Nigeria + Konflikterna i Nigerdeltat

6 röster
15787 visningar
uppladdat: 2007-05-11
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Nigeria
Av: Denice Fossli, Caroline Hallén, Angelica Engberg


Inledning
I det här arbetet presenteras Nigeria och konflikterna i Nigerdeltat. Konflikterna har skapat en klyfta mellan regeringen och befolkningen. Vi har valt att fördjupa oss i landet, eftersom vi vet att Nigeria har chans att ta en ledande roll i Afrika och visa vägen för andra länder men att oroligheterna i landet förhindrar detta revolutionerande steg. I det här arbetet vill vi försöka lägga tyngden på att ta reda på de bakomliggande orsakerna samt formulera en utopi om framtiden.


Syfte
Vårt syfte med det här arbetet är att fördjupa oss i konflikterna kring Nigerdeltat. Vi ska ta reda på hur de påverkar landet ur flera olika aspekter (se frågeställningar nedan).


Frågeställningar
 Hur har konflikterna i Nigerdeltat påverkat befolkningen och utvecklingen?
 Vad har orsakat konflikterna?
 Vad planeras inför framtiden? Är man på väg mot en lösning eller blir situationen värre?

Metod
Efter att vi först valt vilket land vi ville arbeta med lade vi upp en arbetsplan som vi skulle utgå från under arbetets gång. Vi började med att formulera syfte och frågeställningar vilket var ganska lätt eftersom de var motiven bakom vårt val av land. Efter samlade vi självklart in material. Vi använde oss framförallt av Internet där www.landguiden.se och www.ne.se var bra och säkra källor med mycket grundläggande information. Vi sökte även på www.google.se och hittade tidningsartiklar och en del annat bra material om specifika områden. Där fick vi man dock se upp lite och vara noga med att kolla hur aktuell informationen var och även dess tillförlitlighet. Vissa artiklar var ganska gamla, men de gick att använda ändå, bara man var uppmärksam på vilken information som fortfarande var aktuell och vilken som inte var det. Vi lånade också 2 böcker på biblioteket. Den ena handlade om demokrati, krig och historia och var användbar inom en del områden i del 1. Den andra boken var mer lättläst med en del grundläggande information om hur livet i Nigeria är. Den var dock ganska gammal vilket man fick ta hänsyn till och koppla till andra källor. Vi fick ändå ut bra information framförallt om levnadsstandarden ur den boken.

Vi började med att skriva del 1. Vi delade upp arbetet på ett sådant sätt att Denice skrev om befolkning och ekonomi, Angelica skrev om levnadsstandard och statsskick, och Caroline skrev om Nigerias historia och sammanfattningen/analysen. Någon gång under arbetet med del 1 fixade vi även framsidan och innehållsförteckningen. Källförteckningen har vi uppdaterat allt eftersom. I del 2 skrev Angelica en kartläggning av problemet, Denice skrev om orsakerna och Caroline om följderna. Den avslutande analysdelen skrev vi tillsammans.

Vi avslutade med att skriva inledningen och metod. Sedan återstod bara lite finslipning – vi bytte bl.a. ut någon frågeställning och klippte bort en del onödig information.
Del 1, Kartläggning av landet
Den västafrikanska regionen Nigeria täcker ett stort landområde, dubbelt så stort som Sverige, och på utrymmet samsas ca 250 etniska grupper. Huvudgrupperna är hausa/fulani i norr, igbo i öster och yoruba i söder. Den 1 oktober år 1960 blev Nigeria en självständig stat och styrde därefter över sig själva. Det politiska och ekonomiska livet har länge varit drabbat av etniska motsättningar och regional obalans, som har resulterat i en del inbördeskrig. Nigeria styrdes länge av militärregimer. År 1999 övergick landet till ett civilt, demokratiskt statsskick. I förhållande till andra länder i Afrika anses Nigeria ha det relativt bra.


Befolkning
Nigeria är Afrikas folkrikaste stat men det är svårt att beräkna det exakta antalet invånare pga. att stadsgränserna inte är helt klart utritade. Invandringen påverkar också mycket, för att man inte har så stor koll på hur många det är som kommer in i landet. 1988 tvångsflyttades mer än en miljon ovälkomna invandrare till grannlandet Ghana. De flesta bor i södra delen av Nigeria utmed kusten, men också i områdena runt floderna i norr runt om Kano och Sokoto.

Eftersom delstaterna får pengar från federala regeringen ju större befolkningen är har det förekommit protester och anklagelser om att det förekommit fusk i folkräkningen.
En folkräkning 1991 hade Nigeria 89 miljoner invånare vilket var en liten chock för de flesta, då de hade trott att det skulle vara mer. Men folkmängden ökade med stor takt och när man hade en folkräkning 2006 kom man upp till 140 miljoner invånare, en stor förökning. Något som överraskade många var uppgifterna om att det fanns tre miljoner fler män än kvinnor.

