Etnologi: Föreställningar om kvinnor i det förindustriella samhället

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innehåll
sida
1 Inledning 3
1.1 Mål 3
1.2 Frågeställning 3
1.3 Tillvägagångssätt 4
1.4 Litteratur och material 4
2 Det förindustriella samhället 5
2.1 Kvinnan i bondesamhället 6
2.2 Kvinnan som sexuell och syndfull varelse 7
2.3 Kvinnan i erotisk folklore 8
2.4 Föreställningar kring kvinnor i det magiska landskapet 9
3 Slutsats 13
3.1 Källvärdering 13
3.2 Utvärdering av arbetsprocessen 14
Källor 15



1 Inledning
För att komma fram till en infallsvinkel gällande det förindustriella samhället fick vi på vår initiala Workshopträff en text att arbeta med. Den handlade bland annat om tiggare och övernaturliga väsen. Texten var mest till för att få oss att tänka kring föreställningar och livsformer i det förindustriella samhället och när vi hade stött och blött det hela ett tag kom vi fram till en gemensam frågeställning. Därefter skulle det påbörjas ett sökande efter lämplig litteratur och efter mycket läsande och sökande fann jag det jag ville ha.

1.1 Mål
Målen för delkursen Livsformer och föreställningsvärldar är:
• att ge kännedom om människors vardagsliv under olika tider och i skilda samhällsmiljöer med betoning på svenska förhållanden främst under 1800- och 1900-talen
• att träna färdigheten i att utforska hur människor använt vanor, ritualer, symboler och muntliga traditioner för att kulturellt organisera sin vardag
• att träna färdigheten att upptäcka och beskriva olika kulturers principer för åtskillnad
• att skapa insikter om samspelet mellan sociala relationer, materiella villkor och föreställningsvärldar
• att pröva olika tolkningsmöjligheter och kontextualiseringar av skilda vardagsverkligheter

1.2 Frågeställning
Den gemensamma frågeställning vi kom fram till i Workshopgrupp C var som följer. Hur är föreställningar integrerade i en livsform? Denna frågeställning har en stor bredd och det är upp till var och en av oss att rikta in den på ett område som är av intresse. Jag har åter igen valt att fokusera min studie på kvinnor och som ytterligare avgränsning valt att se på kvinnan inom bondesamhället. Vilka föreställningar fanns kring kvinnor inom bondesamhället och hur kan de knytas samman med en livsform? Andra frågor jag ska försöka finna svar på är: Vilka föreställningar får vi om kvinnorna genom folksägner, folklore, etc? Vilka föreställningar fanns kring kvinnan som sexuell varelse?


1.3 Tillvägagångssätt
Efter mötet då vi hade bestämt oss för en frågeställning så började litteraturletandet. Tyvärr blev jag sjuk och var sängliggande med hög feber i över en vecka och det blev inte mycket arbete gjort. Så på tisdagen efter påsk när jag var frisk igen påbörjades ett hektiskt arbete för att försöka bli klar till deadlinen på fredagen. Den oerhört korta tid jag har kunnat lägga ner på arbetet reflekteras givetvis i slutresultatet.
Först har jag valt att göra en kort presentation över det förindustriella samhället på 1800-talet i allmänhet, sen med inriktning på hur kvinnorna hade det och därefter går jag mer specifikt in på vilka föreställningar som förknippades med en kvinnlig livsform. Jag kommer att gå djupare in på bland annat folksägner och vilka föreställningar som fanns om kvinnor och det övernaturliga i dem samt vad förindustriell erotisk folklore kan ha haft för påverkan på föreställningar och livsform.

1.4 Litteratur och material
Litteratur jag har använt mig av för att göra den här Workshopuppgiften är: Land och stad , Svenska folksägner , Den kultiverade människan , I kvinnoled , Åtskilja och förena , Horan i bondesamhället , Kulturanalyser , Vardagslivets etnologi , Det farliga livet samt in formation från olika föreläsningar vi haft i anknytning till den här Workshopuppgiften.

