Droger

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Droger

En drog är någonting man ger kroppen för att ändra en del saker som bl.a. upplevelser, beteende, prestation och känslor. Man får i sig drogerna på olika sätt och jag kan komma på 5-7 olika metoder för användning av droger. De flesta droger är olagliga men det finns även lagliga droger som morfin som används av mediciniska skäl.

Narkotikans historia

 5000 f.kr så användes Opium av sumererna.
 2000 f.kr var då Sydamerikas indianer började tugga kokablad (kokain) som medicin och Cannabisplantan började användas som drog i Kina.
 1753 så fick drogen cannabis sitt namn av Carl von Linné.
 1839 började det första opiumkriget mellan England och Kina och slutade 1842.
 1856 började det andra opiumkriget.
 1903 ersattes kokain av koffein som ingrediens i Coca Cola.
 1913 tillverkade det tyska läkemedelsföretaget ecstasy.
 1924 förbjöds tillverkningen av heroin i America.
 1942 blev amfetamin narkotikaklassat i Sverige.
 1955 förbjuder Shahen av Iran odlandet och användandet av opium.
 1988 blev det ett brott att använda narkotika.
 1996 dör 14 tyska ungdomar av ecstasy.
 1997 visar det sig att antalet dödsfall bland missbrukare i Stockholm har fördubblats på 10 år.


Cannabis

Hasch och marijuana

Hasch och marijuana kommer från den indiska hampväxten Cannabis Sativa, en växt som odlas i många delar av världen. I cannabis finns ämnet cannabinoider och de framkallar berusning. Tetrahydrocannabinol har förkortningen THC och är den viktigaste formen av cannabinoider. THC halten varierar beroende på växtens egenskaper, växtplats och växtdel. I Sverige så är den vanligaste formen av cannabis hasch. Hasch bildas av avsöndrad kåda som kommer från växtens blomma. Kådan pressas sedan till kakor. Man brukar oftast röka hasch i pipor eller cigarretter som man har rullat själv. Hasch innehåller 16 % THC. Även marijuana röks. Marijuana ser ut som torkat gräs eller örtkryddor och innehåller 12 % THC.
Effekten på Cannabis beror på personens känslighet för just denna drog, sättet som man tar drogen på (ex. rökning), om man druckit alkohol eller om man har tidigare erfarenhet av droger. När man har tagit Cannabis så brukar man prata och skratta mer än vanligt. Man känner sig väldigt avslappnad och man kan känna att tiden går för fort eller för snabbt så t.ex. så kan 1 timme kännas som några minuter eller tvärtom. Det är detta som kallas för Cannabisruset. Hjärtat slår snabbare, ögonvitorna får en röd färg, man blir torr i munnen och sugen på sötsaker. Alla dessa signaler är de kroppsliga tecknen på Cannabisruset.






Centralstimulerande medel

Amfetamin och kokain

Amfetamin och kokain är centralstimulerande medel. Centralstimulerande droger är väldigt beroendeframkallande. De som använder dessa droger får ofta skador på levern, magproblem och kramp. Dessa droger påverkar det centrala nervsystemet. Amfetamin är producerat på det kemiska viset medan kokain är utvunnet ur kokabuskens blad. Amfetamin förekommer i gulaktiga små kristaller och kan vara utblandade med medel som inte innehåller narkotika. Kokain förekommer oftast i vitt och fint pulver, och det blandas ibland med inaktiva ämnen som har samma utseende och ibland med aktiva ämnen som t.ex. prokain. Drogernas effekt är att de lurar hjärtat och nervsystemet för att få igång kroppen.
Amfetamin kan intas genom dessa metoder: tabletter, sniffning eller injicering. Kokain används ofta genom att man andas in det eller snusar det genom näsan. Man kan även injiceras under huden. Crack förekommer som grågula klumpar och intas genom rökning.
Amfetamin har faktiskt används som läkemedel mot astma, aptitnedsättande och allmänstimulerande medel, men förklarades senare som narkotika. Man kan omvandla kokain till en annan drog som kallas Crack. Det är en form av kokain som man röker.


Kat

Kat kommer från plantan Catha edulis och har under många hundra år varit en känd växtdrog. Den finns i Afrika och arabiska halvön där den växer vilt och varierar i storlek från mindre träd till små buskars storlek. Men ursprungslandet är Etiopien. 1989 så narkotikaklassades kat men i England och Holland så anses den som livsmedel. Kat påverkar det centrala nervsystemet och är en drog som man får stärkt självförtroende av, skarp vakenhet och känslor av vällust. Kat är beroendeframkallande och har även väldigt många nackdelar som jag ska skriva om. Den som använder kat kan få besvär som bl.a. magkatarr, tandskador, leverskador och sömnstörningar. Man kan även känna sig väldigt deprimerad och ha ångest. Katbladen tuggas oftast för att få en känsla av upprymdhet och för att ge mental stimulans. Man brukar få efterverkningar, sömnlöshet och koncentrationssvårigheter. Om man tar väldigt höga doser så kan det ge hyperaktivitet, retlighet och högt blodtryck.