Nigeria är inte bara Afrikas folkrikaste stat utan också den mest folkrikaste etniska, och mest kulturellt mångskiftande afrikanska nationen. Det är lite svårt att räkna alla olika folkgrupper men det skiljer mellan 250 och 300 beroende på hur man räknar de olika folkgrupperna.
Största delen av Nigerias befolkning tillhör någon av de tre största folkgrupperna hausa-fulani, Yoruba och Igbo (eller Ibo).
Vad som kännetecknar en etnisk grupp är det gemensamma språket, men gränserna mellan språk och dialekt är flytande. Oftast så är också de stora folkgrupperna indelade i mindre grupper, stammar och klaner.

I skolorna i Nigeria får de lära sig engelska; det är det officiella språket. För att utjämna de 500 olika språken i de olika folkgrupperna har man skapat ett engelskt baserat blandspråk som heter pidgin. Men det allmänna umgängesspråket i norr är hausa. Det vanligaste språket som de flesta talar är hausa, pidgin och/eller engelska förutom sitt modersmål.


Befolkningstillväxten
Om befolkningsillväxten fortsätter att öka med
2,4 % varje år (födelsetal 43 U, dödstal 19 U) kommer det att se ut som det gör på dessa pyramider. Man kan dra slutsatsen att landet kommer bli ännu fattigare än vad det är idag. Landet måste öka med råvaror till befolkningen så att de kan överleva, men också höja priserna på den viktigaste exportvaran olja. Om de höjer priserna på deras exportvaror är risken att de som importerar från Nigeria väljer något annat OPEC-land som säljer billigare.

Medellivslängden är 44 år från en mätning år 2005, men år 2002 var medellivslängden 46 år. Man kan se att medellivslängden minskar och det kan bero på att människorna inte överlever p.g.a. näringsbrist, sjukdomar och vattenbrist, som förekommer mer och mer i landet när befolkningstillväxten ökar.

Till skillnad från Nigeria har Sverige utvecklats mer. Vi har t.ex. kunnat ta fram preventivmedel och då kunnat bestämma hur många barn vi vill skaffa. Så kan inte riktigt Nigeria göra p.g.a. deras dåliga ekonomi och fattigdom. Det kan vara en anledning till att deras befolkning är så stor jämfört med Sveriges 9 miljoner invånare.


Ekonomi
Det största problemet i Nigeria är det dåliga välfärdssystemet. När oljepengarna först började rulla in år 1970 fick staten en massa pengar och de började planera en massa utvecklingsplaner. Efter bara 10 år rasade oljepriserna men staten kände sig ändå tvungen att nå upp till målen. De blev tvungna att låna pengar. År 2005 var skulderna så höga att långivarna gav dem skuldlättnader på 18 miljarder dollar. Som tack ökade Nigeria oljepriserna så att de kunde betala tillbaka ytterligare 12 miljarder dollar och då återstod endast 5 miljarder kvar. Så i dagens läge har Nigeria bara en bråkdel kvar av den skuld de hade innan. Eftersom de inte hade lika mycket skuld kvar att betala lovade finansministern större satsningar på hälsovård och utbildning. Trots det har folket nästan inte alls fått ta del i de stora vinsterna från oljan och det har skapat en kultur av korruption, ineffektivitet och slöseri. Det har blivit mycket svårt att kontrollera pengarnas cirkulation i landet, hur pengar kommer ut och in, vilka som får eller ger ifrån sig stora summor. Vi har ingen koll på i vilken omfattning industri- och jordbruksvaror smugglas in över gränsen heller. Den dåliga kollen har gjort det möjligt till en massa fiffel och mutningar på en väldigt låg nivå bl.a. i affärer, rättsväsen, skolor och samfärdsel. Det är inte så konstigt att man idag ser Nigeria som ett av världens mest mutbara land.

Oljan i Nigerdeltat står för 95 procent av exporten. Innan var jordbruket den största exportinkomsten. Jordbruket har inte försvunnit helt, men idag används det mest för att förse den egna befolkningen med mat. De 5 procent, som blir över till andra exportvaror än oljan, står för deras inhemska råvaror t.ex. kakaobönor, kaffe, rågummi, bomull, jams och hirs. Största delen av importen består av maskiner, transportmedel, industrivaror, kemiska produkter och livsmedel.


