Växthuseffekten

27 röster
32636 visningar
uppladdat: 2007-05-09
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning:
Jag valde att skriva om växthuseffekten för att jag tycker det är ett ganska intressant ämne inom geografin och jag är ganska intresserad av katastrofer i naturen med mera. Så just i detta fördjupningsarbete valde jag att skriva om växthuseffekten för att det är som mest aktuellt nu och finns många sidor på Internet angående just detta ämne. Och i grund skolan lärde vi oss inte så mycket om det. Bara lite baskunskaper om va det var osv.

Växthuseffekten:
– Orsaker, konsekvenser och lösningar

Växthuseffekten är ett växande problem som sätter världens klimat ur spel! Förbränning av bland annat fossila bränslen och växthusgaser bidrar inte bara till att öka medeltemperaturen, gaserna som bildas under förbränningen har stor påverkan på ozonlagret som i sin tur bidrar till en global temperaturhöjning som denna i sin tur medför en rad olika konsekvenser.

Växthuseffekten:
Den naturliga växthuseffekten har alltid funnits och har en bra balans utan konsekvenser där koldioxid finns i lagom mäng som människor och djur andas ut. När man idag pratar om växthuseffekten menar man den växthuseffekt som människan påskyndar. Växthuseffekten som människan påskyndar innebär att solstrålar passerar växthusgaserna (föroreningar som människan släpper ut) på väg in till jorden och reflekteras vid möte med materia, solstrålarna kan dock inte helt och hållet passera ut igen genom atmosfären på grund av att växthusgaserna ligger som ett lock, detta gör att solstrålarna studsar fram och tillbaka. Utan naturliga växthusgaser som koldioxid i naturlig mängd, samt människors utsläpp; koldioxid, metan, freon och växthusgaser skulle jorden vara ungefär 33 grader kallare.

Mänsklig påverkan:
Sedan den industriella revolutionens uppkomst har den naturliga växthuseffekten byggts på av mänsklig påverkan. När elproduktionen och bilens framfart sedan kom på 1900-talet började utsläppen av koldioxid öka på allvar. Trots att forskning har kommit fram till många olika konsekvenser av detta handlande kan man till hundra procent fortfarande inte svara på hur jorden slutligen kommer att reagera och vad människans negativa påverkan kan resultera i på lång sikt. För att inte ytterligare förvärra konsekvenserna krävs att jordens befolkning tar ett krafttag för att återskapa balansen i miljön. Eftersom det är vi som förorsakat detta problem så är det även vi som måste försöka lösa det. Förmodligen är det för sent att ta tillbaka det vi redan gjort, skadan är skedd men vi kan förhoppningsvis minska effekten genom att förbättra oss redan nu.
Det finns en rad olika åtgärder som varje individ kan ta till för att få bukt på detta problem.
Det räcker inte att enbart en individ börjar med detta, men någonstans måste arbetet starta. Tillsammans kan vi göra skillnad.

Bidragande faktorer:
Det är inte endast människans vägtrafik eller fabriksutsläpp som bidrar till växthuseffekten, en rad andra handlingar bidrar även till en ökning av växthuseffekten och dess konsekvenser.

• Vägtrafik: Vägverket skriver på sin hemsida ”Vägtrafiken ska vara energieffektiv, resurssnål, kretslopps- och miljöanpassad”. De erkänner att vägen dit fortfarande är lång. Vägtrafiken är idag en stor miljöbelastning. Koldioxidutsläppen från dagens bilar är extremt stora trots försök att dra ner på dessa. Vägverket är den myndighet i Sverige som har det övergripande ansvaret för vägtransportsystemets miljöpåverkan. Men problemet finns inte bara i Sverige, utan i hela världen. I USA är koldioxidutsläppen tre gånger så stora per person jämfört med Europa, detta beror till stor del på deras täta trafik. Människorna har blivit latare och väljer alltför ofta bilen istället för mer miljövänliga transportmedel.

• Fabriker: Dagens alla industrier bidrar till stor del till det ökade koldioxidutsläppet genom sina utsläpp och förbränning av fossila bränslen. Trots begränsningar och restriktioner är utsläppen fortfarande för stora.

