Folkhälsokunskap; Folkhälsosjukdomarna.
8542 visningar
uppladdat: 2007-05-24
uppladdat: 2007-05-24
Inactive member
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare.
Kommentera arbete
De flesta av ungdomarna som går till tandläkaren har två tänder som är karies infekterande. Det beror på att man har stort sockerintag flera dagar i streck, eller inte borstar tänderna.
I dagens samhälle är det mycket utseendefixerat vilket kan straffa en del ungdomar. Alla modeller som idag är idealen är oftast smala och har inte något fett alls på kroppen. De ungdomar som vill ha dessa idealkroppar får ofta anorexi och bulimi. Detta leder sedan till att de blir deprimerade och inte mår bra alls psykiskt. Det enda sättet man kan förebygga att man inte får något av dessa är att prata ut med när och kära eller psykolog vad man känner och vad man tänker. Men det är också många av skolbarnen som känner sig nere, svårt att somna, ont i magen och har huvudvärk. Detta kan då bero på t.ex. mobbing eller problem hemma. Barn har ett annat sätt att visa sina känslor och vill ofta förtränga de saker som händer runt omkring. Därför är det mycket viktigt att när barnen inte beter sig som vanligt i skolan eller i hemmet att detta uppmärksammas.
I arbetslivet är den vanligaste folksjukdomen skador. Olycksfallsskadorna har minskat med åren med tanke på alla nya lagar och bestämmelser som har kommit till. Nu syftar samhället på att varje kommun gör förebyggande insatser för att minska antalet skador. Då utgår kommunen från ett så kallat arenaperspektiv, med miljöinsatser i hem, skolor, trafik, arbete och fritidsmiljö. I detta arbete ska man då uppnå kriterierna för ”En säker och trygg kommun”. Men man måste då räkna med att 54 % av alla skador som sker är fallolyckor. Och ungefär 75 % av olycksfallen sker i bostaden, skolan, under fritidsliv eller vid motion. Det är endast 14 % som inträffar inom transportområden och 10 % på arbetsplatser.
Inom arbetslivet är det också vanligt att man får så kallade sjukdomar i rörelseorganen. Det vill säga i nacke, axlar och ländrygg. Det är ungefär 15 % av männen och 25 % av kvinnorna som har problem med nacke och axlar medans 10 % av männen och 15 % av kvinnorna har problem med ländryggen. Det man kan gör här för att öka friskfaktorerna är att ge arbetstagarna mer inflytande på arbetsvillkor, arbetstider, kompetensutveckling och arbetsmiljön. I arbetslivet är det också mycket vanligt med stress. Stressen har bara blivit mer de sista åren. Fast det skiljer sig mellan högutbildade och lågutbildade. Lågutbildade är mer stressade, detta beror då på att lågutbildade inte har samma inflytande på arbetssituationen och arbetstiderna. Medan högutbildade kan styra mer över sin arbetssituation. Symtomen av stress kan då bli trötthet, instabilitet, koncentrationssvårigheter, sänkt stresströskel, återkommande infektioner, minskad sexlust m.m. Det man kan göra för att förebygga mer negativ stress är att minska arbetstiderna, särskilt då för småbarnsföräldrar, byta arbetsplats eller bara ha en avslappningstimma på arbetsplatsen.
Som gruppen äldre räknar man personer från 65 år och uppåt. I denna åldersgrupp är det mycket vanligt med hjärt- och kärlsjukdomar samt sjukdomar i rörelseorganen. I Sverige är hjärt- och kärlsjukdomar den vanligaste dödsorsaken. Bara år 1989 sjukhusvårdades ca 27 000 svenskar för hjärtinfarkt, och ungefär 10 000 av dem avled innan de hann komma fram till ett lasarett. Det som är mest känt som orsakar kranskärlssjukdomar är rökning, högt blodtryck, felaktig kost, för lite motion, övervikt, bukfetma, diabetes, höga blodfetter, psykiska faktorer och stress samt ärftlighet. Det man kan göra för att leva så riskfritt som möjligt är ju då att inte skaffa sig dessa problem. Äldre personer har också lättare för att få psykiska problem så som stress, oro, ångest, depression m.m. Ju äldre man blir desto mer närmar man sig döden, och detta skrämmer vissa människor, andra vill inte lämna sina familjer. En del äldre personer kan ha med sig gamla arbetsskador som fortfarande ställer till problem. Det kan då göra att de inte klarar av vardagen på samma sätt som de gjorde innan. Vilket kan göra så att många hamnar i depression.
En annan grupp är invandrare, de som kommer på flykt ifrån ett krigsdrabbat land, av politiska skäl eller förnyad arbetskraft till Sverige. De har andra seder och andra levnadsvillkor än vi ha här i Sverige. Därför kan det bli en väldig kultur krock när de kommer hit. Vissa tror på könsdympning vilket inte är lagligt i Sverige samt vissa äter inte allt kött vilket finns i det mesta i svensk matbutik. Detta kan då göra att de känner sig kränkta och inte kan leva så som de behöver. En del hamnar då depression eller hamnar i någon annan psykisk sjukdom.
I gruppen ”Utsatta grupper” räknas de människor som t.ex. har varit långvarit arbetslösa, långvarit socialbidragsbehövande, missbrukare, människor med handikapp, psykisk sjukdom eller annan långvarig sjukdom. En sak som alla dessa har gemensamt är att de har varit långvarit sjuka och har sämre hälsa än de flesta andra människor. Många av dessa har då ekonomiska problem vilket kan ställa till det med att hitta en fast bostad...
...läs fortsättningen genom att logga in dig.
Medlemskap krävs
För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.Kontot skapar du endast via facebook.
Källor för arbetet
Saknas
Kommentarer på arbetet
Inga kommentarer än :(
Liknande arbeten
Källhänvisning
Inactive member [2007-05-24] Folkhälsokunskap; Folkhälsosjukdomarna.Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=8245 [2024-03-29]
Rapportera det här arbetet
Är det något du ogillar med arbetet?
Rapportera