Åtgärder
För att få en förbättring på landets ekonomi har man tagit fram ett ekonomiskt program som ska gälla från år 2003-2007. Programmet heter ”Economic growth and development” som ska vara ett alternativ till de tidigare misslyckade försöken. Om man går tillbaka ca 26 år mättes BNP/capita upp till ca 1000 dollar/år. Men under åren har den minskat med åtskilliga procent per år. År 2005 fanns det uppgifter på att BNP/capita var ca 406 dollar/år men som nämnts förut så är det ganska svårt att veta exakt hur stor befolkningen är så det kan skilja några 100 dollar beroende på var man hittat informationen.
Målet med programmet var att höja Nigerias årliga BNP-tillväxt med ca 7 % per år och en inflationsnivå under 10 % av slutet av tidsperioden. När det gäller jordbruk, hälsa, vatten och lagar mm finns det enskilda målsättningar.
Under Obasanjos (Nigerias president) andra mandatperiod 2003, märktes vissa förbättringar. T.ex. blev vägarna, skolorna och vattenförsörjningen bättre och pengarna till detta kom från oljeexporten. Detta kan ses som en utveckling i det ekonomiska programmet som Nigeria tog fram för tidsperioden 2003-2007. Det visar sig att programmet fungerat bra och att en fortsatt satsning kan vara aktuell.


Levnadsstandard
Eftersom Nigeria räknas som ett u-land förstår man att levnadsstandarden inte är hög. Landet ligger så långt ner som på 158:e plats på FN:s lista över levnadsstandarden i världens länder, trots att oljeinkomsterna, som sköt i höjden under 1970-talet, har gjort en liten del av den nigerianska befolkningen väldigt rik. Men 70 % av befolkningen lever under snittet för hela landet. Befolkningen lever alltså under mycket olika förhållanden men de fattiga är helt klart dominerande. 90,8 % av nigerianerna lever på mindre än två dollar om dagen. Problemen i ett sådant här land är många, kriminalitet och sjukdomar är bara några i raden av bekymren i slummen som råder både i städer och på landsbygden.


Sociala förhållanden
Undernäring är dock ett mindre problem i Nigeria än i många andra lika fattiga länder. Vid 2000-talets början hade antalet undernärda minskat från 13 % år 1990 till 7 % i dagsläget. Detta mycket tack vare att en näringsrikare kassava började odlas. Matvanorna varierar mycket mellan folkslagen men består i huvudsak av ris, garri, majs, hirs, färsk fisk och grönsaker. Både i städerna och på landsbygden är miljöförstöring och slum en mycket vanlig syn. Detta tillsammans med bl.a. brist på rent vatten gör att sjukdomsutbredningen är omfattande men hälsovården i Nigeria har mycket mer att önska. Efter de stora oljevinsterna runt 1970 gjordes en satsning på sjukvården. Det byggdes sjukhus och läkarstationer runt om i landet men fördelningen var mycket ojämn vilket är en av orsakerna till att den idag har börjat förfalla. Det fanns fem gånger så många människor per sjukhusbädd i norr som i sydväst. Nu finns bara 3 läkare per 10 000 invånare vilket är mycket lite. HIV är, som i det flesta länder i Afrika, ett stort problem även i Nigeria. År 2001 beräknade man att 5,8 % av den vuxna befolkningen bar på denna dödliga sjukdom och inte mindre än 1,8 miljoner barn har blivit föräldralösa sedan deras föräldrar dött i AIDS. Sjukdomarna och den dåliga levnadsstandarden är orsaken till att den förväntade livslängden för män och kvinnor i Nigeria är låg.

Nigeria är ett av de mest urbaniserade länderna i Afrika, trots att ca 80 % av befolkningen lever på landsbygden. Livet i staden respektive på landet är två skilda världar. De flesta nigerianer som lever på landsbygden bor i små byar och barnen växer upp i stora familjer med både far- och morföräldrar, kusiner och andra släktingar. Man tar hand om varandra och det är alltid någon som kan passa barnen eller se till de gamla. Männen jobbar oftast på fältet medan kvinnorna tar hand om hemmet. I städerna är familjelivet helt annorlunda. Man har inte lika många barn och båda föräldrarna jobbar oftast, barnen får tillbringa dagarna på daghem. Livet i u-landets städer liknar tillvaron i i-landet Sverige.


Utbildning
Utbildningen har stora brister i Nigeria även om den förbättrats de senaste åren. När Nigeria blev själständig 1960 kunde endast fem procent av de vuxna invånarna i landet läsa och skriva. År 1995 hade siffran stigit till 57 procent men sen stod det stilla i utvecklingen och siffran var densamma år 2001 vilket bevisar skolväsendets misslyckande i Nigeria. År 2006 har siffran i alla fall ökat till 66,5 % (59 % bland kvinnorna och 74 % bland männen) och nu är de på väg åt rätt håll. Nästan 90 procent av alla barn börjar skolan idag men de flesta går bara igenom den sexåriga grundskolan som påbörjas när man är 6 år. Bara en tredjedel fortsätter det treåriga högstadiet och endast en fjärdedel fullföljer gymnasiet. Staten satsar inte tillräckligt med pengar på skolan och det råder stor brist på både lärare och material, och klassrummen är ofta överfulla av elever.
Arbetsmarknad
Arbetslösheten är ett gigantiskt problem i Nigeria. Det skulle behöva skapas en miljon nya jobb varje år för att den växande befolkningen skulle kunna försörja sig men det är omöjligt. Den officiella siffran över arbetslöshet var bara 3,8 % år 2001 men den är väldigt missvisande. Den förtryckta arbetslösheten är stor och vicepresidenten uppskattade samma år arbetslösheten till ca 50 % vilket ger en bättre bild av verkligheten. Nigeria är inget industriland och majoriteten av befolkningen arbetar inom jordbruket. Industrins betydelse tycks snarare minska än öka trots den kraftiga uppgången under 1970-talet p.g.a. oljeindustrins framgångar.


