Etnologi: Folkhemmets mörka baksida - social ingenjörskonst och tvångssteriliseringar

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innehåll
Sida

1 Frågeställning 3
2 Tillvägagångssätt, arbetsprocess och disposition 3
3 Begrepp 4
3.1 Folkhemmet 4
3.2 Eugenik 5
3.3 Social ingenjörskonst 5
3.4 Sinnesslöhet 6
4 Steriliseringarnas implementering 6
5 50-talet och framåt 8
6 Slutdiskussion 9
7 Källvärdering 10
Källor
Bilaga 1




1 Frågeställning
Den gemensamma frågeställning som grupp C kom fram till vid sitt Workshopmöte är: Hur förändras vardagsliv och framtidstro under folkhemsepoken?

2 Tillvägagångssätt, arbetsprocess och disposition
Efter Workshopmötet började jag fundera kring vilken inriktning arbetet skulle ha och vilka begränsningar jag skulle sätta på det. Med utgångspunkt i vår gemensamma frågeställning valde jag att inrikta mig på folkhemmets mörka baksida. Vad hände med de som inte passade in i ramverket för folkhemmets visioner? Den grupp av människor jag har valt att inrikta mig på är de som drabbades av steriliseringslagstiftningen som kom i bruk 1934, och utökades 1941, samt att titta lite på den delaktighet som makthavare och lokala aktörer hade i att vi under en dryg 40-års period tvångssteriliserade tiotusentals människor i Sverige.
När jag väl hade bestämt min inriktning gav jag mig ut på litteraturjakt. Jag fann det förvånansvärt lätt att finna litteratur som lämpade sig för mitt arbete. Den litteratur jag har använt mig av är följande: Land och stad , Modärna tider , Dansbaneeländet , Steriliseringar i folkhemmet , Auschwitz och det moderna samhället , Ondskans etnografi
Den bok jag har haft mest användning av är, förutom den obligatoriska litteraturen, Steriliseringar i folkhemmet. Jag har använt mig av små delar från många böcker så litteraturlistan är gedigen men antalet sidor jag använder mig av överstiger inte det som rekommenderades med allt för mycket. Trots det var det arbetsamt att ta sig igenom böckerna för att finna de stycken jag behövde. Jag kom in i ett bra flyt arbetsmässigt redan från början vilket i stor utsträckning berodde på att jag fann litteraturen jag behövde samt att området jag forskar kring är ett som jag brinner för. Människor som är utanför i samhället, främst med fokus på kvinnor. I det här arbetet gäller det främst de kvinnor som redan i unga år berövades rätten att skaffa barn. Under arbetets gång har jag levt mig in i det jag har läst, blivit fly förbannad och ledsen, samt undrat hur det hade varit att leva då eller hur det hade varit nu om den lagstiftningen fortfarande hade varit gällande och använts så aktivt som den gjordes på 30- och 40-talen. I mitt arbete kommer jag främst att inrikta mig på de två årtiondena. Det som var svårast under arbetets gång var att få detta massiva arbete, som jag lätt hade kunnat ägna tredubbla sidantalet till, på pränt på ett kortfattat sätt men ändå med tillräcklig bredd. Detta för att kunna klargöra hur detta påverkade vardagslivet och framtidstron för dessa utsatta människor i det svenska folkhemmet.
Dispositionsmässigt ska jag först försöka klargöra kortfattat vad som menas med en del begrepp jag använder mig av i arbetet, därefter diskutera steriliseringslagstiftningen och dess implementering, vilka som såg till att det blev så och varför, som bilaga till arbetet tar jag även med några redogörelser för ett fåtal personer som utsattes för dessa ingrepp. Samt genom hela arbetet kommer jag givetvis försöka sätta in det i en etnologisk kontext.

