Bokrecension: Den snillrike riddaren Don Quijote av La Mancha av Miguel de Cervantes

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Uppgiften var att först skriva lite om hur boken börjar och om titeln fångar en, och om personerna i boken.
Sen skulle man skriva om en extern konflikt och en intern konflikt, och lite av handlingen.
Senare ska jag skriva om hela boken, men jag har inte läst ut den ännu.

Den snillrike riddaren Don Quijote av La Mancha,

Titeln fångar mig inte alls. Don Quijote, Vem är det liksom. Titel berättar inte så mycket och den är för kort, tycker jag.

Boken handlar om en fattig adelsman som bor i en by i La Mancha. I det första kapitlet berättar författaren om vem Don Quijote är och hur han bor, vad han äter, hur han klär sig och vad han tycker om. Och att han älskade att läsa riddarromaner när han var ledig. Och hur han tillslut, av alla böcker han läst, bestämde sig för att bli riddare han med. Han tyckte det var bäst för sitt land och sig själv. Han gav sin häst namnet Rosinante från orden rocin (hästkrake) och ante (främsta). Det var meningen att namnet skulle visa hästens bakgrund och framtid. Sen gav han sig själv ett namns också, Don Quijote. Men han kom sen på att riddaren Amadis hette Amadis av Gaula, för att även göra den byn eller stad han kom ifrån berömt. Tillslut kallade han sig själv för Don Quijote av La Mancha.
Sen så återstod det bara en dam att förälska sig i. I en närliggande by, sägs det, fanns det en vacker bondflicka som han varit förälskad i. Hon hette Aldonza Lorenzo och blev hans hjärtas dam. Hon skulle såklart också få sitt eget namn, och eftersom att hon kom från byn El Toboso blev det Dulcinea av El Toboso.
Jag fick en känsla av att boken skulle bli äventyrlig och att något spännande skulle hända. Men jag tycker den är lite tråkig och väldigt “utdragen”.

Don Quijote - Riddaren
Han presenteras som en tanig och fattig man. Han hette antingen Quijada, Quesada eller Quijana i efternamn beroende på författare. Han bodde med sin hushållerska, systerdotter och sin dräng. Don Quijote var ungefär 50 år och stabil men väldigt bening om benen och späd i ansiktet. Han tyckte om att jaga och att läsa riddarromaner.
Jag uppfattar honom som en tråkig man som inte spenderar mycket tid med andra människor. Han lever i sin egen värld som är full av riddare och äventyr. Men jag tycker han verkar vara en snäll man som inte är rädd för att strida och ha ihjäl en så kallad “riddare” om det behövs. Han beter sig som en riddare. Han ser sitt uppdrag i livet, att gå ut i världen för att ställa till rätta det som blivit orätt.

Sancho Panza - Väpnaren
Bonden med fru och barn, som efter att Don Quijote lovat att ge en ö till honom blev Don Quijotes väpnare. Jag förstår inte riktigt varför han valde att lämna sin familj för att bli Don Quijotes väpnare när han själv inte ens tror på riddare. Så jag uppfattar honom som en uttråkad familjefar som vill ha äventyr.



I andra delen av boken möter Don Quijote en bask och en kaross med damer i, och han får för sig att han ska befria damerna från denna hemska man som tagit dem till fånga. Han börjar bråka med basken och efter att han själv blivit träffad av baskens svärd i sin vänstra axel, faller han ner på marken. Men träffen gjorde inte mycket mer skada än att hans rustning for till marken, så han kommer upp i sadeln igen. Vreden Don Quijote fick av slaget gjorde att han slår på baskens huvud med sitt svärd. Basken blev rejält omtumlad och föll av sin mulåsna, men han dör inte. Don Quijote bad basken ge sig, men han var för skadad för att svara och det var nära att det gick illa till om inte damerna hade bett så innerligt att Don Quijote skulle skona deras väpnare. Så Don Quijote lät basken leva, men bara om damerna lovade att riddaren skulle inställa sig hos Dulcinea av El Toboso. Mina reflektioner i denna händelse är att han går för långt. Han är så inne i sin lilla riddar värld att han inte förstår att det är fel att nästan ha ihjäl oskyldiga människor. Om han hade levt nu han hade nog blivit inspärrade på ett mental sjukhus eftersom att han
En intern konflikt kan vara Don Quijotes egen syn på världen, som gör att han nästan orätt själv efter sin strävan att skapa rättvisa. Själv förstår han inte att det han gör är fel, och att ingen riktigt behöver hans hjälp på det viset han tror.
Den här delen av boken handlar mest om att Don Quijote reser runt med sin väpnare, och bla träffar de några getherdar. En utav getherdarna berättar för Don Quijote om en man, Grisóstomo hette han, som dog av att hans livs förälskelse Marcela avvisade honom. Don Quijote ...