Statsskick
Nigeria är enligt författning en federal republik och förbundsstat bestående av 36 delstater. Landet styrs av president Olusegun Obasanjo som är både stats- och regeringschef samt överbefälhavare. Man har allmänna val vart fjärde år och både presidenten och parlamentet väljs alltså över en fyraårsperiod. För att bli vald till president måste kandidaten få majoriteten av det totala antalet röster samt minst en fjärdedel av rösterna i minst en tredjedel av staterna. Men Nigerias statsskick har inte alltid sett ut så här. Fram till 1999, med undantag för två kortare perioder (1960-1966, 1979-1983), har landet varit en militärdiktatur.

Nigeria är ett mycket splittrat land, både ekonomiskt, etniskt och religiöst. Det är inte lätt att få ett fungerande regeringssystem i ett land med över 250 olika folkslag, nästan alla världens religioner och med sådana enorma klassklyftor. Makteliten finns i norr där de rikaste Nigerianerna bor. Det är framför allt de som vill behålla Nigeria som en enad stat. Orsaken är att olja och de flesta andra viktiga naturtillgångarna finns i söder. De människor som lever längst ner i landet skulle däremot gärna bli av med bjässarna i norr och därmed få ta större del av naturtillgångarna.

Det finns tre dominerande partier i parlamentet. De representerar i stort sett var och ett av de tre största folkgrupperna. Eftersom hausa-fulani är störst fick deras parti; Folkets Demokratiparti (PDP) majoritet i senaste valet. Dess ledare, president Obasanjo, har varit president sedan demokratin inleddes 1999 efter att han omvalts 2003. Parlamentet består av två kamrar, representanthuset och senaten, och båda väljs i det allmänna valet.

Nigeria är alltså en demokrati sedan 1999, men hur demokratiskt det verkligen är går att diskutera. Allt beror på vad man jämför med. Nigeria är ett av de mest demokratiska länderna i Afrika men i förhållande till Sverige ligger de långt efter. Det har inte varit demokratiskt särskilt länge och vi tror att det krävs några fler år innan det kan börja fungera ordentligt. Folket behöver lite tid att vänja sig. Med tanke på splittringarna i landet och konflikterna mellan nord och syd och olika folkslag tycker vi att de kommit förhållandevis långt på vägen mot en fungerande demokrati.

I det senaste valet år 2003 var valdeltagandet ganska lågt, 50 % i parlamentsvalet och 69 % i presidentvalet, men förhoppningsvis ska de siffrorna stiga i årets val. Hela befolkningen har i alla fall möjlighet att rösta även om alla inte tar tillfället i akt. Under militärdiktaturen kränktes systematiskt de mänskliga rättigheterna men där har det skett en betydande förbättring sedan 1999 och nu är läget ganska bra. Könsfördelningen bland makteliten är förvånansvärt jämn. Nigeria har väldigt många ministerposter och ca en tredjedel innehas av kvinnor. Under militärregimerna var arbetsförhållandena inom massmedia mycket svåra. Tidningar förbjöds och journalister fängslades eller blev mördade, men sedan ex-diktatorns död 1998 har förhållandena förbättrats. Nu råder pressfrihet och över 20 dagstidningar ges ut på engelska. Nigeria har alltså både en rikhaltig och frispråkig press som dock inte når ut till alla eftersom många inte kan engelska. Det finns vissa tiningar på de inhemska språken men upplagorna är små och dessutom är en stor del av befolkningen inte läskunniga.


Historia
De första européerna anlände till Nigeria på 1400-talet. Först kom portugiser och sedan britter. Yoruba, igbo och andra mindre folkslag förde slavhandel sedan en lång tid och det var den ledande exportinkomsten under ett årtusende. Européernas ankomst medförde en ännu mer omfattande slavhandel och man räknar med att ca 3,5 miljoner slavar skeppades från Afrika till Amerika mellan år 1650 och år 1860!