2 Det förindustriella samhället
En viktig uppgift inom det etnologiska området har under lång tid varit att försöka skapa ett sammanhang mellan dåtid och nutid. För att förstå det som händer idag och varför det har blivit så måste vi se tillbaka på hur det var förr och se på hur händelser och människors föreställningar har lett utvecklingen framåt, på gott och ont. Många etnologer som har studerat kvinnan i bondesamhället har tyvärr gjort det med en systematisk snedbelastning, enligt Ehn & Löfgren. Det avslöjade sig exempelvis genom att man ofta delade in bondelivet i enbart mansarbeten och kvinnosysslor.
Sverige industrialiserades och urbaniserades ganska sent om man gör en direkt jämförelse med många andra västeuropeiska länder. Industrialiseringen, i kontexten av en revolution, tog sin början någon gång på 1870-talet i Sverige men kom inte igång på allvar förrän någon gång på 1890-talet. Att denna utveckling skedde i slutet av 1800-talet berodde dels på att man började frångå den tidigare näringskombinationen och gick emot näringsspecialisering, från naturahushållning mot marknadsekonomi, olika skiften inom jordbruket ledde till att en stor arbetskraft som tidigare behövts på landsbygden nu fanns tillgänglig för arbete inom den framväxande industrin och till hjälp var även den goda befolkningsutvecklingen under 1800-talet
Det förindustriella samhället på 1800-talet var ett bondesamhälle där majoriteten av det svenska folket bodde och var verksamma inom jordbruket. Självhushållningen var rådande inte bara för allmogen utan i stor grad även för borgare, adel och statliga ämbetsmän. Hushållsarbetet handlade oftast om att producera för egen konsumtion. Man levde i en tydlig symbios med naturen och växlingar i vädret kunde starkt påverka möjligheterna för att överleva. Allmogen levde ju inte bara i ett naturlandskap utan även i ett produktionslandskap, landskapet påverkades och indelades i olika kategorier, vilket berodde på det mångsyssleri och den näringskombination man var tvungen att föra för att överleva. Exempel på hur landskapet kategoriserades tas upp av Frykman & Löfgren vilka påtalar att t.ex. fjällbonden inte går i skogen utan går i näverskog, i fågelskog, i älgskog eller i timmerskog. Vidare nämns att landskapet har en historia, upptrampade stigar av minnen, dofter, myter och namn vilket, tror jag, gjorde landskapet än viktigare för allmogen.
Det övernaturliga, det magiska var ständigt närvarande i allmogelandskapet. Väsen som vakade över naturen och landskapet och som inte sällan straffade människor som bröt normer och tabun. Exempel på sådana väsen som intog en reell plats i allmogens medvetande i det förindustriella Sverige var olika sorters skogs-, vatten-, gårds- och kyrkoväsen. Den funktion de hade, fysisk form de antog, etc, var beroende av var de var verksamma. Dessa andeväsen kunde anta människo-, djur- eller objektsgestalt. Exempel på väsen som är förknippade med kvinnor kommer jag att gå in på lite mer noggrant längre fram i arbetet.

2.1 Kvinnan i bondesamhället
Vilken roll hade då kvinnan inom bondefamiljen? Hon var en del av hushållet vilket konstituerar en grupp av människor som bor och verkar tillsammans. Hushåll i det förindustriella Sverige bestod oftast inte av den grupp av människor vi förknippar ordet med idag, mamma, pappa och barn, det var inte någon familjegemenskap utan snarare en produktions- och konsumtionsgemenskap där förutom den direkta familjen oftast inräknades det övriga gårdsfolket som t.ex. pigor, drängar och inhysefolk, etc.
För att förhindra uppsplittring av jorden vid arvskiften, vilket hade försämrat bärkraften, dröjde det enda fram till 1845 innan bonddöttrarna erhöll lika arvsrätt med sina bröder. Det är ju fullt förståeligt att man inte ville försämra jordens eller gårdens bärkraft men det visar ju också på den historiska synen på kvinnan, som tyvärr gör sig gällande än idag även om det har blivit bättre, som svagare och oförmögen att utföra de sysslor som ansågs manliga.
Den vanliga föreställningen om dåtidens mansarbeten och kvinnosysslor gav kvinnorna en ganska diffus arbetssituation som ofta benämndes hushållsgöromål, dock fanns det något som var av ganska stor ekonomisk innebörd för hushållet nämligen textilproduktionen. I varierande skala pågick denna i varje bondehem och den var tidskrävande. Oftast omsattes den inte i pengar utan användes för eget bruk, till döttrars hemgift, etc. I det förindustriella samhället, som var patriarkaliskt, så hade männen mycket större möjligheter än kvinnorna att hävda sig både som enskilda individer och som könskollektiv. Något som dock måste ha påverkat allmogekvinnorna på ett positivt sätt och som förenade nytta med nöje var t.ex. karde- och skäktegillena som var rena kvinnogillen. Det var jobbigt att karda och att skäkta lin vilket gjorde att man gick samman i grupper för att lättare kunna utföra arbetet. Samtidigt måste arbetet ha blivit roligare att utföra när man befann sig i en gemenskap. Givetvis så hade man fest eller kalas när arbetet var utfört vilket ytterligare måste ha hjälpt arbetslusten. Växlingen mellan hårt arbete och festande förvandlade många gillen till uppsluppna tillställningar.

