vilket är en fördel då det isolerar huset istället för väggar. Fönstrena stänger även ute kylan på ett bra sätt.

Det finns vissa miljöproblem kring glastillverkning. Man kan sammanfatta det i fyra grupper:
1. Utsläpp till luft
2. Utsläpp till vatten
3. Avfall
4. Kemikaliehantering

Slitna glasprodukter som inte kan återanvändas igen dumpas på avfallsdeponi som industriavfall då inga andra alternativ finns. Andra former av avfall som anses vara farligt ,vid tillverkning och bearbetning av glas är hyttsopor, stoft från stoftavskiljare och rökgaskanaler, råvaruemballage, syrarester och olika typer av slam.

Glas är ändå ganska miljövänligt eftersom det är återanvändbart. Det är när man tillverkar glas som innehåller bly, som miljöfarorna kommer. Eftersom det då avges stora halter bly och arsenik. Man räknar med att en omgivande radius på upp till 4 km påverkas, men man har kommit på bot emot det. Genom att ersätta dessa metaller med antimon och zink vid glastillverkningen uppträder det inte som något hot mot den omgivande naturen.
Ett annat miljöproblem med glas är krossat sådant i naturen. Det är många som kastar flaskor, burkar etc. i backen när de är färdiganvända, vilket leder till glassplitter på framförallt gator. Detta innebär att djur som råkar trampa i det skadar sig, även människor kan göra sig illa om man t.ex. skulle ramla i glaset. Fordon kan få punktering genom att åka på det, vilket ibland kan vara oundvikligt. Om alla skulle återvinna sina glasprodukter, skulle inte detta problem förekomma alls. Men det är ju förstås inte lätt att få alla människor att gå med på det.
85 % av allt glas som används är så kallat returglas, ett exempel är läskflaskor. Dessa förpackningar rengörs och återanvänds gång på gång. Återstående 15 % kallas återglas, det vill säga t.ex. vinflaskor som inte är pantbelagda. Dessa kastar man till återvinning, och de kommer till nytta vid ny glastillverkning och man kan använda dessa glasskärvor i nedsmältningen istället för råvarorna. Dessutom går det åt mindre energi med denna metod. Råvarorna kan ersättas av 90 % med glasskärv från återglaset. Den här metoden är alltså mycket mer miljövänlig, vilket vi alla tjänar på.


Användandet av glas har påverkat våra livsvillkor mycket, det är en god uppfinning vi har stor nytta av i våran vardag. Det används mycket till förvaring, men där anser inte jag att den har så jättestor betydelse, eftersom att plast går lika bra att använda i de flesta situationerna. De mest betydelsefulla med glas måste vara att man kan se igenom det, det är nog det som är speciellast med detta material. Hur skulle våran vardag se ut om vi inte hade fönsterglas i våra hus, bilrutor och glasögon?
Materialet har underlättat mycket för personer med synsvårigheter, som nu har fått en stor användning av glasögon.


Egna reflektioner

Jag tror definitivt att glas har en framtid, det finns inget material som helt skulle kunna ta dess plats. Visserligen skulle man kunna använda plast i stor utsträckning, men eftersom det repas lättare och kanske inte tål samma temperaturer är det inte alltid en sådan bra idé.
Dessutom är glas mer miljövänligt att framställa än plast, och där väger ju en stor del in.
Jag ser inga direkt nya användningsområden för glas, det används redan inom väldigt många områden. Möjligen att man kommer att använda det mer till riktigt fina ställen. Göra lyxställen mest bestående av glas, p.g.a. att det är så fint. Som i hotellrum eller att framställa många produkter för lyxens skull i glas. Det finns ju redan i viss utsträckning, men jag tror att den branschen kommer att bli större.
Idag går ca 40 % av världens glasförbrukning åt till renovering av redan befintliga byggnader, och vanligt fönsterglas behöver bytas i genomsnitt vart tionde till vart tjugonde år. Detta är inget hinder eftersom det kan återanvändas till stor del.
Man tillverkar ju trots detta nytt glas hela tiden eftersom behovet ökar, men...