År 1807 förbjöd britterna en fortsatt slavhandel inom Storbritannien. Yorubastaten Oyo som hade varit en stor exportör dit störtande samman i ett inbördeskrig, som effekten på förbudet. Britterna blockerade kusten för att förhindra smuggling av slavar samt koloniserade Lagos år 1861.

De europeiska stormakterna delade upp Afrika och gjorde bl.a. anspråk på området runt floden Niger. År 1894 förkunnade Storbritannien södra Nigeria som ett protektorat. Landområdet hette fortfarande Nigeria men hade inte ett självstyre. Det officiella språket blev engelska.

I norra Nigeria samarbetade britterna däremot med de lokala härskarna av emirer. Där stoppades kristendomens fortskridande medan Islam och traditionella värderingar gynnades. Hausa erkändes som officiellt språk.
Koloniseringen i Nigeria upphör
Storbritannien började upphöra med sina kolonier efter andra världskriget. Det blev stora oenigheter inom landet om hur den framtida statens styre skulle se ut, för att balansen mellan regioner och folkgrupper skulle hållas. Genom samarbete och förhandlingar med Storbritannien blev Nigeria en federation med parlamentariskt styre och år 1959 kunde tre partier ställa upp i ett val. NPC (Norra folkkongressen) stöddes främst av hausa och fulani, AG (Aktionsgruppen) stöddes av yoruba och NCNC (Nationella medborgarrådet) var ibgofolkets främsta parti. Trots att NPC, som var regionalistiskt, muslimskt och aristokratiskt, fick störst majoritet av folkets röster ingick de i ett samarbete med NCNC, som var nationalistiskt, kristet och populistiskt.
Den självständiga staten
År 1963 utsågs landet till republik och en ledare från NCNC blev president. Det var många som ogillade att NCNC hade så mycket inflytande. Det samarbete man såg som lösningen till konflikterna mellan folkgrupper och regioner gav istället motsatt effekt. De tre etniska huvudgrupperna krävde nämligen alltmer självstyre i egna, mindre regioner.

År 1966 utförde en grupp arméofficierare, varav de flesta var igboer, en kupp som slutade med att ett federalt militärstyre tog den republikanska demokratins plats. Hausa/fulani i norr fruktade att igboerna skulle ta över huvudstyret av landet och dödade därför igboernas ledare. Inbördeskrig utbröt. Sedan dess har Nigeria med korta avbrott styrts av militärregimer ända fram till år 1999 då landet övergick till ett civilt, demokratiskt statsskick.


Sammanfattning/analys
Nigeria var under en tid mycket beroende av pengarna från slavhandeln de bedrev. När en av de största importörerna, britterna, beslutade att bojkotta slavhandeln störtade den största exportören, yorubastaten Oyo i söder, samman i ett inbördeskrig. England koloniserade Lagos, en stad som domineras av folkslaget yourba. När de europeiska stormakterna gjorde anslag på området runt floden Niger i söder, samt år 1894 utropade södra Nigeria till ett protektorat, kan vi tänka oss att yorubas folk trycktes ner både psykiskt och fysiskt – de fick ingen chans att utvecklas och gå framåt. I norra Nigeria tillät britterna däremot att kulturen gynnades och därför fick folkslaget hausa/fulani utvecklas och växa som folkslag. Vi tror att det är anledningen till varför hausa/fulani kunde bli överlägsna i det första regeringsvalet, när Nigeria blev självständigt.

När demokratin störtade i en kupp och Nigeria övergick till ett federalt militärstyre utbröt många inbördeskrig mellan de tre största folkgrupperna i Nigeria. Utvecklingen stannade upp och eftersom militärregimer har varit på plats ända till och med år 1999, när ett civilt demokratiskt statskick tog tillbaka sin plats i Nigeria, har landet förhindrats att utvecklas med samma fart, som t.ex. Sverige. Vi tycker trots det att Nigeria rättmätigt kan kalla sig demokratiskt. De har inte den bästa demokratin i världen men det var ju inte länge sedan de bröt upp från en militärdiktatur och de har fått ihop ett bra system på den korta tiden. Vi tror det kan utvecklas till något riktigt bra i takt med att människorna vänjer sig. Under militärdiktaturen kränktes systematiskt de mänskliga rättigheterna men det har skett en betydande förbättring sedan år 1999. Sida är en organisation som arbetar för att ge stöd åt u-länder. De bedriver många projekt i Nigeria som bl.a. ska främja just mänskliga rättigheter. Det verkar som om det har gett resultat och vi tror på en ljus framtid på den fronten.

I städerna ser levnadsstandarden mycket bättre ut än på landet. De som bor i städerna skaffar inte lika många barn som de på landet och båda föräldrarna jobbar. Utopin skulle vara att locka fler till städerna och att alla skulle ta initiativ till jobb på fabriker, sjukhus, skolor etc. Vuxenskolor ska vara tillgängliga till alla som är intresserade och staten skulle finansiera arbetarna och lärarna. I-länderna skulle skicka personer och bistånd, för att hjälpa till i bygget av dessa städer.

