Stress

2 röster
25128 visningar
uppladdat: 2007-04-11
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Burnout av Mart Jurisoo:

I en text Mart Jurisso talar om att stress som har funnits i alla former sedan människans ursprung. Men skillnaden mellan stress då och nu är stor. Dagens stress är ett fenomen för vårt samhälle. Vi får idag mycket mer information än förr. Visste ni att idag innehåller en dagstidning lika mycket information som en människa fick under hela sin livstid under början av 1800-talet. Utvecklingen går också mycket snabbare idag än förr.
Idag måste individen lära in nya kunskaper, olika roller och rollkonflikter på en kort tid.
Detta påverkar människans kapacitet och prestation i privata och sociala livet och framför allt
i deras arbetsliv. I texten citerar Jurisso en grupp arbetare som har det väldigt svårt att bearbeta deras stress och utbrändhets symptom.
Dessa symptom är relaterade till arbetsmiljön som dessa personer arbetar i, såsom t ex
den offentliga sektorn inom vård, skola och polisen och så vidare.
Specialister och andra studier försöker att hitta svar på hur vi skall få bukt på denna nya
Samhällssjukdom men än så länge finns det inte mycket till lösning eller svar på dessa frågor.
I Sverige lider idag två av tre människor av någon form av stress.
En undersökning har visat att 63 % lider av stress i arbetslivet.
I stockholmsområdet visar dessa siffror på upp emot 70 %. De som bor i Småland på Öland och Gotland lider mindre av stress än normalt.
Jurisso anser att stress och utbrändheten i vårt samhälle kan relateras till olika fenomen i omgivningen. Det kan t.ex. bero på slimning av organisationer på teknik och informationssidan och av detta blir det hög arbetsbelastning på de resterande. Han menar också att arbetsuppgifterna har blivet mer påfrestande och bristen på tid ger människor sämre egenkontroll och pga. detta presterar individen dåligt på arbetet, hem oss familjen och även social relationer blir mycket sämre.
Detta gör att individen är tröttkörd och är i konflikter med sina olika livsroller dvs. att man har tappat kontrollen över sig själv och detta kallas för utbrändhets symptom. Utbrändhet handlar om en känslomässing smitta och detta innebär att symptom på utbrändhet kan smitta. Detta har inget med varför utbrändhet uppstår utan snarast med mekanismen och varför den sprids och utvecklas.
Då menar man att individer med utbrändhet fungerar som rollmodeller, att andra människor imiterar utbrändhets symptom genom en process av känslomässig smitta.
Det kan vara genom ansiktsutryck, tonläge och emotionellt negativa känslor. Man får inte glömma att de negativa känslorna sprids sig snabbare än de positiva.


Stressens fram- och baksida
Eva Johansson påstår att stress är individens eget fel; dvs. att stress uppstår när de yttre kraven på individen överstigar deras förmåga att möta krav.
Detta är en samspelet mellan individen och omgivningen och det innebär att i människors sätt att tänka föreligger stress när individens resurser måste utnyttja extremt mycket kraft för att klara av påfrestningar.
Ett sådant tankesätt kan också bli ett sätt för människor att hantera och bearbeta olika påfrestningar.
Man kan få olika typer av stress som t.ex. Hjärnstress, semesterstress, julstress, tekniskstress, informationsstress och så vidare detta beror på vilken typ av personlighet individen har och alla kan reagera olika i olika situationer. Alla människor upplever någon i livet olika stressmoment genom frustration.
Eva anser att avgörande för graden av stress är vad människor utsätts sig för och hur hon/han upplever stress och hur hon/han hantera det.
Vidare anser hon att stress är egenskap hos människor och därför att måste individen lära sig själv hantera sina stressituationer. Det finns ingen annan som kan göra det åt henne.
Eva menar att alla människor behöver små doser av stress för att detta är positivt, nödvändigt och välgörande för individen. Små doser av stress är bara nyttigt, det ökar vår fysiska prestationsförmåga. Kroppen förbereder sig för att kunna hantera förändrade förutsättningar, men ökar också kognitiva prestationer, motivationen i livet och detta gör att människor håller sig i alerten. I en del fall kan kroppens reaktioner vara till stor hjälpa för stressade människor att klara av det som hon uppfattar som hotande. Vidare påstår Eva att Individen som lider av positiv stress måste lära sig att utnyttja möjligheterna genom att säga nej till sig själv eller till de situationer som begär för mycket av denne.
Människor med positiv stress arbetar bäst när de är stimulerade och ivriga. Positiv stress ger individen svara på krav och individen känner sig allt mer inspirerad, kreativ och konstruktiv.
Man ska använda sina tidigare erfarenheter för att behärska stressfaktorer genom att tänka positivt och ta bort vanan att tänka negativt.