2.2 Kvinnan som sexuell och syndfull varelse
Det förindustriella Sverige var ett patriarkalt samhälle som reglerades av Luthers hustavla. Det var kvinnans naturgivna plikt att vara maka, mor och husmor. Här stadfästs kvinnans underordning i Bibelns skapelse- och syndafallsberättelser vilka framställer kvinna som ett från begynnelsen lägre stående väsen än mannen. Kvinnan har en nedärvd svaghet och syndfullhet vilket gör att mannen har rätt och skyldighet att göra bruk av sin myndighet över henne.
Inget snack om saken här inte, föreställningen om kvinnans underordning ger en klar bild om vilken livsform som var den accepterade i allmogesamhället. Bröt en kvinna mot dessa regler och normer så hamnade man utanför gemenskapen.
Ogifta mödrar passade givetvis inte in i detta ramverk av patriarkal struktur och det var gängse norm att kvinnan var den som utsattes för sanktioner, även om givetvis en man måste ha deltagit, av både bybor och myndigheter. Dåtidens kvinnoideal var en gift barnaföderska som underordnade sig de föreställningar som sa hur hon skulle vara och därmed naturligt föll in i den livsform som den Lutherska hustavlan satte upp för kvinnan. Gjorde man avbrott mot dessa normer sågs man som en samhällsfara, föreställningar fanns om att en sådan person t.ex. kunde sätta sjukdom, horeskäver eller engelska sjukan som beror på brist på vitamin D, på spädbarn. Detta av en mängd exempel på att det var kvinnan som ansågs syndfull vid en utomäktenskaplig graviditet påverkar också den livsform som allmogekvinnan befann sig i, anser jag. Vad ansåg då kvinnor själva om denna situation? Det var givetvis de gifta kvinnornas, vilka var normen, syn eller åsikter som den ogifta modern tog i beaktande. En föreställning som fanns bland gifta kvinnor var att skäver kunde framkallas hos deras ofödda barn. Var de havande och träffade en ogift moder var risken stor att deras barn skulle vara skadat vid födseln.
Teorier kring sekelskiftet 1900 gjorde gällande att bönderna överlag var sinnligare och mer sexuella under den förindustriella tiden jämfört med övriga grupper. Som exempel kan man se på att nattfrierier, vilka var vanligt förekommande bland allmogen, sågs som lämningar av en historisk promiskuitet. Självklart hade både kvinnor och män en ganska pragmatisk syn på fortplantning och skaffade sig troligtvis i tidiga år kunskaper om det med tanke på att man hade djur på gården som skulle betäckas. Även om barnen inte fick berättat för sig om hur detta gick till rent fysiskt så fick de nog en ganska klar bild över orsak och verkan i de sexuella sammanhangen.

2.3 Kvinnan i erotisk folklore
Erotisk folklore är, enligt Inger Lövkrona, folkdikt som skämtsamt gestaltar sexuella relationer och handlingar mellan kvinnor och män i en lantlig kontext i det förindustriella samhället. Aktörer är bönder och bondhustrur, drängar och pigor, gubbar och käringar, som förför och bedrar till synes när och var som helst. Tidigare forskning kring erotisk folkdikt anger syftet med dikten att vara underhållande samt var ett uttryck för undertryckta sexuella önskningar och frustrationer.
Hurdan var då synen på kvinnors sexualitet inom folkloren? Inger Lövkrona hävdar att den erotiska folkloren var en av de diskurser där folkliga uppfattningar om kön och sexuella relationer i det förindustriella samhället kom till uttryck samt att den har existerat jämsides med vetenskapliga, religiösa och juridiska diskurser. Kvinnlighet och manlighet gestaltas i sexuella relationer och diktningen har härmed haft en roll i legitimeringen av könsskillnader. De föreställningar om kvinnans sexualitet som existerade i den erotiska folkloren måste ha påverkat kvinnosynen och då även den kvinnliga livsformen för allmogekvinnor, tror jag. Enligt Lövkrona har kvinnlighet och manlighet i det förindustriella samhället tidigare nästan uteslutande baserats på arbete och arbetsfördelning mellan könen och försöker här visa att andra aspekter var av stor vikt för hur de själva såg på könsindelning och vad det berodde på. Hon försöker i sitt arbete belysa den erotiska diktens betydelse och hur den har tolkats av kvinnor och män samt hur den har bidragit till deras uppfattning om sig själva och sin omvärld. Bra och viktigt att belysa, anser jag, eftersom föreställningar om den kvinnliga livsformen jämfört med den manliga, då precis som i vårt moderna samhälle ofta bara reglerades av arbetet man utförde.
Exempel på stereotyper från det förindustriella Sverige Lövkrona tar upp gällande kvinnors sexualitet är den suktande ogifta kvinnan som vill bli av med sin oskuld och bondhustrun som är liderlig och lysten. Männen i berättelserna ses inte som negativa, vilket kvinnorna gör, även om de har föräktenskapliga sexuella förbindelser, är med någon annans hustru, eller är otrogna mot sin egen hustru.

