Kroppens organ

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Hjärnan
Först när hjärnan fått informationen blir man medveten om signalerna ute i kroppen.
Hjärnan består av storhjärnan, lillhjärnan och hjärnbalken. Från hjärnstammen går ryggmärgen som innehåller nerver, som leder information från och till hjärnan. Nerverna går sedan ut i hela kroppen. Det kan ta några hundradels sekunder för informationen från nervtrådarna att komma till hjärnan. Det märker man på t.ex. när man råkar lägga handen på en het platta, då tar det ett litet tag för handen att reagera. Men det är inte så konstigt, informationen måste ju först komma upp till lillhjärnan sedan ska den reagera och sedan skicka tillbaka information om vad handen ska göra. Men något som går fortare är när man blinkar för att t.ex. inte få in ett småkryp i ögat. Det tror jag beror på att det är kortare väg för nerverna mellan ögonlocken och hjärnan. Då behöver ju inte informationen ”fara så långt”.
Hjärnan förbrukar en femtedel av kroppens syreintag. Blodet kommer till hjärnan via två artärer som sedan sammanbinds till en ring på hjärnans undersida. Artärerna grenas sedan och når ut till hela hjärnan.
Hjärnan behöver konstant blod och för att fungera ordentligt, och förbrukar ca 1L blod i minuten. I hjärnan finns det hundratals miljoner nervceller, som finns för att hjärnan ska kommunicera. De är kopplade till varandra, och på så sätt samarbetar hjärncellerna. Runt hjärnan finns det hjärnhinnor och vätska, de finns för att underlätta om man skadar sig. Så istället för att hjärnan ska få en kraftig smäll om man slår i huvudet, dämpar vätskan och hjärnhinnorna kraften från smällen.



Storhjärnan utgör 90% av hjärnans vikt, och är mest utvecklad.
Storhjärnan styr bl.a. känsel, muskelrörelser, tal, syn, lukt, minne och hörsel. Den består av två halvor som kommunicerar med varandra, de halvorna kallas för hemisfär. De kommunicerar genom hjärnbarken som sitter på hjärnans yttre del. I hjärnbarken finns det miljontals nervtrådar. Nervcellerna i hjärnbarken styr minnet, tänkandet, att vi blir medvetna om allt man ser och hör. Vi människor är unika med vår utvecklade hjärnbark, tillskillnad från andra djur. Storhjärnan är veckad, som en valnöt.
Vecken kallas vindlingar med mellanliggande fåror. Några fåror är extra tydliga och de delar in de båda hjärnhalvorna i olika lober, pannlob, hjässlob, tinninglob och nacklob. Förr trodde forskarna att det var en stor skillnad på höger och vänster hjärnhalva, men modern hjärnforskning har inte kunnat konstatera detta. Men för en del av hjärnans uppgifter spelar den ena hjärnhalvan större roll. Den högra hjärnhalvan styr vänster kroppshalva, och den vänstra hjärnhalvan styr höger kroppshalva. Höger hjärnhalva ansvarar mest för det estetiska och den vänstra hjärnhalvan för det teoretiska.
Man kan leva med bara en hjärnhalva, det är det en kille som gör i USA. Han blev skjuten i huvudet och lever nu enbart med en hjärnhalva. Han mår bra nu.

Lillhjärnan är en liten hjärna som sitter under storhjärnan, i bakhuvudet. Den är mer veckad. Den styr bl.a. balans och rörelser. Lillhjärnan kallas för ”samordningscentralen” för att den hjälper bl.a. till med att samordna muskelrörelserna så att de blir exakta och mjuka.


Hjärnstammen förbinder den stora hjärnan med ryggmärgen. Den styr t.ex. andningen, blodcirkulationen, hjärtats slag, alltså kroppens automatiska funktioner. I hjärnstammen styrs även sömnen och vakenheten.