Opiater

Opium och heroin

Opium är torkad mjölksaft som även kallas för råopium. Opium kommer från frökapslarna av blomman opievallmo. De länderna som odlar mest opievallmo är Iran, Pakistan, Thailand och Laos. Från råopium kan man även framställa tre till droger, de här drogerna heter heroin, morfin och kodein. Förr användes opiater som läkemedel och berusningsmedel.
I början av 1900-talet använde man heroin för att bota missbrukning av morfin. Det var en dålig idé. Heroin var en bättre smärtstillande drog och en bättre hostmedicin än morfin, men man blev även mer beroende. Sedan dess har det vanligaste missbruksmedlet av opiaterna varit heroin.
Opium förekommer i två former, mörkbruna stycken eller i pulverform, vanligtvis röks eller äts opium. Heroin förekommer oftast som ett vitt eller brunt pulver som löses upp i vatten för att injiceras, rökas eller sniffas. Det farligaste med injicering är att man kan få sjukdomar som HIV och gulsot eftersom att man ofta delar sprutor med andra missbrukare. De heroinpreparat som man skaffar olagligt innehåller mycket varierande halter av drogen. De kan vara blandade med socker eller andra ämnen.
Effekten på opiater beror bl.a. på hur man tar drogen, om man druckit alkohol innan, om man har tidigare erfarenhet av drogen eller vilken situation man befinner sig i.
Tecken som visar att man använt drogen: pupillerna drar ihop sig och blir små, man blir varm och även torr i munnen.
Heroin missbrukare dör ofta p.g.a. att de får depressioner som leder till överdos och sedan självmord.



Hallucinogener

Det var på 60-talet i Amerika då det skapades en ny kultur som förändrade människornas syn på droger s.k. Hippiekulturen.
Meskalin, psilocybin, LSD, ecstasy är droger som framkallar hallucinationer och ger effekter som kan likna psykiska fenomen. Hallucinogener är en grupp droger som förändrar verklighetsuppfattningen. Dessa droger har sedan länge varit kända. Hallucinogener betraktas ej som särskilt beroendeframkallande. Hallucinogener används oftast i form av tabletter, svampbitar eller växtbitar och blandas även i dryck. Nedsväljning är det vanligaste sättet att inta hallucinogener.
Det hallucinogena grundämnet heter meskalin och finns i en del svampar och i en kaktus som heter Peyotl men det kan även framställas syntetiskt. Hallucinogener delas in i två olika grupper. En naturlig grupp som man tillverkar drogerna från växtriket och en syntetisk grupp som tillverkar drogerna från labb.


Naturliga hallucinogener:

 Psilocybin, tillverkas av svampar.
 Meskalin, tillverkas av kaktusar.

Syntetiska hallucinogener:

 LSD, lysergsyredietylamid.
 Ecstasy (MDMA), metylendioxymetylamfetamin.

Meskalin

Meskalin är en alkaloid som förekommer i vissa kaktusarter och ger en början till ett rus med hallucinationer. Meskalin är narkotikaklassat och har sedan länge använts av indianerna i Mexico.
De vanligaste tecknen på missbruk av meskalin är ökad energi, skrattattacker, stora pupiller, själviakttagelse, illamående, andningssvårigheter, magont, rädsla och ökad puls. Meskalin intas oftast i form av peyote bottons. Dessa kan man sedan äta råa, torkade eller som pulver. Meskalin har ingen positiv effekt på oss människor och vanliga människor utan sjukdomar behöver det inte. Meskalin används för att undersöka schizofreni eller andra psykiska sjukdomar.



Psilocybin

Av psilocybin får man både positiva och negativa hallucinationer. Det finns i svampar, och den kändaste svampen heter ”Psilocybe mexicana” som användes för länge sedan av mexikanska indianer. Man använde drogen för att framkalla hallucinationer vid högtider. Svamparna har ett smeknamn och kallas för ”magiska svampar”.
Det sägs att ruset liknar LSD-ruset bara att det är kortare(ca sex tim). Egentligen påverkas inte missbrukaren av själva psilocybinet utan den påverkas av en liknande molekyl som heter psilocin.
Effekterna från psilocybin börjar kännas efter ca 30 minuter beroende på hur man tar drogen. T.ex. så startas effekten tidigare om man tuggar svampen. När man tar denna drog så kan man även känna sig illamående och ibland kräkas vid väldigt stora doser.
Det var under 1960-talet som psilocybin spreds över hela världen och upptäcktes i väldigt många länder där den hade varit ”bortglömd”, och ett utav de länderna var Sverige. Synd att det inte fortsatte att var bortglömt.
Psilocybin är inte särskilt beroendeframkallande men är narkotikaklassat. Sedan 1999 är svampar med psilocybin narkotikaklassade i Sverige.
Effekterna är ofta trevliga och man får stor kontakt med andra människor naturen och universum. Om man t.ex. blandar psilocybin med andra droger kan man få jobbiga upplevelser som bl.a. panik, ångest och dåliga minnen kan plötsligt förekomma.