3 Begrepp
Här förklarar jag vad jag menar med begreppen folkhemmet, eugenik, social ingenjörskonst samt sinnesslöhet.

3.1 Folkhemmet
Uppbyggandet av det svenska välfärdssamhället kallas oftast folkhemsbygget och denna utveckling under 1900-talet brukar allmänt ses som en succéhistoria inte minst eftersom den ekonomiska utvecklingen och tillväxten var närmast konstant fram till 1970. Ordboksbetydelsen för folkhem är ett samhälle med väl utbyggt socialt välfärdssystem , vilket på ett enklare sätt kan uttryckas så att folkhemsvisionens huvudmål var att få bort människor ifrån fattigdom, trångboddhet och elände. Folkhemmet kan också ses som en fortsättning på eller resultatet av industrialiseringen. Många människor, främst obesuttna på landsbygden, blev under denna tid av industrialisering överflödiga i samhället. Som bevis på detta kan man se på den massiva utvandringen till Nordamerika mellan 1870 och 1930. De som inte emigrerade drogs till städerna och blev en del av arbetarklassen eller kom att tillhöra de socialt utslagnas skara vilka skulle komma att bli den stora måltavlan för steriliseringslagstiftningen och dess upphovsmakare.
Frågar man äldre människor idag så säger de ofta att dåtidens folkhem var bättre jämfört med idag. De fattiga och utslagna hade ett socialt skyddsnät då som blir mer och mer uppluckrat i vårt moderna samhälle. Aldrig har vi sett så många tiggare och uteliggare som vi gör i dagens Sverige. Är det verkligen så att de som står långt ner på den sociala samhällstrappan hade det bättre förr? Oavsett hur man ser på folkhemmet så var det en tid då klass- och kulturgränser förändrades, nya kulturklyftor växte fram.

3.2 Eugenik
Något som starkt kom att påverka denna grupp människor och som var ett populärt ämne på 20-, 30- och 40-talen var eugenik. Ordboksbetydelsen är läran om möjligheterna att styra människors ärftliga egenskaper. Kort och gott har det betydelsen arvs- och rashygien. Här ska jag nämna att så som den kom att implementeras i Sverige i och med steriliseringslagstiftningen så handlade det om arvsanlagshygien och inte den rashygien som användes av nazisterna. Positiv eugenik skulle få de bästa i befolkningen att avla flest barn medan man genom negativ eugenik ville få de sämsta i samhället att avhålla sig ifrån barnalstring. Om man implementerade både positiv och negativ eugenik skulle man även kunna höja kvaliteten på framtida generationer av medborgare. Inte fel att vilja öka befolkningen genom att göra det lättare för folk att skaffa barn men så som eugeniken kom att användas är enligt min retrospektiva åsikt totalt förkastligt. I eugenikens anda var Sverige pionjärer i och med inrättandet av världens första Rasbiologiska Institut i Uppsala 1922. En bred politisk och ideologisk enighet gällande eugenik drev fram detta och en av de mer kända tillskyndarna var Hjalmar Branting.

3.3 Social ingenjörskonst
Ordboksbetydelsen till social ingenjörskonst är planerad samhällelig förändring och förbättring, jämförlig med förbättringar av tekniska system. Tanken är att samhällen – allt från övergripande förhållanden till familjers och individers situation – kan förbättras genom noggrann planering och rationella åtgärder. Socialhygieniska åtgärder som t.ex. luftigare bostäder, sanitära anläggningar, skydd mot sjukdomar är exempel på positiva åtgärder som infördes. I Sverige var Alva och Gunnar Myrdal förespråkare för den sociala ingenjörskonsten, och den ligger naturligtvis även till grund för modernismens och välfärdsstatens politik. Detta i kombination med eugeniken, vilken Myrdalarna också såg som ett bra tillvägagångssätt, lade grunden för steriliseringslagstiftningen.

3.4 Sinnesslöhet
Inom läkarvetenskapen för gällande tid benämndes okontrollerad sexualitet, asocialitet, alkoholmissbruk och kriminalitet under samlingsnamnet sinnesslöhet. Sinnesslöhet var en av de vanligaste orsakerna till att människor blev tvångssteriliserade. Olika termer som har använts vid bedömningen sinnesslö vid utredningar om möjlig sterilisering är: abnormiteter, patologisk lögnaktighet, benägenhet att skolka från skolan, omotiverad häftighet, tvära växlingar i känslolivet, patologisk lättja beroende på sjuklig hämning, tvångsföreställningar, tvångshandlingar, tics, elepteoida och hysteriforma tillstånd, sexuella avvikelser eller excesser.

