Hur ska Sveriges energibehov tillgodoses?

8 röster
10526 visningar
uppladdat: 2007-04-22
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Sverige idag

För att tillgodose Sveriges energibehov använder vi oss av många olika bränslen. Hela 64 % av Sveriges energi kommer ifrån fossilbränslen; där 42 % kommer ifrån olja, 15 % från kärnkraft, 5 % från kol och 2 % från naturgas. Resten av energin kommer ifrån biobränslen och torv, 19 %, från vattenkraft, 15 %, eller från andra källor, 2 %. (Siffror från 1998)
För att få el använder sig Sverige dock i princip bara av två olika källor; kärnkraften står för 45 % av behovet och vattenkraften står för 50 %. Det övriga fem procenten innefattar bl.a. vindkraft. (Siffror från 2004)
Så om man bara använder dessa siffror så är Sveriges energibehov redan tillgodosett, eller hur? Men varför ska vi då ändra på oss? Jo, för att alla våra källor är inte alltid så miljövänliga, och det tar många gånger tusentals år för vissa ämnen att bildas.

Fossila bränslen

Den olja som har lagrats i marken under flera miljoner år, har vi nästan använt upp på bara några decennier. Vid förbränning av kol och olja så bildas svaveldioxid och kväveoxider som bidrar till försurningen. Naturgasen är lite renare än kolen och oljan, men alla uppräknade fossilbränslen släpper ut koldioxid vid förbränning som bidrar till växthuseffekten.
I Sverige är den största energikällan olja. Oljan används för att värma upp våra hus, genom att den eldas i kraftvärmeverk som kombinerar el och värmeenergi produktion (se bilden). Värmen från elproduktionen, ångan som får turbinen att snurra, används också till att värma upp vattnen som pumpas ut i fjärrvärmesystemet och värmer våra hus.
Sveriges kärnkraft står för mycket av den energi som går till elen i Sverige, hela 45 %. Kärnkraftsverken är billiga att bygga, men är inte speciellt effektiva. Visst så genererar de mycket energi i förhållande till mängden bränsle, men bara en tredje del av energin kommer till användning i form av el.
Sverige har under de senaste åren importerat uran främst från Australien, Kanada, Namibia, Ryssland och Uzbekistan. Andra stora producentländer är Kazakhstan, Niger, USA, Ukraina, Sydafrika och Kina. Några av dess länder är u-länder, och jag kan inte tänka mig att deras metoder för att bryta uran är fullt utvecklade. Eftersom det finns 4 gram uran i varje ton berg bildas det väldigt mycket slamprodukter. En risk är strålningen, så särskilda åtgärder måste tas mot radon och radium i luft, vatten och fast avfall samt mot direktstrålning.
Sverige importerar årligen ca 1500 ton uran, varav 70 % kom från områden där någon form av urbefolkning bor.
Efterlagringen av uranet, som används som bränsle i reaktorerna, har extremt lång halverings tid; 4,5 miljarder år. Det innebär att det använda uranet måste lagras på flera olika sätt, först mellan lagring och sen slutförvaring. Sen tillkommer det också driftavfall i produktionen i form av kläder, filter och verktyg.
I Sverige finns det mellanlagringsstationer utanför Oskarshamn och förvaring för driftsavfall i Forsmark, men i Sverige finns ingen slutförvaring av radioaktivtavfall. Två platser har börjat förundersökas för att se om de passar som slutförvarings stationer. Platserna ligger utanför Oskarshamn och Östhammar.
Jag tycker att Sverige borde bestämma sig för en av platserna, eller någon annan om de inte passar, och börja bygga en slutförvarings station snarast. Det verkar vara dumt att ha en massa avfall som man inte vet vart man ska göra av. Jag tycker också att man ska börja avveckla kärnkraften och försöka använda mindre fossilbränslen. Det kanske inte kan hända i morgon, men utvecklingen har kommit långt, i dagsläget skulle vi i princip kunna sluta använda bensin som bränsle till våra bilar och minska utsläppen. Det finns bilar som går på biogas eller el som fungerar, varför inte bara börja använda sig av dem?
Om man ska använda sig av en elbil måste man i och för sig ha mera el, men vi kanske kan hitta ett sätt att göra bilarna helt självgående med hjälp av solceller eller liknande. Solcellerna skulle kunna ladda upp bilens batteri som sen används som bränsle i stället för bensin, det skulle kunna fungera ungefär som laddningsbara batterier.