LSD

LSD uppfanns år 1938 av Alfred Hofmann när man försökte framställa botemedel mot migrän. Förkortningen av LSD kommer från Lyserg-Säure-Diäthylamid som betyder lysergsyredietylamid på tyska.
Det finns några varianter man kan inta LSD på, två utav de är genom frimärken eller microtabletter. Frimärkena består av läskpappersbitar som är doppade i en vätskeform av LSD. Frimärkena är ofta tryckta med små bilder som föreställer bl.a. smilisar, djur och fantasi figurer och de har oftast väldigt starka färger. I microtabletterna så är det bara en liten del som är ren LSD.
Drogen tas vanligtvis in genom munnen. Den vanligaste dosen man tar brukar vara runt 125 mikrogram. När man tar en större dos LSD så får man starkare upplevelse men upplevelserna varar lika länge.
Kroppen tar upp en vanlig dos LSD på ca fem min. Den psykiska effekten kommer efter ungefär 1 timme och den varar i ca 6-12 tim. de sinnen som vanligtvis förstärks är hörsel, smak, lukt och känsel. Under ruset så är missbrukaren oftast väldigt våldsam och förvirrad.
De vanligaste signalerna är stora pupiller, illamående, höjt blodtryck och ökad puls. Det tar ungefär tre dagar att återhämta sig efter en dos.
Långvarigt missbruk leder ofta till svåra depressioner och förändrad uppfattningsförmåga. Den mest obehagliga effekten är när man ser skräckbilder av verkligheten så att man får ångest och panikattacker.



Ecstasy

Ecstasy tillverkades av ett tyska läkemedelsföretaget år 1912 och användes som ett bantningsmedel. Sedan glömde man bort drogen ända fram till 70-talet då det användes i America. Det användes som ett hjälpmedel inom den psykiska terapin.
Samtidigt som det användes som hjälpmedel fick man reda på att ungdomar använde den på fester.
Ecstasy är framställt kemiskt och har den kemiska beteckningen 3,4-metylendioximetamfetamin.
Ecstasy ger rusupplevelser, som ingen annan drog ger.
Det sägs att den liknar drogerna amfetamin och meskalin. Ecstasy är en ”partydrog”.
Ecstasy förekommer ofta som ett vitt pulver i kapslar och även som tabletter med tryckta figurer på. En vanlig dos ligger oftast mellan 60 och 160 mikrogram. Ligger dosen över 200 mikrogram så kan man få förgiftningsskador.
Om dosen ligger mellan 600-1600 mikrogram så betraktas den som dödlig. Men det beror även på missbrukarens hälsotillstånd. När man har tagit ecstasy så får man korttidseffekter som bl.a. psykisk överstimulering som sedan leder till trötthet, svårt att sova, depressioner och ångest. Den kommer strax efter att man har tagit dosen och försvinner efter några timmar eller någon dag beroende på hur mycket man tar av drogen. Signaler är bl.a. stora pupiller, torr i munnen, darrningar, svettningar och kramp i käkarna. Temperaturen ökar och man kan drabbas av kollapser och död. Har man tagit en extra stor dos kan man få höjt blodtryck. Man kan även få hallucinationer t.ex. att ansikten förvrids och får skrämmande former. Dessa effekter kan vara under en lång tid för missbrukaren eftersom drogen stör hjärnans signalsubstanssystem. Effekten beror på hur stor dos man tar av drogen, vilken metod, tidigare erfarenhet och vilken stämning man befinner sig i.



Smartdrugs

Smartdrugs är samlingsnamnet på flera av de ”nya” drogerna. De flesta smartdrugs får vi från växtriket. Vissa smartdrugs innehåller hallucinogena ämnen, som meskalin och psilocin. Meskalin framställs av vissa kaktusarter och psilocin framställs av vissa svamparter.

Narkotikaklassade läkemedel

Rohypnol

Rohypnol tillhör läkemedelsgruppen Bensodiazepiner och används väldigt ofta som ett sömnmedel och lugnande medel men missbrukas även som rusmedel. Ruset påminner om alkoholens rus. Olagligt rohypnol tas oftast som berusningsmedel hos narkotikamissbrukare för att förstärka andra drogers rus. Idag så finns det två lagliga läkemedel som innehåller rohypnol. Dessa två heter Flunitrazepam Merck och Fluscand och de skrivs ut som insomningsmedel till äldre personer och psykiater men används som sagt också som lugnande medel. Rohypnol är sedan 2004 olagligt eftersom människor som tagit det som läkemedel blivit beroende. Men Fluscand och Flunitrazepam finns fortfarande kvar lagligt. Rohypnol förekommer oftast i tabletter som kan vara vita eller gröna och av varierande styrka, tabletterna kan sväljas, tuggas eller lösas upp. Rohypnol kan även rökas. En normal...