• Skogsavverkning: I takt med att vi släpper ut allt mer mängder koldioxid samt andra växthusgaser så förbrukas uppskattningsvis nästan 10. 000 kvadratmeter regnskog varje sekund. Detta motsvarar 2 fotbollsplaner. Varje dag försvinner ett område regnskog större än New York. Det enda ”botemedel” vi har mot detta onaturliga utsläpp av koldioxid avverkar vi! Ursprungligen täcktes 12 % av jordens yta av regnskog men idag finns inte ens hälften av detta procenttal kvar. De tre största anledningarna till att regnskogen avverkas är:
– Skogsavverkning: Skog avverkas för att ge plats åt vägar och bostadsområden. De nationella rättigheterna för regnskogsavverkning säljes till rika länder, då de fattiga länderna ej kan betala tillbaka av lånade pengar. Därför är det först och främst de rika länderna som står för den största delen av regnskogsavverkning.
– Jordbruk: I länder med regnskog är jordbruk vanligt, det är även fattigdom. Bönderna har på så vis inte råd att köpa mark. Istället hugger de ner regnskogen för att få tillgång till bördig mark, men då regnskogsmarken är väldigt näringsfattig måste hela tiden ny områden regnskog huggas ned.
– Djuruppfödning: Regnskog huggs ned för att ge plats åt betesmark åt boskap. Även här har de rika länderna ett finger med i spelet, då de köper kött billigt, för att sedan sälja det dyrt och lämnar på så vis djuruppfödarna med nästan 0 % vinst, vilket gör att de måste föda upp mer djur och på så vis hugga ner med regnskog.

• Skogsbränder och erosioner: Skogsbränder sägs bildas där skogen inte är tät, detta har försökt hindras genom att inte hugga ned så stora områden regnskog på samma gång. Detta har inte hjälp utan snarare bidragit till en ökning av skogsbräder då små utspridda områden har hjälp till att starta skogsbränder. Erosioner bildas när skog huggs ned, det finns då inte längre rötter som håller samman jordlagren utan rinner bort när de kraftiga regnskurarna kommer. Detta medför även en näringsfattighet.
Problemet: regnskogsavverkning är stort men det kan förbättras, regnskogen kan återhämta sig med det kommer att ta lång tid och en absolut nödvändig förutsättning är totalt upphörande av avverkning.

Konsekvenser:
Temperaturen på jorden blir varmare och varmare. Detta beror främst på vår förbränning av fossila bränslen som leder till en ökning av koldioxidutsläpp och andra växthusgaser. Det är den mänskliga medverkan som till 100 % står för de konsekvenser som växthuseffekten får. Vägtrafik och energianvändning är de två bidragande faktorerna som står för den största delen av alla utsläpp. På grund av växthuseffekten så ökar temperaturen på jorden och får förödande konsekvenser för både djur – och växt – samt människoliv. Tiotusentals växt – och djurarter hotas dö ut om medeltemperaturen endast stiger med några grader, växter torkar ut av varmare luft och djur i sin tur dör när deras föda försvinner. Andra djur som inte är beroende av växtlighet dör ut i alla fall då de inte hinner anpassa sig, exempel på dessa djur är isbjörnar, sälar och vissa sjöfåglar som inte har någonstans att ta vägen när isen smälter undan. Glaciärisen smälter vilket sakta men säkert höjer vattennivå för att till slut översvämma och påverka alla levande varelser på jorden. Vissa öar håller redan på att försvinna och värst kommer de bli för fattiga människor i syd, där antingen översvämningar eller extrem torka är att vänta. Golfströmmen hotas upphöra vilket betyder att det vatten som denna ström för med sig upp mot oss från tropikerna inte kommer fram, vilket leder till kallare vatten som hotar att döda allt levande i våra hav.