Ur: Vad vill du egentligen? (Av Erika Falkenström)
Erika försöka ger oss en bild av vad som är orsaker till Stress och utbrändhet.
Erika ställer olika frågor till individen; som t ex: Hur ska vi förstå eller tolka detta – egentligen? Hon påstår att politiker och fackförbund anser att stress och utbrändhet är en fråga om individen existentiella teorier dvs. Människor som i grund vara båda god och ond. De mena att individen är utlämnad till sina egna val då påstår politiker och fackförbund att stress uppstår som en naturligt följd av människor val och beslut som individen måste fatta på arbete, privat och sociala liv. Vidare Erika mena att orsaker till stress och utbrändhet kan bero på individen eget ansvar och skuld. Vidare anser Erika att människor har behov av livsmålet och livsmening och till och med ett personligt ansvar för sitt egna liv. Den här texten handlar om människors identitet, om samspel mellan livsmening och samhälle och ett behov av att ha någonting att tro på. Otillräckligheten kan leda individen fel hon mena att individen ibland för inte det de vill ha, och en del av människor är bättre på att hantera frustration, medan andra människor inte kan värderar sig själv som person och låta samhället värdera henne utifrån. Till sist anser Erika att stressepidemi kan bero på människor obenägenhet att ta ansvar och deras otillfredsställda behov av mål och mening i livet. Ibland kan människor vara omedvetna och de kan också ha psykiskt energi brister...

De olika perspektiven:
1. Psykodynamisk: Erika Falkenström
2. Behavioristiskt: Mart Jurisoo, Eva Johansson
3. Humanistiskt: Erika Falkenström
4. Kognitivt: Eva Johansson,

Erika Falkenström
I Erika Falkenström texten igår båda psykodynamiskt och humanistiskt perspektiven. Hon menar att individen ska kunna förstå och analysera sina olika erfarenheter och handlingar och vad som finns bakom olika upplevelsen som t.ex. Individens fantasier, föreställningar, önskningar och inre konflikter. ”Kompassen tar sin utgångspunkt i din bas, i din inre känna, och anger en önskad inriktning.” Genom psykodynamisk perspektiven kan individen få hjälp till inre förändring och frigörelsen från sina omedvetna föreställningar och kommer till rätt för att hantera och möta olika livs konflikt och tar ansvara för sitt egna liv. Det vill säga att individen måste acceptera sig själva och inser att livs förändring är möjligt.
Vidare anser Erika att individen gör sina egna val inför framtiden. ” Medvetenheter om de egna vändringarna ökar får man också andra möjligheter att vilja. Med hjälp av sin inre kompass kan man lättare orientera sig till i tillvaron.” Då anser hon att när det blir en konflikt mellan överjag och debet utlösa individen stress; jaget vet inte hur den ska lösa konflikt då individen förtränga bort stress symptomen genom att använda försvarsmekanismen eftersom individen vill har kontroll över sitt arbetsliv, privat och sociala livet, trots att all försöker för att bekämpa stress genom att använda försvarsmekanismen individens stress minska inte och en vis fall det blir bara sämre och individen kollapsar. Jaget måste hitta en kompromiss mellan överjaget och detet för att kunna lösa stress situationer.
” Den som skapa sig en personligt inre kompass ställer inte upp på vilka villkor som helst. Man kan lätt säga ja tack eller nej tack och känna sig nöjd med sitt beslut.”