4 Steriliseringarnas implementering
Ondska har funnits länge inom den kristna föreställningsvärlden. Här ställer jag nu två ondskor mot varandra, ondskan som den uppfattades i folkhemmets initiala skeden nämligen syndighet, gudlöshet och förtappelse och så som vi ser den idag t.ex. genom grymma handlingar, plågsamheter, när människor gör varandra illa. Jag lämnar avgörandet till er läsare att själva avgöra vilka som begick ondskan i folkhemmet.
30- och 40-talens svenska steriliseringsprojekt handlar mest om enskilda människor, i huvudsak kvinnor, som genom fattigdom, sjukdom eller andra sociala problem var i behov av samhällets stöd. Den första steriliseringslagen kom till 1934. Samma dag som den började gälla så tillsattes en kommission för att arbeta fram ett lagförslag för att bredda lagen, vilket inte kan ha haft annat syfte än att man ville att fler människor skulle kunna steriliseras. Den nyare och bredare lagen togs i bruk 1941.
Fortfarande levde tankar kvar att kvinnans sexualitet skulle hålla sig inom äktenskapet. Moralens väktare hade dock nu bytt ut sina svarta rockar mot vita. Läkarvetenskapen vid den här tiden dömde ofta ut kvinnlig utomäktenskaplig sexualitet som resultat av djuriska instinkter och farlig njutningslystnad vilket var ett hot mot och en fara för degeneration i samhället. Vidare fanns det många provinsialläkare och kommunala förtroendemän som rapporterade att det på landsbygden rådde uppenbara brister gällande arvshygienen, det fanns gott om mentalt efterblivna, sexuell slarvighet rådde och det fanns många kvinnor som inte visste vilka som var fäder till deras barn. Allt detta och mer därtill var med och påverkade att läkarvetenskap och politiker instiftade steriliseringslagarna. Majoriteten av steriliseringarna, ca. 95% av det totala antalet, utfördes under en 40-årsperiod på kvinnor. Det sammanlagda antalet steriliserade personer uppgick till ca. 63000. 31 % av dessa var under 21 år gamla. En av orsakerna till att så många ungdomar drabbades var det förmodat alarmerande moraliska tillståndet i landet som man ansåg drabbat ungdomen genom nöjeslivets faror. Här kan man ju dra slutsatsen att detta bland moralens väktare sågs som en väg till ökad promiskuitet vilket lämpligen kunde rangeras in under sinnesslöhet. Därmed beseglades många ungas, främst flickors, öde. Speciellt de som tillhörde de lägre samhällsklasserna och inte åtnjöt något som helst skydd mot det patriarkala kravet på sterilisering befann sig i riskzonen för att bli steriliserad p.g.a. syndigt och omoraliskt leverna och inte allt för sällan p.g.a. misstankar om framtida försyndelser.
Vad krävdes då för att man skulle vara lämplig för sterilisering? Jag kommer att fokusera främst på de unga kvinnor som utsattes för detta för att minska ner storleken på arbetet. Kunde man inte ta hand om sina barn, d.v.s. föräldralämplighet, ärftliga sjukdomar, brister i försörjningsansvar, själslig olämplighet (läs sinnesslö), etc. Lagen var formulerad i maskulina termer men kom i huvudsak att praktiseras på den feminina människan. Fadern hade försörjningsplikt och om han inte kunde fullfölja sina åtaganden så blev det aktuellt med sterilisering, för modern. Gick man till fattigvården för ekonomisk hjälp eftersom mannen inte klarade av försörjningen var det alltså kvinnan som blev anmäld för sterilisering p.g.a. mannens brister. Den största posten med offer blev steriliserade p.g.a. sinnesslöhet vilket när det gällde kvinnor främst hade med anklagelser om ett överdrivet sexuellt beteende att göra, eller inte så sällan en oro för framtida sexuellt beteende när det gällde de unga kvinnor som det här arbetet fokuserar på. Andra så kallade giltiga skäl i anmälningarna kunde vara abnorm, tattarutseende, hållningslös, etc. När någon undersöktes för sterilisering refererade man alltid till personen som ”den sjuke” i alla handlingar, vilket gör att men så här i efterhand känner att personerna var dömda i förhand och ”skulle” genomgå behandling.
Ett visst missbruk förekom eftersom en hel del steriliseringar utfördes utan lagligt stöd. Självklart var det tvunget att man gjorde något åt detta problem. Men vad? Jo, man straffade inte de som gjort fel utan man utvidgade lagen år 1941 så att de steriliseringar som utförts utom lagens råmärken blev lagliga. 1934 års lag legitimerade steriliseringar på personer av sociala skäl, dock inte ekonomiska. Undantag gjordes dock ofta gällande det ekonomiska eftersom sociala kostnader kunde anges som skäl för de som man ville sterilisera av ekonomiska skäl, de var ju ofta i behov av fattigvård. 1941 års lag legitimerade steriliseringar av rent ekonomiska skäl. Tyvärr så kan man sammanfatta resultaten av hur lagarna tillämpades med att de var riktade mot samhällets svagaste och mest utsatta grupper. Förutom de sociala och ekonomiska skälen var eugeniken rådande i 1941 års lag där termer som ”arvsbiologiskt undermåliga” och ”defekta element” användes för att skapa en riktigt stor bredd vad gäller urvalet. Tidigare var medicinalstyrelsen tvungen att godkänna varje fall men nu förenklade man proceduren genom att det endast krävde två läkares underskrifter på anmälan för att den skulle bli gällande, ofta träffade båda läkarna inte den anmälde utan baserade sin bedömning på det som stod i anmälan.
Folkhemmets befolkningspolitiska mål med att förhindra uppkomsten av sociala problem var det primära syftet med lagstiftningen. Ett stort socialt problem på 30-talet var illegala aborter. 1938 tillkom en ny abortlagsstiftning, vilken skulle underlätta för kvinnor som ville göra abort. Aborterna kunde nu utföras lagligt dock med den lilla motprestationen att man var tvungen att sterilisera sig samtidigt för att få genomföra aborten.
Kunde man då undvika att bli steriliserad efter det att man fått reda på att så skulle ske? Ja, i teorin men njae i praktiken. De som överklagade fick i mer än 99 % av fallen dem avslagna. 602 personer undkom ingreppet mellan 1934 och 1946 genom att rent ut sagt skita i att gå dit när det var dags. Varför var det inte fler som vägrade? Man levde i det nyborna folkhemmet med strikta moraliska och etiska regler och det var ett hierarkiskt och patriarkalt samhälle. Olydnad mot makthavarna bland dessa fattiga, utsatta och sorgliga människor var oerhört ovanligt.