Trots att oljan i Nigerdeltat står för 95 procent av landets exportinkomster har folket nästan inte alls fått ta del av de stora vinsterna. Pengarna går till regeringen och det har visat sig att mycket hamnat i de högt uppsatta individernas egna fickor. Konflikterna i Nigerdeltat är förmodligen det mest omfattande problemet i Nigeria. Pengar som behövs till satsningar på skolor och hälsovård går t.ex. till inbördeskrigsförsörjning i form av vapen. Miljön runt Nigerdeltat har förstörts och förorenats av oljeutvinningen och det främjar inte precis jordbruket. Ifall utvecklingen fortsätter åt det här hållet ser vi ingen ljus framtid. Vi ser att alla faktorer i samhället – levnadsstandard, ekonomi, statsskick – påverkar varandra i en ond spiral. Ett exempel på vad som har hänt: staten utlovar satsningar på skolor och hälsovård, oljepriserna rasar, landet lånar pengar för att uppfylla målen, exportinkomsten från oljan går till att åtgärda lånet och för att klara av hela återbetalningen lånar staten ännu mer pengar någon annanstans etc. Befolkningen mår sämre på grund av lägre levnadsstandard och medellivslängden minskar.


Del 2, Fördjupning – konflikterna i Nigerdeltat
Vi har valt konflikterna i Nigerdeltat som fördjupningsområde. Vi har hört talas om det och själva syftet med arbetet är att ta reda på mer om just den här konflikten. Vad bygger konflikten på? Hur har konflikterna påverkat befolkningen och utvecklingen i landet? Vilka är orsakerna bakom konflikten och hur ser framtiden ut? Är man på väg mot en lösning eller blir det värre? Det här är frågor vi hoppas kunna ge svar på i den här fördjupningen.
Kartläggning av problemet
Konflikterna i Nigerdeltat i sydvästra Nigeria handlar kort sagt om olja. Oljan är själva grunden till alla problemen. I slutet av 1950-talet upptäcktes oljefyndigheter i mynningen av floden Niger. Till en början jublade lokalbefolkningen, de trodde att detta skulle innebära stora rikedomar och en väg upp ur fattigdomsträsket men där hade de fel. De enda som blivit rika på oljan är enskilda politiker och de stora oljebolagen. För de folkgrupper som lever runt Nigerdeltat har livet bara blivit sämre sedan oljan kom.

Konflikterna blir bara värre och värre med åren och de ligger nu på två nivåer. Framförallt mellan den statliga makteliten och lokalsamhällena om hur stor andel av oljeinkomsterna som tillkommer lokalbefolkningen runt deltat. Befolkningen som lever där, och som rättmätigt borde få störst del av inkomsterna från oljan får knappt ta del av det överhuvudtaget. Oljan har nu även orsakat stridigheter mellan de olika folkgrupperna om vem som är berättigad till den lilla del av oljeinkomsterna som tillfaller lokalbefolkningen.

Nigeria är Afrikas främsta oljeproducent och den femte största av OPEC-länderna. Oljan står för hela 80 % av regeringens inkomster. Under de senaste 25 åren har oljeförsäljningen gett nästan 2 400 miljarder svenska kronor. Trots det har bilden för de fattiga i landet inte förändrats.

Oljeutvinningen har fått förödande effekter på miljön. Nätverk av olje- och gasledningar korsar området huller om buller och dessa läcker med jämna mellanrum. Utsläppen förstör vattenresurserna och jordbruksmarken, vilket leder till stor vattenbrist. Luften är förorenad av gasutsläppen och fisken i vattnet har dött ut. Läckagen ger även upphov till stora bränder med hundratals dödsoffer. Den del av Nigerdeltat där oljeutvinningen sker går helt enkelt inte att använda till någonting annat längre.

Man tycker att oljeindustrin borde ha gett många arbetstillfällen för de som bor där, ett nytt alternativ till jordbruket. Men det har det inte heller utan arbetskraften inom oljeindustrin är hämtad från de norra, rikare delarna av Nigeria. De människor som lever runt Nigerdeltat är i stort sätt inte alls beroende av oljan som försörjning utan lever på boskapsskötsel eller jordbruk precis som de gjorde innan oljan hittades. Oljan har istället försvårat deras arbete i och med miljöförstöringen.

Ett av de största problemen är naturgasen som släpps ut samtidigt som man tar upp oljan. De internationella oljebolagen tar inte vara på den, så naturgasen bränns upp. Den här gasen skulle kunna användas i landet men oljeföretagen, som bara tänker på sig själva, anser att det inte är tillräckligt lönsamt att lagra den. Istället har naturgasen bara orsakat elände för befolkningen i området. Alla avgaser som släpps ut från de enorma gasfacklorna innehåller massvis av giftiga ämnen. Detta har kraftigt ökat andningssjukdomar hos framförallt barn, astma och för tidig död.