Tänkandet *1
Någon i bänken framför dig vänder sig om och viskar, vad har du för telefonnummer? Vad händer i din hjärna? När kamraten börjar vända sig om ser dina ögon det och skickar impulser via synnerven (1) till hjärnans syncentrum . (2) impulserna förs sedan vidare och tolkas så att du förstår att kompisen vill säga något. Dina ögonmuskler styrs då av rörelsecentrum (3) så att du tittar på din kamrat. Samtidigt börjar hjärnan filtrera bort ljud som just då inte är viktiga. Viskningarna fångas upp av örats sinnesceller. Via hörselnerven går impulserna till hjärnbarkens hörselcentrum (4) och vidare till språkcentra (5) där ljudet översätts till meningsfulla ord. Flera olika centra i båda hjärnhalvorna måste medverka när vi ska förstå talet. När du uppfattat frågan och du ska skriva ner ditt telefonnummer aktiveras de minnescentra där ditt telefonnummer finns lagrat. Det plockas fram så att du medvetet tänker på det. Från rörelsecentrum (6) får handens muskler order att skriva ner numret. Medan du skriver kontrolleras dina rörelser av lillhjärnan så att siffrorna blir tydliga. Sedan ger andra nervceller i rörelsecentrum (6) hand- och armmusklerna order om att räcka fram lappen. Kanske går också impulser till talcentrum (7) så att du säger – ”Här!”

*1 Ett utdrag från Biologi boken.

Hjärtat är en stor muskel (ca lika stor som en knytnäve) som pumpar runt blodet i kroppen, så att kroppen får den näringen som den behöver. Hjärtat slår ca 30 miljoner slag/ år. i hjärtat finns det 2 kammare och två förmak. I höger förmak kommer först det syrefattiga blodet in, det pumpas sedan in tillhöger kammare. När blodet kommit in till höger kammare stängs två klaffar ihop för att förhindra att blodet åker tillbaka. Blodet pumpas igenom en till klaffspärr för att sedan pumpas ut till venerna igen. Från venen pumpas blodet till lungan för att hämta syre. Syret hämtas och det syrerika blodet transporteras in till hjärtat genom vänster förmak, och pumpas sedan vidare till vänster kammare. Därifrån pumpas blodet ut till aortan för att sedan komma ut till hela kroppen. När blodet pumpats ut ur hjärtat vilar det en kort stund inför nästa blod pumpning.

Hjärtat behöver själv försörjas med blod, så därför går det kranskärl runt hjärtat som levererar blod när hjärtat vilar. Kranskärlen kommer direkt från stora kroppspulsådern och grenar sig sedan, därefter tömmer de sig slutligen i höger förmak.

Hjärtat slår automatiskt genom att sinusknutan sitter på höger förmaks vägg. Sinusknutan består av specialiserade hjärtmuskelceller som regelbundet startar urladdningar. Impulsen sprids snabbt till höger och vänster förmak genom hjärtmuskelns speciella uppbyggnad. När impulsen nått höger förmak möter den AV-knutan. Den stannar impulsen en kort stund så att förmaken ska hinna tömmas. AV-knutan består också av muskelceller. Efter det får kamrarna en impuls att dra ihop sig. Sedan skickas den vidare till His´ska bunten. Den är likartad nerverna. Dessa tre punkter kallas för hjärtats retledningssystem. Sammandragningen som bildas är ett hjärtslag. Det är hjärtslaget man känner om man lägger fingret på innersidan av handleden, och det är då det systoliska trycket man känner i artären. Det systoliska blodtrycket är den kraft som blodet får när kamrarna dras samman och blodet pumpas ut i kroppen. Det finns även ett diastoliskt blodtryck som är den kraft som kvarstår i systemet när hjärtat fylls med blod.
Denna process kan inte styras med viljan och ingår i det autonoma nervsystemet. Man kan dock dö i brustet hjärta menar Ilan Wittstein vid Johns Hopkins University i USA, i en tidningsartikel från illustrerad vetenskap. autonom
Kan man dö av brustet hjärta?
Kan man dö av brustet hjärta? Kan man bli så ledsen att det kan vara livsfarligt?
Nya undersökningar tyder på att hjärtesorg faktiskt kan leda till fysiska hjärtproblem, som i värsta fall kan sluta med dödsfall. Hjärtspecialisten Ilan Wittstein vid Johns Hopkins University i USA har tillsammans med en grupp forskare visat att de överväldigande känslostormar som ofta följer på ett avbrutet kärleksförhållande kan resultera i en hjärtkollaps. Hos en del kvinnor, som led av bröstsmärtor, konstaterade Wittstein att mängden stresshormoner hade ökat explosionsartat. Hormonerna fungerar som ett gift för hjärtat och kan förlama hjärtmuskeln, så att offren går igenom något som påminner om en hjärtattack. Kvinnorna hade alla upplevt känslomässig nedbrytning, som bottnade i olycklig kärlek. Ilan Wittstein kallar fenomenet för stressinducerad kardiomyopati, eller mer populärt, ''''tillfälligt brustet hjärta-syndrom''''.
Ett utdrag från en artikel i nr 1/2006 på sidan 8 i illustrerad vetenskap.
http://www.illvet.se/polopoly.jsp?d=147&a=1881
Vissa menar att personligheten sitter i hjärtat, många som har fått ett nytt hjärta genom en transplantation har märkt att de förändrats. De har bytt personlighet. I vissa fall minns till och med personerna saker som de aldrig upplevt. I USA är det ofta sed att få upplysning från organdonatorns identitet. Ibland har då patienten känt att han/ hennes nya personlighet stämmer helt överens med den avlidnes innan han dog.
Detta tvivlar jag dock starkt på. Det kan mycket väl vara så att personen som fått ett nytt hjärta överdriver och vill att det ska vara så. Det är mycket omtumlande och psykiskt jobbigt att bli opererad och få ett nytt hjärta, så det är klart att det sätter sina spår. Jag menar att det är klart att man förändras efter att ha gått igenom ett sådant stort ingrepp. Det är mycket patienten hinner gå igenom och tänka på under sin sjukhusvistelse. Dessutom kanske man värdesätter livet och dess innehåll på ett annat sätt och ändrar sitt tankesätt automatiskt. Men visst, ingenting är omöjligt.
Lungan finns för att venerna ska hämta syre och föra det till cellerna. Den har konsistensen som en tvättsvamp.
För att luft ska kunna komma i lungorna lyfts revbenen och mellangärdet/ diafragman sänks. Lungorna sitter ihop med mellangärdet och utvidgas, eftersom trycket i lungan sänks sugs nytt syre då in för att göra trycket jämnare. När kroppen har tagit det syret som fanns i luften som vi andades in, slappnar mellangärdet av och lungan pressar den syrefattiga luften tillbaka.


