Hindusim

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innehåll

1. Historia
2. Gudar
2.1 Brahman
2.2 Vishnu
2.3 Shiva
2.4 Ganesha
2.5 Lakshmi.
2.6 Rama/Krishna
2.7 Kali/Parvati/Durga
3. Skrifter
3.1Vedasamlingarna
3.2 Mahabharata
3.3 Upanishaderma
3.4Bhagavadgita
4. Regler och riter
4.1Kaster
4.2 Gandhi
4.3 Regler
4.4 Befrielsen - Moksha
4.5 Kunskapens väg
4.6 Handlingens väg
4.7 Kärlekens väg
4.8 Försakelsens väg
4.9 Övningarnas väg
5. Högtider
5.1 Maha-Shivarati
5.2 Holi
5.3 Ganesha Chaturthi
5.4 Janmashtam
5.5 Navarti
5.6 Diwali
6. Dominering
7. Gudstjänst, tempel
VG/MVG
Jämförelse
8.2 Liknelser och olikheter
8.3 Påverkning på samhället
8.4 Leva som hindu?

1. Historia:

Många människor inom hinduism har olika teorier hur historian har gått till. En teori är att runt floden Indus växte ett folk upp under 4000-2200 f. Kr. Människorna där hade mörk hudfärg och kallades dravider. Det sägs att runt år 1500 f. Kr. Blev dessa människor anfallna av ett folk med en ljusare hy. De kallade sig Aryans (Arier). De blandade sig med draviderna och ett nytt folk uppstod. Många andra människor säger att detta inte har hänt utan att folkslagen har växt upp parallellt. Men de flesta är överens om att det inte är en person som har skapat religionen utan det är religioner som har växt samman till en ny. Det finns alltså ingen skapare till hinduismen. Man brukar säga att hinduismen har utvecklats under 5000år. De äldsta skrifterna inom hinduismen är 3000 år gamla. Hinduismen är en av de äldsta världsreligionerna.

2.Gudar:
Det finns många gudar inom hinduism, man brukar säga att det finns 3-300miljoner gudar och demoner. Men man tror att dessa är bara sidor av en och samma gudomlighet.
De viktigaste gudarna inom hinduism är Brahman skaparen, Shiva förstöraren och Vishnu upprätthållaren.

2.1 Brahman:
Brahman ingår ett samarbete med Vishnu och Shiva. De tre ingår i en treenighet där Brahman skapar världen och Vishnu upprätthåller och Shiva är den som låter världen gå under.
Man ber inte särskilt mycket till denna gud och börjar nästan bli bortglömd bara för att han är så stor. Han har fyra ansikten och fyra armar. Armarna symboliserar väderstrecken, och i de fyra händerna håller han Vedaböckerna.

2.2 Vishnu:
Vishnu är den som tar hand om ordningen i världen. Denna gud har stigit ner till jorden i form av en människa
för att hjälpa människor i en speciell fara eller kamp. De som ber till honom har ett Vishnu har en lite lyxigare stil: han bär kungakrona och smycken. I händerna håller han sina attribut, snäckan (används som trumpet), diskusen, stridsklubban och lotusblomman, ibland även båge och/eller svärd. Hans huvudgemål är Lakshmi. Vishnus riddjur avbildas som rovfågel eller fågelmänniska och kallas Garuda och tjänstgör även som tjänare. Vilande beskrivs han som den liggande på tusenhövdade ormen Ananta. Vishnu är en gud som kan ta tio olika människoblivanden för att närma sig människorna.

2.3Shiva:
Shiva är guden på både gott och ont är fruktbarhetens, dödens askets och förintelsens gud. Shiva tycks som mycket sträng och allvarlig men han är ändå lärdomens gud. Han avbildas som en dansande gud med fyra armar och med sin dans framtvingar han världens undergång men han kan också skapa om världen. Shiva är den gud som kan förgöra liv men också ställa i ordning igen. Han har också tre ögon så han ser allt vad som händer. Parvati är Shivas hustru, en skräckinjagande gudinna.

Andra gudar som är viktiga inom hinduismen är:

2.3Ganesha:
Detta är en gud som avbildas med ett elefant huvud och en råtta. Denna är särskilt populär i södra indien och hos skolbarn. Han ger kunskap och insikt. Ganesha är den gud som tillbes först utav alla gudar. Råttan symboliserar självkontroll.