Missnöjet bland befolkningen i de drabbade delarna har gett upphov till att det nu finns upp emot 100 olika beväpnade gäng som saboterar för oljebolag och slåss mot varandra. De unga har tröttnat på att livet kring deltat inte blir bättre och ser detta som ett sätt att göra uppror. Militären försöker sätta stopp för de kriminella gängen vilket bara resulterat i dussintals nedskjutna gängmedlemmar och ännu större ilska bland de kvarvarande.

Nu har ni fått en grundläggande beskrivning av problemet och vi ska fortsättningsvis gå lite djupare in på orsakerna och följderna till konflikterna i Nigerdeltat.


Orsaker
Orsakerna till konflikterna i Nigerdeltat är många. Den största orsaken är nog att invånarna är giriga. Regeringen delar inte med sig av biståndet så pass mycket som kan önskas. Istället försvinner pengarna i korruption och till regeringens egna fickor. Oljeindustrin skapar enstaka rika personer, som köper dyra bilar, medan folket varje dag lider och försöker få ihop pengar till mat för dagen. Det är inte konstigt att folket protesterar ljudligt och tar saken i egna händer. När oljan utvinns förstörs miljön runt Nigerdeltat och det blir svårt att odla mat. Folket tvingas finna sig i att leva i skiten som oljeindustrin orsakar på deras mark och de får inte ut något annat än lidandet. Det är bara de stora oljebolagen och regeringen som tjänar på oljeindustrin.

Det finns ju också fler orsaker som ligger i bakgrunden till konflikterna, det är inte bara p.g.a. av oljeutvinningen men det är en stor del. Nigerias hårda historia har bidragit med mycket till deras situation i Nigerdeltat och landet. Det har gjort att landet har fått en seg start i samhället.
De största bråken sker mellan de stora folkgrupperna som i sin tur bekänner sig till olika traditionella religioner. Om det t.ex. är konflikter mellan folkgruppen yoruba och ijawe i norr kan det skapa en kedjeeffekt i andra delar av landet t.ex. i Nigerdeltat mellan samma folkgrupper – de hämnas alltså på varandra.

Arbetslösheten är stor i Nigeria och bidrar till att uttråkade, arbetslösa ungdomar bildar militanta grupper och begår våldsbrott i byar, städer och mot folkgrupper. Mofia Akobo från Southern Minorities Movement säger att ungdomarna går med i vilken grupp som helst, bara för att få ett tillfälle att plundra och bryta sig in i affärer o.s.v.

Det är också svårt att avgöra vilka områden, som hör till vilka eftersom landet har mer än 250 olika folkgrupper. Konkurrensen är hög och intensiv inom resurser samt mer marginaliserat än vad det var från början, vilket har gjort att det skapas fler konflikter utöver de etniska folkgruppskonflikterna. Ett exempel på detta är när det skulle byggas ett nytt kommunalt centrum i oljestaden Warri och det blev strider mellan folkgrupperna Ijwa och Urhobo på den andra sidan Itsekiris. I den striden dog 200 människor. Konflikter skapas eftersom det känns extra viktigt att ta vara på områden, som inte är förstörda av oljeindustrin.

Genom att det blivit så oroligt i Nigerdeltat är för att folket känner besvikelse av regeringens handlingar och beslut, att de låter oljebolagen komma och förstöra miljön och inte tagit någon hänsyn till dem. Det har gjort att de tagit sakerna i sina egna händer. Oljebolagen känner en osäkerhet och rädsla och tvingas därför ta skydd från de nigerianska militärerna, som håller de upproriska grupperna borta från oljeutvinningsplatserna med våld. Med alla dessa faktorer tillsammans skapas dessa konflikter i Nigerdeltat och i resten av landet.


Följder
I och med att oljefyndigheterna hastigt började utnyttjas då de hittades i Nigerdeltat hann ingen reflektera över vad det skulle innebära för miljön och de som bodde där. Oljeindustrins häftiga framfart har skapat miljöproblem i form av omfattande föroreningar i området runt deltat. Det har gjort att det är omöjligt att föra vidare jordbrukspolitik i detta område.

