Växthuseffekten

33 röster
22759 visningar
uppladdat: 2007-05-08
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Vad är växthuseffekten?

Det är växthuseffekten som gör så att våran planet värms upp. Om inte växthuseffekten skulle finnas skulle jordens medeltemperatur vara ungefär –18 grader istället för +15 som vi har idag. Om inte växthuseffekten skulle finnas skulle det var så kallt på jorden att vi människor inte skulle kunna leva här.
Växthuseffekten fungerar ungefär som ett växthus (därav sitt namn). Glasväggarna som finns i ett växthus är som jordens atmosfär. Glasrutan (atmosfären) har en blandning av olika sorters gaser och moln som släpper in solstrålar men reflekterar även bort en del av strålarna. De insläppta solstrålarna sugs upp inne i växthuset. Den värmestrålningen kan då inte komma ut eftersom den hejdas av växthusgaser i atmosfären, jorden värms då upp av den kvarstående värmen.
Ozon, freon, metan, kväveoxid, koldioxid och vattenånga är så kallade växthusgaser.
Idag pratas det överallt om hur man ska göra för att jorden inte ska gå under och ingen vet nog egentligen vilket stort problem detta är.

Hur uppstår växthuseffekten?

Om man hör någon prata om växthuseffekten, menar han/hon den växthuseffekt som människan påskyndar.
Det finns ca 50 stycken växthusgaser och de har funnits sedan jorden skapades. Växthusgaserna utgör bara 1 % av jordens atmosfär. Koldioxid och metan är de växthusgaser som bidrar mest till växthuseffekten (koldioxid 65 % & metan 25 %).
Om koldioxid eller metan skulle öka kommer klimatet på jorden att förändras (ännu mer värme kommer att stängas inne).
Koldioxid står för 40 % av den globala uppvärmningen, och det beror på oss människor. Vi började elda med fossila bränslen som släpper ut mycket koldioxid. Det leder till att både koldioxiden och temperaturen ökar. Sedan industrialiseringen startade för ungefär 200 år sedan är koldioxiden idag 30 % högre än var den var då.
Utsläppen av metan kommer mest från risodlingar och boskapsskötsel. Enligt en utredning släpps det årligen ut ca 72,4 miljoner ton metangas, och av de 72,4 miljonerna står korna för 3,4 miljoner ton. Även fast man inte kan tro det så är kossorna ett problem för växthuseffekten.
En annan gas som bidrar till växthuseffekten är vattenånga. För om det blir varmare bildas det vattenånga som sedan leder till en ökad temperatur.

Vad för det med sig för problem?

Det är många problem som växthuseffekten för med sig:
På grund av den höjda temperaturen kommer medeltemperaturen mellan åren 2000-2100 att öka med 1,4-5,8 grader. Eftersom temperaturen ökar kommer de glaciärer som finns i världen att smälta och höjer därmed havsnivån med 9-88 cm.
(Man tror att) blandningen av sötvattnet från glaciärerna och det salta havsvattnet kommer att göra så att det sker fler naturkatastrofer som tex; orkaner och kraftiga stormar.
De områden som är speciellt hotade av den ökande växthuseffekten är glaciärer och korallrev.
Under åren 1962-2006 har de små glaciärerna minskat med 21 % och de stora glaciärerna har minskat med 38 %. Om glaciärerna fortsätter att minska på detta sätt kommer de inom en snar framtid antagligen vara borta. Det kommer skapa stora problem för de 500 miljoner människor som försörjs med vatten från glaciärerna.
Korallreven påverkas både av den höjda temperaturen och höjningen av havsnivån. Korallen blir stressad när det sker en temperatur höjning och de alger som ger korallen sin färg stöts bort och den bleks. Korallen kommer i detta tillstånd att dö efter några månader.
Korallen behöver solljus för att klara sig och om vattennivån höjs kommer det att få mindre ljus och dör tillslut.
Om korallreven som finns i världen skulle försvinna skulle hela havet förändras;
• De arter som har levt vid reven kommer att försvinna
• Stränder och småöar kommer att hotas av skador från vågor från som korallreven i vanliga fall skulle ha skyddat

Om ingenting görs kommer en tredjedel av den naturliga levnadsmiljön för växter och djur försvinna inom 100 år. Detta kan komma att leda till att många djur och växtarter kommer att utrotas för gott.
Ett stort problem är att vissa ekosystem har svårt att anpassa sig efter den snabba utvecklingen av växthuseffekten.

Tex;
Isbjörnen är helt beroende av sitt nuvarande levnadsklimat och när glaciärerna och istäcket vid Antarktis smälter av den höjda temperaturen kommer isbjörnen att hotas att dö ut.
Det är inte bara isbjörnen som hotas, utan även människor som bor i lågländer kan komma att bli hotade av översvämningar.
De senaste årtiondena har istäcket minskat med 9 %.