2.4Lakshmi:
Lakshmi är Vishnus hustru. Lakshmi är fruktbarhet, framgång, lycka och rikedom. Hon brukar också kallas Shri, som betyder lyckobringande. Gudinnan är också en modell för den ideala hinduiska hustrun, som ser sin make som en auktoritet, som är uppmärksam på hans önskningar, behov, dyrkar och tjänar honom.

2.5 Rama/Krishna:
Krishna är en mycket viktig gud hos hinduer. Krishna är hedarnas gud men många tycker att han är mycket större än så. Vissa hinduer menar att han ör den största eller den enda. Som äldre visas han som vis förståndig och filosofisk. Krishna är charmerade många unga kvinnor, de blev förälskade i honom. Denna gud utförde mycket hjältedåd, bragder och kärleksstrapatser.
Rama är en hjältekung som är en av Vishnus uppenbarelser.

2.6 Sarasvati:
Denna gudinna är Brahmans hustru och är kunskapens och vishetens gudinna. De som går kunskapens väg ber till Sarasvati.

2.7 Kali/Parvati/Durga:
Shivas hustru har olika namn och betydelser och egenskaper i olika myter. Här hon är Kali så visar hon sina skräckinjagande sidor. När hon visas som Parvati är hon vid Shivas sida. Parets familjeliv beskrivs som harmoniskt och lugnt. När hon är Durga är hon en stridsgudinna tillsammans med Shiva. De bekämpar olika onda makter tillsammans.

3. Skrifter:
Dessa är de viktigaste skrifterna inom hinduism.

3.1 Vedasamlingarna:
Dessa samlingar är ca 3500 år gamla. I vedasamlingarna finns det olika böcker som heter Rigveda, Samaveda, Yajurveda och Atharveda. Rigveda innehåller hymner som prästerna sjunger vid gudstjänster eller ceremonier. I Samaveda finns det olika melodier. Atharveda innehåller olika magiska formler. Brahman avbildas ofta med vedasamlingarna i händerna.

3.2 Mahabharata
Mahabharata är ett diktverk som förmodligen är det största i hela världen. Största delen av Mahabharata skapades för ungefär 2000 år sedan och sammanställdes till slut för 1700 år sedan. Inom Mahabharata finns det berättelser med hjältar och gudar.

3.3 Upanishaderma:
Detta uppkom för ca 2500 år sedan. Den innehåller samtal mellan guru och hans elev. I upanishaderna finns många filosofiska och förklarande hinduiska texterna som förklarar hur atman, själen, Brahman och den sanna gudomliga verkligheten hör ihop med varandra.

3.4 Bhagavadgita:
Detta är en del av Mahabharata, i denna bok berättas det hur en prins vid namn Arjuna tvingas ut i krig mot sina egna släktingar. Han ställs inför ett svårt beslut. Skall han tänka på sina släktingar eller sitt land i första hand? Vishnu stiger ner till jorden och säger åt Arjuna att tänka på sitt egna land i första hand och släkten i andra hand. Denna bok menar att man skall göra gått för andra istället för att tänka på sig själv i första hand.

4. Regler och riter:

4.1Kaster:
Kastsystemet kom att bildas från första början av arierna. Ca 1500 f.Kr. Invandrade ariska trupper (de ljushyade) från norr in till den indiska halvön där det bodde dravider. Draviderna var mörkhyade. Arierna övertog många byar och städer och utnämnde sig själva till att härska över de andra. Ariernas religion och dravidernas religion smälte samman och då bildades hinduismen. Strax efter detta införde arierna kastsystemet som bestod av fyra olika kaster som kan jämföras med det gamla svenska ståndsamhället. Klasserna är: de allra högsta i kastsystemet var präster och lärda män. Sedan kom andra nivån med krigare och ämbetsmän och tredje och sista var bönder, köpmän, hantverkare och sist tjänare och slavar. De tre högsta kasterna var arier och den sista var tyvärr enbart dravider. I en gammal sägen sägs det att de fyra kasterna uppkom genom Brahman, Lärda män och prästerna kom från Brahmans huvud, ur armarna kom de starka krigarna, ur låren kom bönderna och ur fötterna kom slavarna och tjänarna. Man kan inte byta till en annan kast utan att man föds in i den. Man gifter sig ofta med någon från sin egen kast. I den lägsta kasten har ingen respekt för. De får ta hand om döda djur, skinnet, tvättar, städar osv. Ett barn får inte gå i skolan och de äldre får inte hämta vatten från samma brunn som de andra i samhället. Om en person från de allra högsta kasterna ta i en person från de lägsta kasterna så är han eller hon tvungen att få gå igenom reningsritualer och be. De betraktas som ”smutsiga”.