Förnyelsebara bränslen

Förnyelsebara bränslen är bränslen som aldrig tar slut. De bildas av fotosyntesen, har ett eget kretslopp eller är på något annat sätt självbildande.
(Fossila bränslen är också självbildande, men de tar lång tid för dem att bildas. Om tillgångarna tar slut kommer det ta miljoner år innan vi kan få tillgång till dem igen.)



Vattenkraften är ett förnyelsebart bränsle som står för hälften av Sveriges elförsörjning. Men det har inte varit helt oskadligt för Sverige att ha så stor produktion av ”vattenel”. Eftersom energin i vattnet inte kan lagras, så lagrar man vattnet i stället. Det bidrar till att älv landskapen i Sverige förstörs, det finns bara fyra älvar kvar i Sverige som inte används i framställningen av vattenkraft. Ekosystemen i dammarna skadas också eftersom vattnet står stilla i dammen, istället för att forsa fram. Ekosystemen som finns på land skadas när vattennivån höjs. Människor kan också ha tagit skada av vattenkraftens stora genomslag. Jag har läst att människor har fått flytta från sina hem för att ge plats åt dammarna, men jag vet inte om det har hänt i Sverige. Producenterna har också fått kritik eftersom de ofta sparar för mycket vatten i dammarna för att gardera sig. När de sen börjar regna är dammarna så fulla att det blir stor risk för översvämning, eller så svämmar det över.
Ett alternativ till vattenkraften skulle kunna vara vågkraft. Vågorna uppkommer när det blåser och vindens energi övergår till vattnet. Vågrörelsen innehåller tio gånger så mycket energin som vinden hade från början. För att ta tillvara på vågornas energi utnyttjar man tryckvariationerna och vattnets rörelse. I dagsläget används tre olika former av vågkraft; hydrauliska system, pneumatiska system och mekaniska system.
Men ännu ett system håller på att utvecklas där man tar till var på höjdskillnaden mellan vågtoppen och vågdalen. En boj läggs på ytan som följer rörelserna, bojen är kopplad men linor till en pelare som finns i en lodrät cylinder på botten. På cylinderns insida finns Permagneter, och på utsidan finns en stator. Energin som bildas när bojen följer vågens rörelse går inte att använda direkt utan måste kopplas till lik- eller växelriktare innan energin leds ut elnäten. Till skillnad från de andra sätten att utvinna vågkraft så tar den nya tillvara på den lodräta rörelsen i stället för den roterande. Den nya uppfinningen har minimal inverkan på miljön, eftersom det ända som finns på ytan är en liten boj och cylindern som omvandlar energin står så långt ner att inverkan på havets/sjöns ekosystem nästan är obefintlig.
En tillgång som jag skulle vilja utvecklades mycket mer är biobränslen. Biobränslen kommer ifrån biomassa, alltså från levande organismer. Biobränslen kommer från fotosyntesen, mer eller mindre. Exempel på biobränslen är ved, röjningsvirke, gödsel och sopor. Veden kommer i från energi skogar, som växer upp fort så de kan skövlas snabbt och användas om energi.
Vid förbränning av biobränslen släpps det ut koldioxid, precis som vid förbränning av fossila bränslen. Men till skillnad från de fossila bränslena så kan resurserna som används för att framställa vissa biobränslen, träd m.m. ta upp den koldioxid som släpps ut. Framställningen av biobränslen är också ett eget litet kretslopp, där askan från förbränningen kan användas som gödsel. Det gör att mineralämnena i askan återvinns.
Ett annat komplement är vindkraften. Den finns ännu inget jätte bra sätt att utvinna energi och el ur vindkraften. De stora vindkraftverken tar stor plats och i jämförelse med andra energikällor utvinner den nästan ingen energi alls. På långsikt kanske generatorerna kan komprimeras och ta mindre plats.


Slutsats

Jag vill att Sveriges energi behov ska tillgodoses men hjälp av energi från vatten-, vågkraft och biobränslen. Vidkraft ska också komplettera energi tillförseln. Jag vill att kärnkraften ska ha avvecklats helt, inte på en gång men parallellt med att nya energitillgångar börjar användas.
Anledningen till att jag vill att Sverige ska göra så här är att koldioxidutsläppen minskar, att vi inte behöver förlita oss på importer av uran till kärnkraften och vi behöver inte utsätta oss för möjligheten av ett nytt Tjernobyl. Sveriges kärnkraftsystem är väl utvecklat, men risken finns alltid.
Att användningen av biobränslen gör att Sverige inte heller här blir beroende av import. Men jag ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Hur ska Sveriges energibehov tillgodoses?

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2007-04-22]   Hur ska Sveriges energibehov tillgodoses?
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7989 [2022-08-09]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×