Det har skapats orättvisor när befolkningen ger mer än vad de får och därför tar de sakerna i egna händer. De slåss och använder våld för att ta från de rika (oljebolagen och regeringen) och ge till de fattiga (sig själva). Klyftan växer sig större dag för dag. Etniska grupper krigar med varandra – de kämpar febrilt och desperat om vad som tillhör vem, för det känns extra viktigt att ta vara på områden som inte är förstörda av oljeindustrins framfart. Arbetslösa, uttråkade ungdomar gaddar ihop gäng och gerillagrupper mot oljeindustrin och regeringen. Mindre pengar satsas på levnadsstandarden när oljeindustrin tar så mycket plats. Förut användes oljeinkomsterna till avbetalningar på kraftiga lån. I nuläget är skulden inte alls lika stor och brådskande men i och med det har kanske giriga makthavare sett en chans att stoppa ”överflödet” av oljeinkomsterna i den egna fickan. Oljan har blivit ett problem och inte lösningen till fattigdomen som man först trodde men jag tror att det kan ändras. Jag tror att regeringen är skeptisk till att ge pengar till befolkningen när de ser alla stridigheter och det är i sin tur inget som gynnar lösningen på orättvisorna. Folket i regeringen ser sig själva som övermänniskor. I fall den inställningen kan ändras så att de istället ser sig som folkets representation och sympatiserar för alla som är drabbade av oljeindustrins framfart kan nog konflikterna minska i omfattning.

Negativa följder av att i-länder ger bistånd till Nigeria är att pengarna inte går till befolkningen utan till regeringen, som satsar mer på just oljeindustrin och mindre på utbildningsmöjligheter och hälsovård. Detta är en utveckling som vi anser att i-länderna står ansvariga för, till stor del. Det är på tok för dålig kontroll på vad pengarna går till. När vi svenskar ger bistånd till Nigeria tycker vi att vi har gjort vår del, vi känner oss hjältemodiga och givmilda samt förutsätter att pengar alltid används till nödvändigheter. Jag tror att förhållandevis nykläckta land som Nigeria behöver mer än bara pengar. De behöver en puff i ryggen åt rätt håll! Tänk dig att du är mormor/morfar till en 8-årig liten pojke. När han är på besök får hand ett litet bistånd av dig – 100 kr – och du säger till honom att köpa sig något han behöver. Pojken åker hem men köper inte bokomslagspapper till sina matteböcker eller strumpor och kalsonger. Han väljer att köpa godis för hel slanten! Enda gången som ditt 8-åriga barnbarn får något han faktiskt behöver är när han får följa med dig på shoppingtur i gallerian och när det är du som kontrollerar och föreslår vad han ska använda sitt bistånd till. För att hjälpa Nigeria behöver Sverige, och andra som vill leka morföräldrar, engagera sig. I fall att det råder brist på vaccin i Nigeria kan vi skicka vaccin. I fall att det behövs mer skolor i Nigeria kan vi åka ner dit med pengar och arbetskraft. Följderna av problemen i Nigerdeltat är att samarbete och förtroende saknas.


Analysdel
 Varför är Nigeria ett u-land?
Koppla mycket till del 1
 Bistånd
Om man skänker överbliven mat till u-länder sänker man deras chans att själva utvecklas. Ifall i-länderna vill ge bistånd och stöd måste samarbetet mellan ländernas makthavare bli bättre. Ifall vi engagerar oss byggs ett förtroende upp och det känns förmodligen svårt för giriga makthavare att gå bakom ryggen på i-länderna och köpa mer vapen eller lägga pengar i egen ficka. Engagemanget kommer så småningom att ge gensvar och Nigeria kommer inte att behöva vara beroende av någon. Precis som när barn blir mindre och mindre beroende av sina föräldrar.
 Konflikterna i Nigerdeltat – är man på väg mot en lösning eller kommer situationen förvärras?
Situationen har sett likadan ut i 15 år nu. Det blir snarare värre än bättre. Arbetslösa ungdomar tröttnar på att ingenting händer och försöker ta saken i egna händer. Eftersom pengar inte satsas på skola och utbildning i Nigeria, såsom man skulle önska, vet ungdomarna inte hur man demonstrerar och argumenterar för sin sak. Det enda sättet de vet är att ta till våld. Man kan tänka sig att demonstranterna tar till samma vapen som regeringen och oljebolagen gör. De visar ingen hänsyn för varandra – ordspråket behandla någon som du själv vill bli behandlad är okänt i detta land. Istället heter det behandla någon som du själv blir behandlad och för att sammanfatta vilka konsekvenserna blir av denna utveckling tar vi till ett annat ordspråk om att våld föder våld.
Det sker hela tiden små framsteg men lika många bakslag. Det går upp och ner som en bergochdalbana. Vi tror att det krävs en radikal förändring, annars kommer det att fortsätta.
 Paralleller med Norge
Norge är också ett oljeexporterande land, varför har de lyckats mycket bättre? Vi tror att p...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Nigeria + Konflikterna i Nigerdeltat

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Arvid Edelvik 2021-03-05

    riktiga gs e ni

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2007-05-11]   Nigeria + Konflikterna i Nigerdeltat
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=8137 [2024-06-21]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×