År 2002 var värmeböljorna så starka att Australien hade sin värsta torka någonsin och värmen stannade inte där utan fortsatte till Europa, USA och vissa delar av Indien. Det dog 35 000 människor i samband med denna värmebölja.

Vad kan vi göra åt problemen?

Det finns jätte mycket som man som individ kan göra för att få bukt på detta problem. Eftersom det är vi människor som har förorsakat detta problem måste vi därför i alla fall försöka att lösa det.

Detta kan man som individ tänka på:

• Istället för att ta bilen så kan du gå, cykla eller samåka (om man satt fyra personer i varje bil skulle antalet bilar minska med 75 %)

• Använd bränslesnåla bilar och kör mjukt. (Om alla i Sverige skulle hålla hastighetsgränserna skulle koldioxidutsläppen minska med ca en miljon ton)

• Istället för att åka flyg kan du åka tåg

• Använd energieffektiva hushållsapparater

• Använd energisnåla lampor

• Sänk innetemperaturen

• Spara på varmvattnet (duscha i 5 minuter istället för 30 minuter, diska inte under rinnande vatten)

• Duscha istället för att bada i badkar

• När du är och handlar kan du kolla på vart varorna kommer ifrån och välj helst det som är producerat nära Sverige eller ännu bättre, i Sverige.

• Välj miljöval-märkt el (elktricitet som inte släpper ut koldioxid)

• Återvinn all material som kan återvinnas. Glas, plast, papper mm. Det innebär att man inte behöver tillverkas lika mycket nya produkter. Om alla skulle återvinna papper skulle det betyda att regnskog inte längre skulle behöva avverkas i så stor omfattning.

• Använd inte standby-läget på elektriska apparater som stereon, datorn eller teven, utan stäng av dom helt och hållet

• Istället för att torktumla tvätten kan man hänga upp den på en torkställning (på sommaren kan man hänga kläderna ute)

• Man kan äta mindre kött

• Koka med locket på

• Tvätta dina kläder i helst 40 grader

• Ha rätt lufttryck i dina däck

• Man kan täta sina fönster

• Släck lamporna när du inte är i rummet

Egna tankar och åsikter

När jag fick den här uppgiften visste jag direkt vilken av de tre miljöförstöringarna jag skulle välja. Jag tycker att växthuseffekten var den som var mest aktuell och intressantast av alla.
Innan jag började med detta arbete visste jag ganska mycket om växthuseffekten eftersom det står om det i princip varje dag i tidningarna och på internet. Det var nog först nu som jag insåg att vi måste göra någonting. Vi kan inte bara sitta och se på medan andra sliter med att lösa problemet med växthuseffekten.
Jag tror inte att det är så många som förstår vad som kommer hända med vår planet om vi inte gör någonting nu. Det är ju enkla saker som man kan tänka på. Det är väl inte så svårt att gå fram till teven och klicka på on/off knappen så att den stängs av? Eller att släcka lampan när du går ut ur ett rum som du inte ska vistas i mer?
Jag kan faktiskt erkänna att jag (innan jag fick reda på att planeten håller på att ”gå under”) nästan inte gjorde någon av de punkter som finns med på listan ovan. Det ända jag gjorde av punkterna var att åka buss istället för bil, hänga upp tvätten och stänga av alla onödiga apparater när man inte använder dom. Men nu när jag vet vilket stort problem det egentligen är så har jag faktiskt försökt att göra flera av punkterna. Nu släcker jag lamporna när jag går ut ur ett rum, tvättar kläder i 40 grader, kokar med locket på, duschar istället för att bada i badkar, duschar i högst 5 minuter mm. Fast jag kan faktiskt inte motstå att ta ett bad då och då, kanske en gång varannan vecka.
Jag tror att de flesta människor som lever på denna jord inte bryr sig så mycket om problemet med växthuseffekten. Det är många som struntar i att jorden mår dåligt av vårt levnadssätt och därför lägger dom ansvaret hos de som bryr sig om jorden. Egentligen så tror jag att det ända som krävs för att jorden ska må bra är att man är villig att hjälpa den. Annars är det nog u...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Växthuseffekten

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2008-02-24

    Jätte bra arbete. Förstod allt

  • Inactive member 2009-05-05

    mycket bta

  • Inactive member 2009-11-03

    super bra text! hjälpte mig mycket i mitt arbete om just växthuseffekten. Tack!

  • Inactive member 2010-02-08

    tack så in i helvete för arbetet , jag bara kopierade och klistrade in på ett eget word document sen lämnade in, det funkade perfekt! taaaaaaack!!!!! btw, tack vare er här på mimersbrunn har jag klarat av grundskolan, tummen upp!!!:D <33333333333333333

  • Inactive member 2012-02-01

    Tack så jättemycket, sjukt bra text!

Källhänvisning

Inactive member [2007-05-08]   Växthuseffekten
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=8103 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×