Innan luften når lungorna delas den upp i två bronker, som sedan delas upp i mindre luftrör (segmentbronker). De i sin tur grenar sig och blir bronkioler. De slutar vid lungblåsorna (alveoler). I alveolerna sker utbytet mellan syre och koldioxid.
Alveoler fungerar så att luft kommer in i lungblåsan, runt lungblåsan finns kapillärer. Blodet på ena sidan alveolen är mycket syrefattigt, och naturen vill alltid ha utjämnat tryck (lika mycket på båda sidor). Så syre pressas in i blodet, tas upp av de röda blodkropparna och fortsetter ut i kroppen. Medans vatten och koldioxid pressas ut och ur lungan vid utandning. I varje lunga finns det ca 400 miljoner lungblåsor.

Andningen sker automatiskt och styrs av signaler från andningscentrum i förlängda märgen. Men man kan påverka andningen genom tankarna. Det sker från stor hjärnans bark.

Om inte kroppen får syre kan inte cellerna fungera normalt. Utan syre längre tid kan leda till hjärnskador eller döden. Och om inte koldioxiden transporterades bort från cellerna skulle cellerna dö av surförgiftning.

Varför vi blir andfådda vid t.ex. träning, beror på att cellerna då gör av med mer energi för att orka med. Med när kroppen gör sig av med energi måste den ha syre. Så för att kroppen ska få tillräckligt med syre snabbt, så andas vi fortare.

Blodomloppet finns till för att transportera näring och syre till kroppen. Utan blodomloppet skulle det inte vara möjligt för oss människor att leva, för hur skulle annars kroppen få näring? Blodkärlens väggar består av glatt muskulatur.
En fullvuxen människa har mellan 4-6L blod som cirkulerar runt i blodomloppet. Halva blodet består av blodvätska (blodplasma), den består av vatten, proteiner, socker, salter och olika hormoner. Blodet innerhåller också röda blodplättar (som transporterar syret), vita blodplättar (som hjälper till att försvara kroppen) och blodplättar (som hjälper till att läka sår).

Artärer är de blodkärl som transporterar syre rikt blod från hjärtats vänstra kammare, ut till hela kroppen. I artärerna är det alltid högre tryck eftersom blodet pumpas från hjärtat, och inte till. Aortan är kroppens största artär. Artär heter den stora ådern som går från hjärtats vänstra kammare. Det får platts ett finger i den, så bred är den. Aortan har tjockare väggar än de andra blodådrorna, det beror på att den ska klara av blodets höga tryck. Om aortan går sönder så är den svår att laga.
Artärerna grenar sig och blir mindre och mindre.