4.2 Gandhi:
En man vid namn Mahatma Gandhi var en stor kämpe för kastlösa och från de lägsta kasterna. Han mördades 1948. Han mördades i sitt arbete mot en bättre värld för många. År 1950 infördes en lag att kastsystemet skulle upphävas. I en indisk grundlag står det att man inte får diskrimineras för att man är i en låg kast och att man ska gå efter yrkeskunnande istället för ens kast. Men tyvärr finns kastsystemet kvar i praktiken. Den kan vara nedskriven men den efterföljs inte.

4.3 Regler:
Det finns inga speciella regler inom hinduism. Man kan ha en gud eller många. Det som känns bäst för sig själv är bra för sin egen del. Men det finns en lag, den kallas ”den eviga lagen” eller ”den eviga ordningen”. De flesta hinduer menar att det finns en lag som alla hinduer har gemensamt. Man kan beskriva denna lag som ett kretslopp, samsara. Det kommer tillbaka gång på gång men på olika sätt. Man kan säga att världens och människans liv går i en cirkel. En hindu strävar efter en god karma. Karma betyder handling eller resultat. Själen, atman återföds men kanske inte i sin ursprungliga form eller ens i en mänsklig gestalt. Detta beror på om man har handlat bra i sina tidigare liv. Atman bestämmer rättvist var själen skall födas i för gestalt nästa gång. Karman förklarar varför människor har olika förutsättningar i livet. Vissa människor har lycka och framgång i livet medans andra kan ha olycka och motgång i livet.
Detta beror på om man har haft bra eller dålig karma i sitt andra liv. Man kan ändra sig till det bättre genom att samla på sig mer karma och därför bli placerad i en bättre gestalt nästa liv eller uppnå moksha. Man får helt enkelt det liv som man förtjänar nästa gång.

Hinduerna lever på ett sätt som tror på att man ska låta alla levande ska få leva. Det förekommer ändå i de lägre kasten att de äter och slaktar djur för deras kött. De flesta hinduer har aldrig smakat kött, öl, vin eller sprit. Det kan gälla allt ifrån myror till elefanter. Allra heligast för hinduerna är kon. Det finns många som tycker olika men de flesta hinduer är överens om att en hindu måste: offra och be till gudarna, delta i religiösa riter och fester, lyda föräldrar och visa hänsyn för ålderdom och visdom, vara hjälpsam mot människorna i samma familj och
kasten. De tycker också att en hindu inte får:
äta kött dricka alkohol (som på många ställen är olagligt) ljuga, stjäla, skada eller döda något levande, inte ens t.ex. en mygga.

4.4 Befrielsen - Moksha:
Hinduernas mål med livet är att uppnå Moksha. En hindu tror på reinkarnation (återfödelse) tills man har gjort så bra ifrån sig att sin atman uppnår Moksha, då återförenas man med Världssjälen och blir ett. Moksha kan man nästan se som de kristnas himlen. För att uppnå Moksha måste man gå olika vägar. Eftersom många hinduer tror på olika gudar d.v.s. polyteism, finns det många olika vägar att uppnå Moksha. Dessa är de som är mest vanliga:

4.5 Kunskapens väg:
Denna väg väljs oftast av filosofer och lärda män. Genom att granska de heliga skrifterna och funderar kring dess innebörd och fundera över den. Det räcker inte bara att studera dessa man måste samtidigt fokusera på sin uppgift och ge sig hängivet till den. De andliga lärarna i denna väg kallas guru och är högt respekterade.

4.6 Handlingens väg:
Väljer man denna väg så gäller det att man utför sina sysslor på ett bra sätt, man måste sköta sitt jobb och utföra sina handlingar genom att hjälpa andra istället för att tänka på sig själv.

4.7 Kärlekens väg:
Denna väg väljer man genom att visa dyrkan till en eller flera gudar på olika sätt. Man har gudabilder i hemmet och man besöker tempel regelbundet. Denna väg är den som är vanligast hos hinduer.

4.8 Försakelsens väg:
Denna väg är nog en bland de svåraste vägarna. Man uppoffrar allt inom lust och nöjen. Man ger sig ut på vandring för att finna lärdom och vissa extrema asketens kan hänga upp sig i krokar eller stirra in i solen tills han blir blind. Andra går till Himalayas topp med knappt några kläder på kroppen för att uppnå Moksha. Äldre män väljer denna väg när de inte ha så långt kvar utav sitt liv.