2.4 Föreställningar kring kvinnor i det magiska landskapet

”I nästan varje sägen skymtar konturerna av de dagliga levnadsförhållandena
förr. Man arbetar på åkrarna, vid kolmilorna, i fäbodarna, man gifter sig, får
barn, dör. Men allt detta är bara staffaget kring det som är sägnernas egentliga
innehåll: hur man uppfattade omvärlden och det förflutna, hur det övernaturliga
tog gestalt i vardagen. Tillsammans ger de en fast utformad, åskådlig bild av
en föreställningsvärld, som levde kvar på landsbygden fram till folkbildningens
tid.

De väsen, eller naturfenomen och allmänt psykologiska fenomen, som många folksägner baseras på räknas som traditionens upprätthållare. Ofta är nyckelfiguren i sägnerna inte de väsen som omnämns utan de personer som råkar ut för det supranormala. Ofta handlade tron på dessa väsen om binära oppositioner, man delade in saker i t.ex. ordning och kaos, det naturliga och det onaturliga, manligt och kvinnligt. Detta är ganska naturliga indelningar eftersom exempelvis ordning och kaos definierar varandra. Ingen ordning utan kaos och inget kaos utan ordning. Dessa poler överlappade ofta varandra och denna överlappning var en mediator mellan polerna, enligt Stattin som även hävdar att dessa väsen och sägnerna kring dem var en tankens polis som fanns för att bevara och befästa gränser mellan olika sociala skikt i den samhälleliga hierarkin. Problematiskt, tycker jag, att använda sig av väsen som enligt den kristna tron inte existerar för att t.ex. bibehålla den patriarkala strukturen enligt Luthers modell som man skulle leva inom ramarna för. Det enda väsen vars existens har varit officiellt erkänt är Djävulen och genom kyrklig förkunnelse förts in i svensk folktro och fått en dominerande plats där.
Denna indelning i t.ex. kaos och ordning, manligt och kvinnligt är användbar även för oss idag, som etnologer, eftersom det är ett verktyg att använda när vi gör kulturanalyser och upprättar söklistor i det syftet.
Vilka var då de folktroväsen och sägner som förknippades med kvinnor? Vilka föreställningar kring kvinnor och folktroväsen fanns det och hur påverkade det kvinnornas livsform?
En del sägner var syftade som lärdomar, man skulle lära sig hur man skulle bete sig och hur man skulle agera. Ett exempel på det är någon som hör ett samtal mellan två trollmoror. ”Va ger du dina barn å äta, di ä så tjocka och feta?” Den andra svarade ”Lördagsbakat bröd och söndagskärnat smör.”. Läxan kvinnor skulle ta till sig här var att hon skulle respektera sabbaten för annars kunde trollen ta maten. Andra sägner varnar för hur man skall bete sig och ställen man skall undvika för annars ökar risken för att råka illa ut. Detta hade nog sin naturliga förklaring i att det inte var ett ofarligt samhälle man levde i och faran kunde dyka upp var som helst. Inpräntades då redan i tidiga barna år, genom sägner, olika sätt att undgå faran så var det lättare att undvika den. Sen så kan en del av sägnerna nog ha använts, enligt mig, av det Lutherska patriarkatet som ett alldeles lysande sätt, att använda sig av människors redan existerande rädslor, för att lättare behålla kvinnan på sin plats i samhället.

