Att älska Dig

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Jag sitter som vanligt på min plats bland sofforna vid ingången till vår skola med mina polare när du kommer. Du rör dig på ett behagfullt och graciöst sätt, med en hållning värdigt någon ur en kungafamilj på medeltiden. Ditt svarta hår vajar nedanför dina axlar och som vanligt har du en förtjusande klädsel; precis sådär perfekt tajta jeans att man ser former men ändå inte, och en V-ringad tröja som får mig att rodna vid tanken på vad som bara skymtas lite lätt, men som döljer sig där under.
Jag stirrar. Det borde synas på mils avstånd att jag stirrar just på dig, men jag kan inte göra något åt det, bara vara medveten om det. Att du inte ens reagerar av min brännande blick eller känner min åtrå på det här korta avståndet på några meterär över mitt förstånd. Du ignorerar den beundransvärt bra.
Min störste rival hälsar på dig och han ger dig en ömsint, men snabb kram. Jag vet att ni har ihop det, även fast ingen säger något.


Jag vet att det är förbjuden kärlek som jag går och trånar efter. Men ändå kan jag inte låta bli att bedriva den på flera sätt. Att i smyg betrakta dig i omklädningsrummet efter idrotten när du byter om är ett. Din kropp är så vacker att det är svårt att låta bli. Som en leksak ett litet barn vill ha, men aldrig kommer få. Eller ett tempel där gudstjänsten ställts in. Att låtsas krocka med dig under vilda spel och lekar på idrotten, så jag stöter ihop med den muskulösa men slanka kroppen, är ett annat sätt att få komma nära dig. Dina haranger av svordomar som följer efter varje ”olyckshändelse” hade lika gärna kunnat vara vackra ord för mina döva öron.
Där står du nu i ingången och snackar med dina killpolare hör jag återigen någon nämna att du borde klippa dig. Det är tydligen enormt populärt och hett med kortklippt hår just nu, fast det har det väl alltid varit bland er. Men det tycker inte jag. Jag gillar att du sticker ut ur mängden med ditt långa, svarta hår. Du går emot strömmen utan att förlora din coola status, och jag beundrar dig för det med.


Jag sitter som osynlig för dig, något man bara ser igenom, och betraktar sig från min soffa. Synd att du aldrig skulle se neråt i vår skolas popularitetsskala och umgås med mig. Du är väl mån om din fasad, och vilka du omger dig med spelar visst en stor roll. Jag passar tydligen inte in där.
Mina vänner har slutat upp med sina försök att föra en konversation med mig, och har övergått i att sätta poäng på e som passerar förbi soffan vi tryckt ner oss i. Löjlig lek, jag vet. Men det är väl därför vi kravlar i smutsen längst ned på statuslistan utan en chans att ta oss upp.
Dina killpolare drar sig bortåt mot cafeterian, men du står lugnt kvar och väntar in den fnittrande tjejgruppen som anländer. Du ger dem alla en varsin kram, men sparar skolans populäraste flicka med blont barbie-hår – ännu en av mina rivaler om din gunst – tillsist. Henne kramar du länge innan du viskar något i hennes öra som får henne att fnittra förtjust. Säkerligen frågade du om hon ville hänga med någonstans efter skolan på din moppe.
Tänk om du hade frågat mig något sådant! Vi hade suttit tätt tillsammans på din moped, jag med armarna omkring din midja, och vid rödljusen då vi stannat hade du strukit mig mjukt över benen. Ingen hade tyckt att det var konstigt, för så åker alla par som jag sett. Alla vi svischat förbi hade viskat om vilket vackert par vi var, och hur bra vi passade ihop. Ja, drömma får man väl?


Helst av allt hade jag velat springa fram, ta dig i min famn och ge dig en äkta Hollywood-kyss. Men, du skulle nog inte vara med på något sådant, du är ju inte lag åt samma håll som jag sexuellt.
Med en uppgiven suck drar jag handen genom mitt korta, blonda hår i typisk kill-frisyr, kanske inte riktigt vad som är inne nu för oss tjejer. Jag ger dig en längtansfull blick där du står och fnittrar med den barbie-blonda flickan du säkerligen erbjudit dig att följa med på en shoppingtur. Du blinkar förförande, vilket säkert ser normalt ut enligt dig, mot några förbipasserande pojkar med dina naturligt långa och vackra ögonfransar. Vilken flicka som helst, även jag, hade kunnat döda för dem.
Sakta rör ni er tillsammans bort mot lektionssalarna och jag ger din fotomodellsvackra kropp en sista...