5 50-talet och framåt
Från och med mitten av 50-talet övergick man så sakteliga till steriliseringar på frivillig grund även om det fortfarande förekom tvångsmässigt mot de ”värsta” fallen av sinnesslöhet. 1960 domineras en debatt i första kammaren i riksdagen helt av de skarpa inlägg som, dåvarande sekreteraren i statsrådsberedningen, Olof Palme häver ur sig. De var ett angrepp mot myndigheternas tvångsmakt över enskilda individer. Palme ansåg att samhället skulle ge stöd och hjälp istället för att tvinga till sterilisering. Steriliseringsutskottets ledamöter försvarade sig i riksdagen med argumenten att man bara har värnat för individens bästa. Under 60-talet förlorade sexualiteten som förknippats med sinnesslöhet sin betydelse som skäl för sterilisering och efterhand mot 70-talet var det i princip bara på frivillig basis man blev steriliserad. Även under 30- och 40-talen fanns namnteckningen för den som skulle steriliseras oftast med på papperet i ett försök att få det att likna en frivillig sterilisering. Det var i själva verket så att läkare m.m. oftast övertalade ”offret” att skriva på och det var ju inte så vanligt på den tiden att man satte sig upp emot överheten. Men något tal om frivillighet var det inte för de som anmäldes för sterilistation.