Väsen som förknippas med kvinnor och som kan sägas bidra till föreställningar kring kvinnor och hur de var integrerade i den kvinnliga livsformen är t.ex. troll, trollkunniga människor, mjölkhare, maror och varulvar.
Man kunde bli bergtagen av trollen och i farozonen var framförallt kvinnor som nyligen fött barn som ännu inte blivit kyrktagna av prästen. En folktro som jag tycker visar föreställningen om kvinnan som en syndfull varelse och som snabbast möjligt ska återvallas in i kyrkan för annars kan det gå illa för henne. Kyrkan använder sig av folktron för att behålla kvinnorna i deras utstakade livsform, några avbrott tolereras inte. Då kan det ju gå illa och man kan bli bergtagen.
Gällande trollkunniga människor och hur dessa förknippas med kvinnor så är det huvudsakligen två traditionskomplex som gjort sig gällande, blåkullatron samt trolldomsföreställningar kring mjölkhushållningen. Det jag nämner här är gällande mjölkhushållningen, då jag antar att det finns en ganska generell kunskap gällande blåkullatron. Exempel på hur trollkäringar stal mjölk från sina grannar är att de kunde tillverka väsen som stal mjölken åt dem. I Götaland och Svealand var tron att detta väsen liknade en hare, mjölkharen, vilken sprang och diade mjölk från korna på granngårdarna som den sedan spydde upp i kärl som dess ägarinna satt ut. Rent allmänt var det ju så i Sverige att trolldomskunniga människor, det var kvinnor. I Finland var det däremot en stor del män som blev dömda i trolldomsprocesser. Skälet till att det främst var kvinnor som var s.k. häxor var en utbredd tro i Europa och många avrättades p.g.a. det. Dock var det i det förindustriella 1800-talet inte längre tal om några dylika häxprocesser som det hade varit i slutet av 1600-talet. Dock fanns det ju uppenbarligen en utbredd tro på att trolldomskunniga människor fanns. För mig verkar det som att även här gör sig den kristna föreställningen om kvinnan som syndfull gällande. När kon sinade och inte gav mjölk så behövde man en förklaring och när någon naturlig sådan inte fanns så måste det ju ha berott på trolldom och eftersom kvinnan är syndfull av naturen så föll det sig ganska naturligt i ett kristet samhälle att en kvinna är den skyldiga.
Gällande maror och varulvar så ansågs de förknippade med trolldomskunniga människor i den mån att man trodde att vissa människor kunde förvandlas. Denna förvandling drabbade barn till kvinnor som försökt undgå födslosmärtor genom att krypa genom ett föls fosterhinna. Födde hon en pojke kunde denne förvandlas till varulv och födde hon en flicka kunde denna förvandlas till mara. Födslar var farliga på den här tiden, många kvinnor dog i barnsäng, och det här verkar vara en moralisk läxa som ska påvisa att man inte ska bryta mot den naturliga ordningen, inte försöka ta bort födslosmärtan, utan acceptera naturens gång. Vilket har sin spegling i det patriarkala tänkandet att kvinnan även skulle acceptera sin naturliga plats som underordnad mannen.
Det fanns många mytiska varelser i den förindustriella världen och skälen till att de existerade i folks föreställningsvärldar var nog till stor del, anser jag, för att förklara det oförklarliga. Sen fyllde de ju en funktion i det patriarkala samhället också även om det inte var varelsernas primära eller ursprungliga funktion.


3 Slutsats
Föreställningar kring kvinnor fanns det massor av i det förindustriella Sverige och även föreställningar i senare tid om förindustriella kvinnor. I den här Workshoprapporten så har jag nog bara nämnt ett fåtal av dem. Och jag känner att de absolut går att koppla samman med och även se som integrerade i den kvinnliga livsformen, då främst allmogekvinnans, under den tidsperiod som det gäller. De föreställningar jag tycker mig ha fört fram är att kvinnan framförallt sågs som svagare än mannen vilket visas genom arbetsfördelningen och den vikt man lade vid de olika arbetsområdena samt att kvinnor inom erotisk folklore och folksägner har haft en viktig del i den kvinnliga livsformen och hur samhället, läs männen, såg på, lade vikt vid och kategoriserade kön och könsroller. Kvinnan var givetvis syndfullare vilket hade sin naturliga kristna förklaring och som tyvärr har gett många kvinnor i historien lidanden. De har stötts ut, ansetts farliga, ofta p.g.a. händelser där även en man varit deltagande men undsluppit de bestraffningar som t.ex. en ogift moder utsattes för.
Oavsett vilket deras ursprungliga syfte har varit och oavsett om det är folksägner, erotisk folklore eller allmänna föreställningar om hur kvinnor ska vara så är det för mig uppenbart att de alla kom att användes i ett Lutherskt hustavlesyfte. De kan f...