De minsta kärlen heter kapillärer. De är så små så att det bara får platts en röd blodkropp i dem. Varige människa har ungefär 100 000km kapillärer i kroppen. I kapillärerna sker utbytet mellan syre, närings ämnen osv. och cellens slaggprodukter. Kapillärernas väggar är tunna för att ämnarna och syret enkelt ska kunna passera. Kapillärerna når ut till kroppens allra yttersta delar. De samlar sedan ihop sig och bildar större blodådror, så kallade vener.

Venerna transporterar kroppens avfallsprodukter och det syrefattiga blodet till bl.a. levern och njuren, och genom hjärtat och vidare till lungan. I lungan hämtas nytt syre, åker tillbaka till hjärtat och sedan ut i artärerna igen. Venerna skapar ofta nätverk med varandra. Venerna har klaffar som sitter med mellanrum. De finns till för att inte blodet ska rinna tillbaka igen. Klaffarna och musklerna hjälper blodet i venerna att komma till hjärtat. Artärer har inga klaffar för att i artärerna är det ett sådant kraftigt blodflöde, och för att artärer ofta inte går uppåt.

Man kan jämföra blodomloppets system med ett fik. En lastbil kör kakor och mackor till fiket, väl framme får gästerna sin fika. Det som gästerna inte orkar eller lämnar, hämtar sopbilen och kör det till tippen.

Artärerna ”kör” näring, proteiner, syre till kapillärerna. Kapillärerna ger det till cellerna så att de kan fungera och arbeta. Slaggprodukterna från kroppen/ cellerna ”hämtar” venerna och för det till levern eller njuren.

Artärerna är oftast djupa, och venerna både ytliga och djupa. Ofta går det två djupa vener bredvid varje artär.

Detta tror jag beror på att kroppen offrar det ”dåliga” blodet först. Hällre att blod med avfallsprodukter som ändå skulle bort från kroppen läcker ut, ett syre rikt blod med massa proteiner. Och sedan hade det inte varit så smart att artärerna med deras kraftiga tryck, skadats. Man förlorar mer blod om man skadar en artär än en ven. Så jag tror att kroppen har placerat artärerna där bl.a. av säkerhetsskäl.

När vi fryser krymper de yttre kärlen för att spara energi och värme åt kroppens mer viktiga organ. Kroppen offrar då alltså kroppens oviktigaste ytliga organ. Det är det man ser på tv där människor som bestigit höga berg har ofta förlorat några tår, eller har en svart näsa. Innan kroppen dör av kylan, gör den ett sista försök att rädda sig. Kroppen släpper allt blod ut i kroppen igen . Därför kan man ibland se döda nedfrusna människor som har klätt av sig. Det beror på att kroppen får en värme chock när allt blod släpps ut.

Lymfsystemet är ett system som sträcker sig ut i hela kroppen, förutom hjärtat. I lymfsystemet åker lymfa runt. Lymfvätskan är en del av immunförsvaret och hjälper till kroppen att försvara och sig mot infektioner och avlägsna olika tumörceller. Lymfan innehåller en sorts av vita blodkroppar, proteiner och överskotts vätska som finns mellan cellerna. Kroppen bildar 2-4L lymfa per dygn. Lymfvätskan kopplas i blodomloppet vid behov, t.ex. vid infektion. Lymfsystemet leder till lymfknutorna (lymfkörtel) som sitter i hela kroppen. Det finns 500-1000 lymfknutor i kroppen. De fungerar som filter och bekämpar bl.a. infektioner eller virus. Om man är jätte förkyld kan man känna att lymfkörtlarna i halsen är ömma. Det är för att de jobbar intensivt för att bekämpa det som hotar vår kropp.
(Min teori) Ibland hjälper det inte till och kroppen måste ta till drastiska åtgärder som då blir feber. Bacillerna eller viruset gillar ofta inte värme. I vanliga fall så tar vi en värktablett för att få ner febern, det vi gör att ta bort kroppens försvar. Då tar det mycket längre tid för kroppen att bekämpa bacillerna eller viruset.