Genom humanistiskt perspektiven kan vi diskutera individens livs mening och människor individuella uppfattning av sig själv och omvärldens verklighet. ”Christina Doctare, sa också att vi inte vet vad vi har för mål i livet” Det menas att människor lever i ett tomrum som ingen annan än själv individen kan fylla i livet. Människor är både god och ond för sig själva dvs. att individen är utlämnad till sina egna val och ansvar. Då anser jag att stress är en följande av individens livs val. Individen måste fatta olika beslut i livet för att kunna fylla i det tomrummet. Människor kan fylla det tomrummet med olika saker, detta bero på vilka personligheten man har och vilka värderingar man har. Det finns visa människor som lever för upptänka och belysa sanning andra kan vara den ekonomiska som kämpa för att skapa ett överskott, vidare finns det sociala människor som anser att vara med andra är det viktigaste, det finns de politiska och religiösa människor som sträva efter makt. Det finns olika sätt att fylla i livs tomrum och det finns ingen rätt och fel i hur man skapa livsmålet eftersom alla människor livsmål är viktigt för samhällens utveckling och samspelet mellan individen och samhället, men man för inte glömma att det inte är mål eller val som spelar något roller utan hur människor engagera sig i målet som är avgörande i individens liv. Sedan är det att man få acceptera och att omgivningen påverka människor livsmål och val, på det sätt måste individen anpassa sina olika mål efter det som ömvärlden behov. ”Genom att pröva olika roller och verksamheter upptäcker en människa i bästa fall vad han eller hon kan och vill”
Därför anser jag att hela texten handlar om individens fria vilja, önskan att finna meningsfullhet i tillvaron, och det här perspektivet kallas humanist.
Behavioristiskt: Mart Jurisoo, Eva Johansson
Jag anser att båda texten har olika delar som behaviorism perspektiv betonas som grund.
Eftersom Mart Jurisoo, Eva Johansson menar att stress stimuli utlösa bestämda beteende oss människor genom deras arbetsliv, arbetsmiljön, privat och sociala livet. Då kan man påstå att stress bero på en negativ förstärkningen ur omgivningsfaktorer. Som står i texten av Mart Jurisoo ”Vi ser hur stora delar av arbetslivet men också det privat livet påverkas av stress i samhället” Det vill säga att stress är ett beteenden som styrs av miljön och är inlärda.
Vidare kan man läsa i texten att ” Man tänker då att personer med utbrändhet kan fungera som rollmodeller vars symptom imiteras genom en process av känslomässig smitta.” Behaviorist påstår att individen personligheten utvecklingen bestå av inlärda beteenden och respons resultat. Alla människor handlingar har formats av omvärlden, därför att individens egen vilja inte kan förändra någonting dvs. att det är samhället , intryck och erfarenheter som styr människor personlighet. ”Det kan gälla ansiktsuttryck, tonläge och emotionellt uttryck. Negativa känslor tycks vara mer smittsamma än positiva.” Då anser behaviorist att stress är orsakade av felaktig inlärning kan man ”lära om”, och därmed kan individen bli av med sina obehagliga frustrationer och negativa känslomässiga. Speciella miljömässiga faktorer oss individen kan bli manipulerade för att skapa beteenden. Så om vi t.ex. ska göra en beteende uppskattning på en individ som tolkar en given situationen som hotfull så ska vi först försöka definiera individens rädsla, sedan ska vi göra en komplett beskrivning av andras reaktioner till hotfull situationer och annat som kan förstärka beteendet med en analys av hur man kan signalera och förstärka ett beteende där individen inte känna vissa hotfull för den situationen som arbetslivs påverka vid vissa individen. Vi kan se i Eva Johansson texten om positiv stress och hur kan individen använda sig av Positiv förstärkning och uppmuntring och belöning som inlärning process mot stress vilket leder till att beteendet upprepas. Behaviorist menar att individen kan förändra sitt beteende genom att lära om sig, men inte med individens egen vilja. ”När du tar hjälp av stress för att höja din prestationsförmåga använder du dig av tidigare erfarenheter.” Och på den viss för människor en positiv förstärkning och uppmuntring som utför att positiv stress beteendet upprepas

Kognitivt Eva Johansson
Till skillnad från de andra psykologiska perspektiven, som fokuserar på hur individen påverkas av sig själva, andra individer och vår omgivning, fokuserar den kognitiva perspektiv på vårt sätt att tänka. ”Stress är något du skapar med dina tänka och därför du själv lära dig hantera den.” Grund i kognitiv teori är att det är människans kognition som bestämmer hennes känsloupplevelser och leder till vissa bestämda affektiva svar. Individer konstruerar aktivt sin verklighet. Den kognitiva teorien anser att individer inte är passiva mottagare av yttre stimuli eller fysiska fenomen utan deltar aktivt i skapandet av sin egen verklighet.. Antaganden och tankescheman bestämmer hur individen ska bedöma och tolkar de olika händelser som individen upplever. Men problem med detta är att vissa människor kan lagrar i en ”fel scheman”. Som t.ex. stress situationer " Stress uppstår när vi tolkar en given situationer som hotfull, vare sig det är realistisk eller inte.” Dvs. att dessa kognitiv fel schema kan leda till felaktiga slutsatser även om situationen uppfattas riktigt. Specialist menar också att vårt sätt att uppfatta och tolka olika situationer ofta avgör hur vi kommer att reagera känslomässigt. Individen kan försöka avleda tankarna, försöka få distans till sitt sätt att se på arbetslivet och omvärlden, försöka förändra sin förklaringsteori från pessimistisk till mer optimistisk för att människor uppfattningar är ofta en skrämmande bild av olika stress situationer, men individen måste bekämpa sina pessimistiska tänka genom att lagra in optimism tänka och det blir lätt att följa när individen väl har börjat. När människor väl har vant sig vid att ifrågasätta negativa uppfattningar flyter det dagliga livet mycket lättare och man mår mycket bättre. ”Då kan du styra stressen och låter inte den styra dig.”