Regnskogsavverkning: Detta leder till ännu en ökning av växthuseffekten, då de växter som finns kvar på jorden inte ensamma kan ta hand om den mäng koldioxid som släpps ut och även om regnskogsavverkning upphör och regnskogen återhämtar sig kommer aldrig de utrotade djur – och växtarter återvända. Vi är ansvariga för utrotning av tusentals växter och djur samt en extrem rubbning i det naturliga ekosystemet. Även om vi inte handgripligen inte hugger ned skogen så gynnar vi en fortsatt avverkning när vi tillexempel endas köper papper. Det är klart att vi behöver papper men en lösning på detta problem finns: Återvinning. Vi har den tillgång till papper som finns idag, men kan även sluta avverka regnskogen om vi endast återvinner de papper vi förbrukar. Naturligtvis är det inte endast papper tillgångar vi får från regnskogen men ju fler anledningar till regnskogsavverkning vi kan komma på, desto mindre regnskog behöver vi avverka. Om regnskogen fortsätter avverkas i den takt som nu äger rum, beräknas regnskogen försvinna totalt om 100 år, där både växter och djur även dör ut! Konsekvenserna av detta i samma ökning av miljöfarliga utsläpp kommer att bli förödande och vi är på väg att utrota oss själva!

Vad kan vi göra?
• Vägtrafik: Det finns många olika sätt att minska utsläppen från motorfordon på. Till att börja med kan man försöka få ner trafiken på vägarna och i luften. Som individ kan man välja mer miljövänliga alternativ som transportmedel. Gå och cykla är aktiviteter som inte släpper ut några onaturliga gaser alls. Istället för att sitta en person i varje bil och därmed släppa ut avgaser för varje bil kan man välja att ta sig fram kommunalt eller samåka för att utnyttja bilen ordentligt. Om alla var fyra stycken i varje bil i stället för en skulle detta innebära att antalet bilar minskar med 75 %! Det finns numera även så kallade el- och hybridbilar vilket innebär att de drivs på el. Nackdelen med dessa är att de ofta behöver laddas om och de är dyrare. Om man nu trots allt bestämts sig för att man måste använda sig av sin bil så finns det ett antal saker man kan tänka på för att få ner utsläppen. Se till att köpa en bränslesnål bil, använd dig av sparsam körning (få stopp, hög växel, ingen tomgång) och se till att ta av all onödig last. Se även till att däcken har rätt tryck och lämna in bilen på service regelbundet för att kolla så att allt är som det ska och inga onödiga utsläpp görs. Undvik korta resor eftersom kallstarter och en kall motor drar mycket mer bränsle. Använd därför alltid motorvärmare så bilen är varm redan vid start!
Om alla individer tänker på dessa olika åtgärder och handlar därefter kommer stora skillnader att kunna göras. För att få ner utsläppen från transportmedel inom handeln och turismbranschen finns också en del lösningar. Även här gäller det att försöka fylla handelsfartygen och lastbilar med maxlast för att inte köra runt med halvfulla utrymmen. Flygplan är ett transportmedel som blir allt vanligare och släpper ut stora mängder av avgaser, för att minska detta behövs kanske bensinskatt införas även för flygen.

• Återvinning: Att återvinna allt material som går att återvinna, innebär att det inte behövs tillverkas lika mycket nya produkter. Skulle alla återvinna papper skulle det betyda att regnskog inte längre skulle behöva avverkas i lika stor mån.

• Förnyelsebara energikällor: Det finns olika alternativ för att utvinna energi, kraftverk är inte den enda möjligheten.
- Solenergi: Solen är en miljövänlig energikälla och kan användas för att värma upp hus, istället för att använda dig av element. Ett annat alternativ till detta är bergvärme, där solen värmer berg som sedan utsöndrar denna värme. Istället för att låta denna värme gå förlorad kan man ta vara på den.
- Vind: Vindkraftverk är även det en miljövänlig energikälla då vind är något som uppstår naturligt.
- Vatten: Vattenverk är ett annan naturlig energikälla som grundar sig i rörelse från vattnet, ibland annat vattenfall och strömmar.
- Biomassa: Även kallad biobränsle eller bioenergi är ett samlingsnamn för bränslen som är biologiskt odlade. De vanligaste i Sverige är ved, halm, vass, energiskog och vissa sorter av pellets. Allt detta bränsle ingår i ett naturligt kretslopp. Växterna tar genom fotosyntesen in solenergi, koldioxid, vatten och naturens mineraler. När växterna sedan bränns upp för att få ut den lagrade energin så släpps enbart den koldioxid som växten en gång tog upp ut i luften, till skillnad mot eldning av fossila bränslen då koldioxidhalten blir onaturligt stor. Nackdelen är att svavelsyra och kväveoxider istället släpps ut i negativ mängd.