Matsmältningen går i flera olika steg.
När vi får in maten i munnen tuggar vi sen för att det ska bli lättare att svälja, för att det ska bli lättare för magsäcken att knåda maten, och för att maten ska blandas med enzymer. Enzymer finns i spottet och hjälper till att sönderfördela kolhydraterna. När man känner att maten är tillräckligt mjuk, sväljer man den. Väggarna i matstrupen har jätte starka muskler som pressar ner maten till magsäcken. När maten kommit till magsäcken så blandas den med magsaft (saltsyra och enzymet pepsin). Magsäcken rymmer ca 1 till 1 1/2 liter. Magsaften i magsäcken dödar bakterier och sönderfördelar proteinerna. Varige dag bildas det 2L magsaft.
Om det inte hade varit för slemhinnorna på magsäckens insida, hade magsäcken frätts sönder.
När man spyr så får man en sur eftersmak, det är magsaften. Halsbränna beror på att man får uppstötningar som fräter på halsen.

Maten åker sedan vidare till tolvfinger tarmen, som den första delen av tunntarmen. Där blandas maten med bukspott och galla. Varje dag tillverkar man nästan en liter bukspott, och den hjälper till att sönderdela kolhydrater, fetter och proteiner. Den gör även maten mindre sur.
Det tillverkas en liter galla per dag, och den finfördelar fett i tarmen.

Levern hjälper till att hålla socker och fetthalten i kroppen stabil. Om cellerna behöver socker så tar levern och omvandlar fettet till socker.

Maten fortsätter vidare i tunntarmen (som är 6meter), maten är nu en lättflytande sörja. Och nu sker den slutliga sönderdelningen av maten.
Tunntarmen består av en massa veck. Och tunntarmens yta beräknas vara lika stor som en tennisbana (250kvadratmeter).
På vecken sitter det utväxter som kallas tarmludd. I tarmludden finns det små blodkärl som tar åt sig matens näring och vatten, och transporterar det vidare till cellerna.

Sörjan kommer sedan till tjocktarmen som är en och en halv meter. Där stannar sörjan i 3-10 timmar. Sörjan består nu mestadels av vatten, mat som kroppen inte kunnat bryta ner, salter och bakterier. Tjocktarmen suger upp mycket av vattnet och vissa salter. Vattnet och salterna går ut i blodet. Bajset pressas till ändtarmsöppningen och ut.


Hur snabbt blir man fet?
Om jag äter en fet kaka idag, när upplagras då fettet i kroppen.
Om någon äter en stor kaka eller en fet måltid, hör man personen ibland trösta sig med att det bildas fett först imorgon. Så lång tid tar det emellertid inte. Redan tre till fem timmar efter den feta måltiden kommer fettet att vara på plats i fettvävnaden. Först bryts matens fettämnen ned i tarmarna. Därefter kan fettets beståndsdelar tas upp genom tarmväggen, vilket underlättas av enzymer och galla från gallblåsan. På andra sidan tarmväggen sugs fettet upp av lymfan. Via lymfkärlen transporteras fetterna sedan ut i blodet och läggs därefter på lager i kroppens fettvävnad, som förekommer i varierande mäktighet i underhuden hos de flesta.
Illustrerad vetenskap nr 2/2000, sidan 8
http://www.illvet.se/polopoly.jsp?d=147&a=1881
Varför kurrar magen?
Hur kan det komma sig att min mage ibland kurrar så högljutt att personer runt mig kan höra det?
Magen och tunntarmen rör på sig för att bearbeta födan och transportera den mot ändtarmen. Det kurrande ljudet uppstår, när musklerna omkring magsäcken och tarmarna drar sig samman. Rörelserna förhindrar också att det börjar växa skadliga bakterier i magtarmssystemet. När magen är full eller tom, intensifieras rörelserna - och på tom mage låter kurrandet kraftigast. Då innehåller magen nämligen inget som dämpar ljudet. Hela systemet är mycket komplext och långtifrån kartlagt av forskarna.
Illustrerad vetenskap nr 7/2002, sidan 16
http://www.illvet.se/polopoly.jsp?d=147&a=1881
Kan mat tas upp till 100 procent?
Kan mat tas upp helt, så att man slipper gå på toaletten?
Det finns faktiskt mat som tas upp helt i magtarmskanalen; det gäller bland annat astronaut mat. Även om man uteslutande lever av sådan mat, kan man dock inte helt slippa toalettbesök. Torrsubstansen i avföringen består nämligen till endast cirka 30 procent av kostavfall. Resten är döda bakterier från tjocktarmen, avstötta celler från mag- och tarmkanalen och oorganiskt material i form av salter. Allt detta skall under alla omständigheter ut. Även patienter som får näring uteslutande från dropp i blodet bildar avföring, trots att deras näringstillskott består av ämnen, som bryts ned och utnyttjas till 100 procent.
Illustrerad vetenskap nr 16/2006, sidan 15
http://www.illvet.se/polopoly.jsp?d=147&a=1881
Hur gör kroppen energi av mat?
Vi äter för att få energi, men hur omvandlar kroppen maten till energi?
I mag- och tarmkanalen bryts maten ned till mindre beståndsdelar, som tas upp i blodet och fördelas ut i organismen. Där bryts näringsämnena i maten gradvis ned till allt mindre molekyler genom så kallad oxidation. Det betyder att de olika molekylerna går från en energinivå till en lägre. Den frigjorda energin kopplas till energikrävande processer i den enskilda cellen med hjälp av kemiska reaktioner. Det hela styrs och kontrolleras av en lång rad enzymer. Restprodukterna är koldioxid och vatten samt avfallsprodukter som urinsyra, som utsöndras. Dessutom sker en energiförlust som visar sig i form av värme, som kroppen samtidigt har glädje av.
Skelettet finns för att vi ska kunna röra oss, och för att vi inte ska vara som gelé klumpar. I kroppen finns det ca 200 ben. Benen finns med för att skydda de inre organen. Skelettet fungerar också som ett förråd av mineraler, framför allt kalcium och fosfat. Det sker hela tiden ett utbyte mellan mineralerna i skelettet och de som finns lösta i blodet. Tack vare det kan nivån i blodet hållas ganska jämn, även om vi får i oss mindre mängd mineraler med maten. Blodet bildas i den röda benmärg som finns i vissa delar av skelettet. Benmärg är en mjuk vävnad som finns inuti benen, den är antingen gul eller röd. Det är i den röda benmärgen som de röda blodkropparna bildas.