Min egen förklaring för stress

Dagens samhälle bär höga krav på människor och vi måste snabbt reagera på förändringar. En snabbare kommunikation, anpassning till utveckling i arbetslivet, krav på högre prestationer, förändrade relationer mellan människor blir allt sämre för att individen saknar självkänsla och självförtroende för att förhandla med andra.
Exempel: För 20 år sedan svenskarna tänkte inte så mycket på:
Människor hade inte lika höga förväntningar och krav på sitt arbete som idag och detta orsakar stress i dagens samhälle, för att vi har egna och andras krav och förväntningar som kan styra och påverkar vår framtid. Människor är inte förberedda på att ta ansvar for alla dessa krav och behov.
Den ekonomiska utvecklingen:
Det ekonomiska system som dominerar i den värld vi lever i dvs. globalisering. Denna ide utgår från att det är bra för hela mänskligheten om individer och företag försöker tjäna så mycket pengar som möjligt på att sälja varor och tjänster. Med denna ekonomiska utveckling har det också kommit en hög arbetsbelastning, jag menar att arbetsuppgifterna blir mer påfrestande och bristen på tid ger människor sämre egenkontroll.
Informations samhälles krav. Skapar en global media dvs. man får information, bilder och intryck från andra länder och världsdelar. Och detta innebär en ökning av möjliga referenspunkter för identitetsdefinitionen. Medierna är för vissa människor en primär källa för definitioner och bilder av en social verklighet. En central för identitetsskapande blir en form av kulturell miljö för de flesta människor. På det sätt kan Medierna tala om för oss hur vi bör leva i vårt samhälle alla denna information har makten att forma ”jaget” och i det samhälle som till exempel vår identitet, livsstil och vardagsliv. I dagens samhälle låter individen sig styras av utifrån kommande värderingar och detta utlöser teknologi och informationsstress. Individen både förväntar och krävs att hänga med i samhällets utveckling.
Höga krav på kunskap: Individen behöver kunskap för att utveckla sig själv och nå sina personliga mål. Problemet är att dagens samhälle ställer för höga krav på individens inlärnings kapacitet och förmåga. Individen ska kunna ändras snabbare och snabbare eftersom kunskap och teknik föder mer kunskap och teknik. De flesta människor hänger inte med. Dagens utbildning är till stor del baserat på informationssamhällets värderingar och krav, och det krävs snarare hårt arbete än inlärning. Individen ska lära sig allt de behöver eller i alla fall grunderna under en relativt kort period och sedan använda det i yrkeslivet. Men ju längre vi lever och ju snabbare världen förändras. Hur man ska hänga med?
Nu skall individen vara välutbildad och helst jobba heltid, för att annars är individen ingenting värd
Jag anser att alla dessa faktorer kan vara orsaker till att öka stressen i samhället? Sedan tror jag att avgörandet ligger i hur man själv styr sina möjligheter. Individen som lider av stress måste lära sig att utnyttja möjligheterna genom att säga nej till sig själv eller till de situationer som begär för mycket av denne. Individen bör inte planera för mycket. Planera bara saker så att man hinner med det man ska. Individen ska ifrågasätta deras vilja och kunnande, man ska inte heller glömma att tänka på att ta lite ledigt inemellan och detta innebär att människor inte hela tiden tänker på deras stressituationer.
Vad gör jag för att hantera stress?
Det var en bra fråga och jag är inte den bästa person för att besvara den här frågan. Eftersom jag har belastar mig själv sedan jag kommer till Sverige men jag anser inte att det är något fel på svenska system tvärtom är mina högra krav och mina ideala mål som är orsaker till min stress det vill säga jag får skilja på mig själv. Men när jag känner att jag är på gräns och jag orka inte mer går jag ifrån mina skolor arbeten och utan har dåligt samveten går jag och lägga mig eller gå jag och leka med mina barn annars ta jag en kopp kaffe och röka en cigarrett. Vidare tänker jag på de positiva saker som jag har redan klarade efter jag har kommit till Sverige och detta ger mig en positiv förstärkning och uppmuntring som utför att min stress bli positiv stress och på det sätt kan gör fortsätta att lagra in positiva tänka om framtiden. Men när detta inte fungera ringa jag hemma till mina förändra och tjatta och skratta lite om livet eftersom det brasilianska sociala livet är full av dumheter och korrupta politiska. Om det inte heller hjälpa då tänker jag på de ljusa sidor av min stress som t.ex. det finns jätte stor möjligheter att få läsa på universitet nästa år, att snart är december och jag och min familjer ska åka till Brasilien och träffa mina förändra och syskor och detta kommer att vara roligt för oss och en ny erfarenheter för mina barn; och min man har lovat mig en ny dator om jag kommer in på universitet nästa år. Då kan jag glömma min stress och prestera igen med positiva tankar och förstärkning och på det sätt ta jag tillbaka min självkänsla och självförtroende och mitt livsmål utan at...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Stress

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2007-04-11]   Stress
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7917 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×