• Forskning: Eftersom vi i dagens samhälle har vant oss vid våra nya bekvämligheter som elektricitet, transportmedel och tekniska apparater så är detta något som vi inte har lust att ge upp i första taget. Därför måste miljövänligare alternativ till dessa dyka upp. En hel del finns redan, elbilar är ett exempel, men de har sina brister och har ofta fler nackdelar än de ”vanliga” alternativen. För att kunna hitta miljövänligare alternativ som dessutom kan vara både billigare och bättre än i dagsläget krävs att det ges tillräckligt med resurser för att fortsätta forska kring detta.

• Avtal och restriktioner: Eftersom den påskyndade växthuseffekten är ett globalt problem bör det även lösas globalt. Det hjälper inte att ett enskilt land kämpar.
1997 slöts en internationell överenskommelse i Kyoto, Japan som innebär att de årliga utsläppen av växthusgaser ska minska med 5 % från år 1990 till åren 2008-2012. Kravet för att avtalet ska kunna träda i kraft är att 55 länder med minst 55 % av jordens alla utsläpp skriver under och ratificerar det (skriver in det i sina lagar).
2001 meddelade George W. Bush att USA inte tänker ingå i detta avtal eftersom det skulle skada deras ekonomi för mycket.
Men när Ryssland gick med på avtalet kunde det äntligen strida i kraft den 16 februari 2005. Avtalet går under namnet kyotoprotokollet.
Dessa typer av avtal som begränsar utsläppen är viktiga för att gemensamt arbeta för en bättre miljö över hela världen.


Egna tankar och reflektioner:
Något måste göras innan det är för sent, det är så typiskt att tänka ”Vi tar tag i det när det kommer”. Ska vi behöva tvingas uppleva nya, värre, översvämningar, cykloner, tyfoner och torka innan vi gör något? Istället för att tänka på det när det är för sent behöver det göras någonting genast. Börja åka kommunalt, återvinn produkter och byt energikällor. Det hjälper inte att vissa tänker på detta sätt, för att det ska ske en förändring krävs en radikal förändring av alla! Det är nog dags att vi börjar inse att det är vi som kommer drabbas av konsekvenserna i slutändan, i ännu större utsträckning än idag. Vi kommer att behöva offra oss en del för att kunna förbättra miljön. Skatter på miljöfarliga utsläpp så som bensin måste kanske höjas, något som det är ständiga protester emot. Flygresorna kommer att bli dyrare om det läggs till en avgift för bensinen. Men hur ser våra prioriteringar ut? Vill vi ha det billigt för stunden och riskera att världen går under och långsamt (eller snabbt, vem vet) utvecklas åt det negativa hållet eller är vi villiga att lägga lite extra för att jorden ska kunna återhämta sig och fungera som den ska även i framtiden? USAs motstånd att delta i kyotoprotokollet är skrämmande. Det visar tydligt vilken ställningspunkt de har i frågan. Uppenbarligen är landets egen ekonomi viktigare än att förbättra miljön trots att USA är det land som släpper ut flest avgaser i världen. Skärpning!

Sammanfattning:
Växthuseffekten innebär att solstrålar passerar växthusgaserna och reflekteras vid möte med materia, solstrålarna kan dock inte helt och hållet passera ut igen genom atmosfären på grund av att växthusgaserna ligger som ett lock.

Den naturliga växthuseffekten har alltid funnits men på grund av människans fortsatta förbränning av fossila bränslen och växthusgaser samt fabrikers miljöfarliga utsläpp och människans motortrafik så har koldioxidhalten i atmosfären ökat avsevärt.

Människans påskyndande av växthuseffekten är ett globalt problem som funnits i över 100 år och visar inget tecken på upphörande om inte en förändring sker.

Vad vi fortfarande vägrar inse är att den globala uppvärmningens följder kommer få förödande konsekvenser för världens alla levande organismer.

Klimatet blir allt varmare och varmare vilket får negativa konsekvenser för miljön och ekosystemen, ozonlagret försvagas, golfströmmen hotas upphöra, vilket skul...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Växthuseffekten

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2007-05-09]   Växthuseffekten
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=8111 [2022-07-07]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×