4.9 Övningarnas väg:
Väljer man denna väg så ägnar man sitt liv åt meditation och askes (fattiga). Genom att gå denna väg gäller det att kunna behärska sin kropp och sitt sinne. Man skall kunna fokusera och stänga ute alla störande moment runt omkring och bara koncentrera sig på att tänka.

5. Högtider:
Ett hinduiskt år är tolv månader. Månaderna är olika långa, deras längd bestäms efter månen. För ett hinduiskt år skall vara någorlunda i fas så sätter man in en skottmånad ibland. Det finns många olika sätt att leva som hindu därför finns det många små olika högtider också i ett litet område. Andra firas över hela världen t.ex. Holi, Diwali och Navarti.

5.1 Maha-Shivarati:
Som man hör på namnet är denna högtid till Shivas ära. Man firar med fasta och vaka under ett dygn i februari eller mars.

5.2 Holi:
Holi är en stor ljusfest i februari eller mars. Detta är en högtid som är mycket glad. Man målar varandra och sig själv med röd färg i ansiktet och stänker rödfärgat vatten på varandra.

5.3 Ganesha Chaturthi:
Som man hör också på detta namn firar man Ganesha. Man firar denna högtid i tio dagar. Festen firas extra mycket i södra indien men den firas i hela världen. Tusentals stora och små statyer av den elefanthövdade guden smyckas och hyllas under dessa dagar. Ju större (och dyrare) staty, desto mer lycka kan man räkna med det kommande året. Man skapar fantastiska elefantstatyer som är gjorda av lera och målade i klara färger och smyckade med många blomstergirlanger. De står sedan i skjul för att inte lösas upp. Man sänker sedan ner ler statyerna i en sjö som sedan löses upp.

5.4 Janmashtam:
Detta är Krishnas födelsedag som man firar i augusti eller september.

5.5 Navarati:
Detta är en niodagarsfest i antingen september eller oktober. Man firar den för Durgas seger över buffeldemonen.

5.6 Diwali:
Diwali är en nyårsfest och ljusfest som firas till gudinnan Lakshmis ära i oktober eller november. Människor tänder mängder av lyktor och firar i fyra dagar.

6. Dominering:
Hinduismen är väldigt utspridd i världen men den dominerar i Indien och där bor ca 600 miljoner hinduer av en befolkning på ca en miljard.

7. Gudstjänst, tempel:
De hinduistiska templen är en väldigt heligt utsmyckad. Den är rikt utsmyckad för att sudda ut den tydliga gränsen mellan det gudomliga och levande. Många hinduer går till templet varje dag för att be till gudarna och offra något. Folk kommer och går lite hur dom vill. Inne i templet täcker vackra mattor golvet, människor sitter på golvet vända mot altaret. På altaret står det gudabilder som det ibland hänger girlanger på, mindre statyer av gudar tillsammans med skålar fyllda med blommor och frukt. Längst fram på altarets vänstra vägg är prästens plats, där sitter han och ber, mediterar och läser ur de heliga texterna. Han skall ta hand om templets gudabilder och när man ser dessa bilder skall man påminna sig själv om att gudarna bor i templet och att man skall visa vördnad. På morgonen väcks gudarna av prästen, äter frukost och tvättar dem. Under dagen offrar prästen till gudarna och lämnar över gåvor flera gånger om till gudarna. På kvällarna drar prästen ett vackert tyg över altarväggen samtidigt som templet stängs.
I stora städer finns det olika tempel för olika gudar. Den heligaste platsen som finns inom hinduismen är floden Ganges.
Det sägs att floden är en gåva till människorna från gudarna. Det finns över 1500 olika tempel där. Men floden är det heligaste där. Många hinduers högsta önskan är att få sin aska strödd i den. Då är man nästan garanterad Moksha. I dörröppningen in till tempel rummet finns en klocka, när man ringer i den hälsar man gudarna välkomna. Oftast så tar det flera timmar att fira puja. Man sjunger och ber och heliga texter läses. Ibland håller en person i församlingen en kort predikan eller berättar några utav sina tankar. Under gudstjänsten sitter församlingen ner på de mattor som ligger på golvet. Männen sitter till vänster medans kvinnorna sitter höger. Vid ett tillfälle reser sig församlingen sig upp och samlas vid altaret. Prästen håller i en bricka med fem ljus i ena handen samtidigt som han rör brickan i cirklar vid gudabilderna. Ljusen symboliserar människans fem sinnen som skall användas för att visa kärleken till gudarna. Församlingen sjunger en speciell hymn och slutar med en bön. Prästen stänker sedan vatten på församlingen som symboliserar att de har fått gudarnas välsignelse. Maten som man offrar till gudarna äter sedan församlingen upp, genom att äta upp allting visar man tacksamhet inför gudarna. Maten som offras är självklart vegetarisk.