6 Slutdiskussion
Först av allt vill jag säga att jag inte vill göra några jämförelser med diskussioner kring Förintelsen. Men jag måste nämna att jag när jag gjorde det här arbetet fann en skrämmande likhet i att samhällsdebatten var i stor grad lika frånvarande i båda fallen vid en direkt jämförelse. Jämför: ”Majoriteten föredrog att blunda och hålla för öronen, men framför allt att hålla tyst. Massförstörelsen åtföljdes inte av känslostormar utan av en oberörd dödstystnad. Det var inte ett allmänt jubel utan allmän likgiltighet”. Det var först på 60-talet som man började diskutera problematiken kring steriliseringsimplementeringen. Med allt detta i åtanke, som jag har presenterat i arbetet, så kommer en fråga för mig. Är det en självklarhet att staten alltid vill oss väl och att det är för vårt gemensamma bästa som den gör ingripanden? Svaret är att så inte alltid har varit fallet och troligtvis inte är det nu heller. Folkvald demokrati låter bra men vi kan aldrig låta oss vaggas in i falsk trygghet utan måste ständigt vara vakna så att våra folkvalda representanter gör sitt arbete på de grunder vi har gett dem vårt förtroende.
Hurdant var då vardagslivet för en fattig kvinna i folkhemmet? Enligt socialdemokraterna som styrde landet så var det ju inget fel på att vara fattig. Man försökte ju till och med hjälpa upp folket ur fattigdomen av medmänsklighetsskäl, men då krävdes det också att man skulle vara en välartad medborgare som var skötsam och ordentlig för då kunde man nämligen gynnas av sociala reformer. Men var man av något skäl oönskad i folkhemmet då fick man inte hjälp utav några sociala reformer utan tvingades i stället till sterilisering. Det gjordes inte skillnad på folk och grupper men däremot på individer. Duglighet, företagsamhet och artigt uppträdande gav individen karaktär. Vardagslivet tedde sig nog ganska hårt om man var fattig, socialt utstött eller på något annat sätt inte passade in i folkhemmet. Ofta sågs man som otillräcklig även om ekonomiska skäl därtill kanske inte var självorsakade. Var man dessutom av kvinnligt kön och intresserad av pojkar eller redan, gud förbjude, sexuellt aktiv och kanske rent utav promiskuös så stod man inte högt i rang i folkhemmet. Lever man i armod och har ett svårt liv så är det inte alltid lätt att göra det rätta. De flesta försökte nog men om samhället ställde omänskliga krav på dem så var det inte alltid så lätt. Även utan att ta med steriliseringarna i ekvationen så tror jag att det var en hård och svår vardag många stod inför i folkhemmet. Många av de unga flickor som steriliserades kanske inte led av ingreppet då när det hände även om ingreppet var långt ifrån ofarligt. Det mentala lidandet av ingreppet slog nog inte till med full effekt förrän senare i livet. Hur kan folkhemsbyggarna försvara att de berövade tusentals unga flickor möjligheten att någonsin kunna skaffa barn?
Gällande framtidstro kan man ju bara gissa sig till vad dessa personer kände som utan att ha gjort något felaktigt eller brottsligt tvingades till sådana ingrepp. Antagligen hade de en ganska ljus framtidstro, det har de flesta människor även om de har eller har haft det jobbigt. Det var väl först när det blev dags att leva i framtiden, när de blivit äldre och de kom till den punkt i livet när de ville skapa familj som de insåg fullt ut vad folkhemmet hade gjort med deras framtidsdrömmar. Slutsatsen är att vardagsliv och framtidstro förbättrades för många i folkhemmet med tanke på de sociala reformer som infördes för befolkningens väl. De som inte lyckades passa in i det ramverk dåtidens samhälle satte upp för vad som var normalt, de som redan var socialt utsatta, var den grupp människor man valde att slå ner på. Vilket antagligen gjorde deras vardag särdeles hård och svår. Mentalt berövade man dem deras framtidsdrömmar genom att klargöra att de stod f...