Rudolf Hess

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Fredsresan
När Rudolf Hess den 10maj år 1945 landade i skottland kunde detta ha blivit början till ett helt annorlunda förlopp av kriget, än vad som skedde.
Ända sedan själva händelsen har det diskuterats vad Hess egentligen ville med sin resa från Tyskland och Storbritannien för en gemensam front jämtemot Sovjet unionen. Hess hade säkert tidigt insett omöjligheten i ett tvåfrontskrig, och insett att en pakt med Storbritannien också skulle leda till de faktum att man fick med sig USA (som ju var starkt antikommunistisk) på sin sida.

Vad som talar för detta är då följande punkter 1. Hess hade insett att Adolf Hitler var komplett galen. Även hans innersta krets (Göring, Goebbels, Himmler och Heydrich) föreföll med falt instabila och deras hybris och storhetsvansinne skulle obönhörligen leda Tyskland till ett oundvikligt nederlag. 2. Enligt Eugene Hirschbaums ”The conspricacy for the 4th reich) torde Rudolf Hess haft ett antal högt uppsatta militärer och partimedlemmar som var väl medvetna om detta faktum, och dessa hade bildat en politiskt och militär cell, som planerat ett maktskifte i Tyskland om Hess lyckades med sitt fredsmäkleri. Attentatet mot Adolf Hitler den 20juli år 1944 misstänks vara ett verk av denna cell, även om amiral Canaris och tre andra avrättades för dådet. Vad som har gått fel, är svårt att reda ut, men antagligen har Storbritannien, med sin svårt alkoliserade premiärminister Winsten Churchill, inte sett något värde i en sådan pakt då man var säkra på att vinna kriget. Churchills popularitet bland befolkningen var också helt beroende av kriget för fortsatt regeringsansvar, då han inrikespolitiskt ansågs vara så gott som oduglig. 3. Hess var en ytterst äregirig och fåfäng person och tanken på att bli den som befäste Tysklands storhet och behöll de nya gränserna skulle bli mer ihågkommen och hyllad än den som skapat det nya territoriala gränserna. Genom sitt agerande kunde han även avsvära sig ansvar från jude förföljningen och förintelsen, som han var väl medveten om skulle stjälpa alla inblandade i den röra av rasideoligiskt vansinne som de stod för.

Vad som hände i och med att Hess planer misslyckades, är vi ju alla medvetna om. Tyskland ansattes hårdare och hårdare och bombades till sist sönder, innan de allierade slutligen nådde Berlin och avslutade kriget. Hitler tog sitt liv och de flesta i han närhet dömdes antingen till döden under Nürnberg processerna eller följde Hitlers exempel och tog livet av sig till exempel den korpulente Herman Göring som förövrigt var gift med en svenska. Några lyckades fly till sydamerikanska via ”die kameral schaft Odessa” men de dog eller spårades upp en efter en, men än finns det säkert gamla nazister som lever i exil. Hess däremot, dömdes liksom ett fåtal andra, till fängelse. Livstidsdom blev det och det straffet avtjänade han i Spandau-Fängelset i Berlin, bevakad dag och natt av soldater från de tre segrande axelmakterna. Man kan tycka att Hess inte spelat någon roll för den vidare utvecklingen i det nya Europa, men i antelogin ”Moderna martyrer” av Bjarne Edel Rasmussen framkastar han, i mitt tyckte en intressant och tänkvärd teori.

I efterkrigets Europa var ekonomin svårt sargad, och de fruktansvärda bilder, dokument och vittnesmål torde ha gjort att nationalsocialismen tvärdog. Även de före detta fanatiska Hitler jugend tog avstånd rån de avskyvärda händelserna, och de få nazisterna som stod kvar vid sin övertygelse hånades och skrattades ut. När sedan nynazismen började spira i slutet av 1970-talet och början på 80-talet skrattades det bort och det hela skulle antagligen ha dött ut som de inte varit för.. just det.. Rudolf Hess.

I honom fick nynazismen den martyr de så länge behövt. Man dammade av honom som symbol, och satte honom på piedestal. Man krävde hans frigivning hos bland annat Amnesty som ett fall av kränkta mänskliga rättigheter. I västtyskland startades 1979 rörelsen ”LASS HESS FREI” och fick större uppslutning än man någonsin hade kunnat drömma om. Trots det fick Hess sitta av sin tid i fängelse, och dog sjukligt och svår senildement 1987. Rekryteringen av nynazister tog enorm fart vid denna händelse, och alla Europas länder drabbades av nynazistiska grupper, främlingsfientliga partier med mer. detta har kostat Europa åtskilliga miljarder kronor i och med att dessa grupper måste kartläggas likaväl som de extrema vänsterterrorister som härjade ungefär samtidigt.

Det är kanske att göra det lätt för sig att skylla på Hess och om omständigheterna kring hans död, för dagens ras problem i Europa, men kan någon säga att han inte påverkat den utvecklingen. I mina ögon ler det sig åtminstone så.

Man kan ju också leka lite med tanken hur Europa hade utvecklats och sett ut idag, om Hess lyckats med sina föresatser och fått till den allians med Storbritannien och USA, som han drömde om. En trolig utveckling torde vara, om man får tro den amerikanske historiken Desmond Kugel, att Stalin inför ett sådant hot erbjudigt fred och USA, Tyskland och Storbritannien accepterat. Alla skulle ha sina motiv, enligt Kugel.
Sovjet unionen skulle ha krävt att få intervenera Finland, mot att gå med på att de övriga gränserna skulle bibehållas. Sverige skulle inta rollen som demilitariserad zon, då Tyskland skulle bibehålla Danmark och Norge som lydstater. England i sin tur skulle överta total kontroll över alla de kolonier som de övriga hade, även de viktiga Grönland som ditintills stått under danskt hjemmestyre.
Tysklands erövrade områden Polen, Tjeckoslovakien och Österrike skulle helt inlemmas i det tyska riket, medan Frankrike och Beneluxländerna skulle ha ett visst självstyre, men stå under USA:s kongress ifråga om militära och utrikespolitiska frågor det vill säga egentligen ytterligare en amerikansk delstat med stort inflytande i Europa.
Medelhavsområdet skulle, på grund av Haliens allians med Tyskland, enas till en stat. Den spanromanska, med Mussolin i och Franco som statschefer. Mussolin med den politiska och finansiella makten. Armé och militärt under Franco givetvis skulle alla dessa omvälvningar påverka även Asien, men den utvecklingen blir alltför omfattande att redogöra för, men jag tror tveklöst att vi hade haft ett samhälle som inte varit långt ifrån George Orwells vision i 1984, med ett fåtal (i orwellsbok två) enorma statsapparater.

Ekonomi hade säkerligen slutligen delats upp i enbart planekonomi och extrem kapitalism, då de nya gränserna praktiskt taget skulle radera ut behovet att exportera och importera varor, då de nya gränserna gav alla de naturtillgångar de behövde. Den enda styrande faktorn för ekonomin skulle då antagligen bli en gemensam typ. Världsbank, som då givetvis skulle se till att exploatera områden som USA, Sovjet, Storbritannien, Tyskland och Spanromaninen kontrollerar.
Ett intressant scenario i en eventuell världsbank kontra tredjevärl...