VG/MVG

8.1 Jämförelse.

8.2 Liknelser och olikheter:

Olikheten mellan judendom, kristendom och islam är att det finns ingen speciell person som har varit viktig för mänskligheten. I judendomen finns det koscherregler som kan liknas med hinduismen som de inte äter kött. Självklart finns det de som äter kött, men det är vanligt att man inte äter kött. Vissa människor vill inte döda det som lever genom att inte äta kött utan leva på millimaliskt lite för att värna om allt som lever. Det finns många högtider inom hinduism som det finns i alla andra religioner. I kristendomen, islam och judendom finns det en trosbekännelse som berättar vad religionen går ut på. Det finns det inte i Hinduismen. Man kan samtidigt jämföra med kristendomens treenighet, vilket också finns i hinduism. I hinduismen är det Brahman, Shiva och Vishnu som ingår i treenigheten och i kristendomen Gud fadern, Gud sonen och den heliga anden. Ifall man jämför med islam som har koranen med Muhammeds uppenbarelser och de tolv lärjungarnas berättelser i bibeln och i judendomen som har Moseböckerna. Det finns ingen helig bok som någon har skrivit som man utgår ifrån i samhället i hinduismen, det finns alltså ingen förgrundsgestalt som har skrivit ner vad som har hänt som gör att man kan utgå ifrån vad den förgrundsgestalten har sagt som man kan tro på. Men hinduerna har en samling med vedaböcker som är viktiga i religionen, man använder dessa i sin tro i vardag eller när man firar puja. Hinduerna har ett tempel medans i de andra religionerna har andra bönehus som kyrka, moské och synagoga. Men likheten med dessa är att de har alla en plats att be på som är viktig för religionen. Den hinduiska tron är väldigt fri i sig, man kan bestämma lite som man vill till skillnad från de andra tre religionerna. Man kan välja om man vill tro på en eller flera gudar, vilken väg man vill gå för att få så god karma som möjligt och även kunna få uppnå Moksha. Islam till exempel kräver att kvinnor skall ha speciell klädsel. Därför är hinduismen en lättare religion att leva i.

Hinduer är hängivna till flera gudar och de skadar inget levande. Det är relativt likt de andra religionerna. Fast personligen tycker jag alla religioner är rätt så lika. Inte identiska men de bygger i alla fall på samma saker.

8.3 Påverkning i samhället:

Listan på påverkningen i samhället kan göras lång. Jag skall berätta lite om hur kastsystemet har för påverkan.

Kastsystemet som jag har berättat om innan har en stor påverkning i samhället. Jag har läst om att man inte skall bli diskriminerad för vilken kast man tillhör. Men jag tror att människor ofta går efter vilken kast man befinner sig i. Det påverkar valet vem man skall gifta sig med och vilka man skall umgås med, vem man skall anställa, hur man beter sig mot andra människor och hur hela indiska samhället ser ut. Jag tror att hinduer påverkas mycket av vilken kast andra människor kommer ifrån. Även fast dessa kaster inte spelar någon roll så används de fortfarande men kanske mer lindrigt. Kastsystemet har fungerat, det har det faktiskt. Man hade alla människor till var sin syssla. Men rättvist var det inte. Jag tycker att detta kastsystem skall försvinna och att alla skall vara lika mycket värda. Men ofta finns det några som förstör.

Men att vara tvungen att arbeta sig upp till de högsta kasterna för att nå Moksha är en dålig sak. Att vara en person som man inte är och behöva arbeta sig upp till de höga kasterna tycker jag är fullständigt fel. Man ska vara som man är och inte vara någon förutbestämd person som är bestämd av en kast som bestämdes för över tusen år sedan. Man skall göra sin egen sak och vara ärlig och känna att det precis jag gör är fullständigt rätt och göra det på ens eget sätt och ingen annans. Men samtidigt kan man göra dessa olika vägar till befrielse på sitt eget sätt, men samtidigt att grundpelare. Så visst kan man göra på sitt eget sätt. Även fast det inte står nedskrivit.

Men samtidigt är hinduismen en smart religion, jag ...