Skelettet hålls samman med hjälp av lederna. Lederna gör också så att benen kan röra sig emot varandra.

Sammankoppling av kroppen…

Jag och Erik sitter på ett kafé, jag känner lukten av nygräddade syltkakor. Jag blir genast sugen och går och köper 2 syltkakor. Min hjärna signalerar att jag vill äta kakan, så min hjärna skickar signaler genom nerverna till min hand att ta en kaka. Jag för den till min mun och börjar tugga. Musklerna arbetar. När jag tuggar blandas kakan med mitt spott, och enzymerna i spottet börjar sönderfördela kakan. Sedan sväljer jag kakan ner till magsäcken, där maten knådas och blir till en gegga. Musklerna arbetar och maten går sedan vidare till tolvfingertarmen, där geggan sönderfördelas i fett, proteiner och kolhydrater. Fettet, proteinerna och kolhydraterna tas sedan upp av ådrorna som finns i tarmludden på tarmens väggar. Sedan transporteras resten av geggan till tjocktarmen och sedan ut. Fettet, proteinerna och kolhydraterna åker runt i blodomloppet, och ut i kapillärerna. Hjärtat pumpar runt blodet med näringarna så att hela kroppen får näring. Från kapillärerna kommer fettet, proteinerna och kolhydraterna ut till cellerna. Cellerna får sin näring, och kan jobba.

För att jag överhuvudtaget ska kunna utföra detta så måste cellerna ha syre. Så därför andas vi. När vi andas kommer luft in i alveolerna som tar upp syret. Syret transporteras sedan med artärerna och kapillärerna.

HUVUDVÄRK.

Huvudvärk beror nästan alltid av att man antingen har druckit eller ätit för lite. Men man kan också ha spännings huvudvärk. Spännings huvudvärk får man när man spänner sig eller stressat för mycket. Spännings huvudvärken kommer oftast när man slappnar av eller tar det lugnt. När man har huvudvärk kan man ha ont från många olika ställen t.ex. nerver, blodkärl, öron, ögon, näsans bihålor, nacken, hjärn- och benhinnor, tuggmuskler eller käkleder. Huvudvärk är oftast inte farligt, men det kan vara ett tecken på hjärnhinneinflammation, hjärntumör eller hjärnblödning. Spännings huvudvärk innebär att något inte är som det ska vara. Man överanstränger sig för mycket eller kanske att men har dålig syn. Men det är inget farligt.
För att bli av med huvudvärken/ spänningsvärken, kan man äta, dricka, vila eller be att få bli masserad. Men det hjälpmedlet som det flesta använder sig av är värktablett. De är effektiva, men fungerar inte på alla huvudvärker. Jag har t.ex. en sorts huvudvärk som sätter sig i ögat. Det gör jätte ont i ögat, och bara ett öga åt gången. Det är spänningshuvudvärk. Det som får värken att släppa är att sova. Ingen tablett i hela världen kan hjälpa mig.

Jag har gjort en undersökning. Hur ofta folk har huvudvärk, och såhär svarade de:

• Nästan varje dag/ varje dag (2)
• 1-2 gånger i veckan/ sällan (3)
• 1 gång i månaden/ aldrig (5)

De två personerna som hade huvudvärk nästan varje dag/ varje dag, valde båda det blåa alternativet. Jag tror att de flesta ungdomar känner sig stressade över läxa och annat som måste göras. Och kroppens sätt att säga till är huvudvärk/ spänningsvärk.
För att förhindra att man blir stressad är att ta det lugnt. Slappna av, ditt liv ligger i dina händer. Det blir inte bättre av att stressa, det försämrar bara din psykiska hälsa.
Så spenderar vi vårt liv…
Sova
25 år och 8 månader
Tills vi börjar skolan mår vi bra av 10-12 timmars sömn per dygn, och när vi gått ut skolan minskar vårt sömnbehov till under 10 timmar. Om vi sover 8 timmar per dygn, blir det 2920 timmar eller cirka 121,66 dygn om året. Om vi lever i 77 år, sover vi i 224840 timmar det är 25 år och 8 månader och cirka 8 av åren drömmer vi.
Pussa
2 veckor
Tantpussar, långa tungkyssar, små mys: var för sig tar de inte många sekunder, men sammanlagt blir ett helt livs pussande en lång historia.
Arbeta
9 år
Om du hör till den stora del av svenskarna som arbetar 37 timmar per vecka, lägger du 1924 timmar om året på din arbetsplats. Det motsvarar 80 dygn och 4 timmar. Om du har fast arbete i 40 år, tillbringar du 9 år av ditt liv med att tjäna pengar.
Vänta på grönt ljus
2 veckor
I snitt tillbringar vi 48 sekunder per dygn framför rött ljus. Det läggs samman till 292 minuter eller 4 timmar och 52 minuter om året, och om vi färdas i trafiken i 70 år, blir det två veckor.
Se TV och video
5 år och 10 månader
Den fyrkantiga burken hemma i vardagsrummet är verkligen populär. Så populär att vi stirrar på den i genomsnitt ungefär två timmar om dagen. Det blir till cirka 730 timmar eller 301/2 dygn om året. På 77 år blir det 6 år och 5 månader.
Sköta hus och barn
Kvinnor: 10 år Män: 6,7 år
Barn och hushållsarbete tar tid. Tvättmaskinen skall fyllas, såsen redas, fönster putsas, blöjor bytas och så vidare. Vi tillbringar 20 minuter i veckan med att vattna blommor. Som unga utan barn ägnar vi inte så mycket tid åt hushållsarbete, men när vi får barn och eget hem ökar tidsförbrukningen. Mellan 20 och 84 års ålder ägnar kvinnor i snitt 3 timmar och 45 minuter dagligen åt hus och barn, medan män ofta stannar längre på arbetet och bidrar med bara 2 timmar och 30 minuter hemma.
Äta
5 år och 7 månader
Ibland tar vi en fransk hotdog i farten, andra gånger bjuder vi in gäster och sitter och äter i flera timmar. I genomsnitt ägnar vi 1 timme och 45 minuter varje dag åt att äta. Ätandet lägger alltså beslag på 38325 av årets minuter, det är 261/2 dygn om året. På 77 år är det 5 år, 7 månader och 2 veckor.
Ha sex
8 månader och 1 vecka
I genomsnitt 152 gånger om året har svenskar sex. Om vi räknar med att vi ägnar cirka 20 minuter åt varje gång, tillbringar vi 50 timmar om året med denna speciella form av vuxenunderhållning. Om sex i perioder är en del av vårt liv i 50 år, blir det till 2500 timmars sänggymnastik.
Göra Morgontoalett
Kvinnor: 1 år och 5 månader. Män: 1 år och 2 månader
Män och kvinnor tillbringar nästan lika lång tid i badrummet på morgonen: Män ägnar 24 minuter, och kvinnor 29 minuter åt att duscha, bor...