Nutidshistoria

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1. Världskrigen

1.1 Första världskriget

1.1.1 Krigets utbrott

1 juni 1914 var Österrikes kronprinspar på besök i Sarajevo. Under en kortege blev kronprinsen skjuten. Mördarna mejades snabbt ner av folkhopen och efter ett par dagar fick Österrike veta att det var Serbien som låg bakom mordet. De sände ett ultimatum och krävde 10 punkter av Serbien som de skulle godkänna på 48 timmar. Det var väldigt svårt för Serbien att acceptera dessa punkter, men de lyckades uppfylla allt utom en punkt. Att Österrikes poliser fick undersöka Serbien. Den 28 juli förklarade Österrike-Ungern krig mot Serbien.

Ryssland började mobilisera för att hjälpa Serberna och förklarade snart krig mot Österrike. Tyskland som var allierat med Österrike och förklarade krig mot Ryssland. 2 dagar senare förklarade de även krig mot Frankrike. För att kunna gå i krig mot Frankrike bad de om tillåtelse att gå igenom Belgien, men de tilläts inte göra det. Belgien bad istället England om hjälp att hindra Tyskarna att gå igenom landet. England sade till Tyskland att om de gick igenom Belgien skulle England förklara krig mot dem. Men Tyskarna struntade i Englands hot och England var så gott trots sin motvilja som tvungna att förklara krig.

1.1.2 Schlieffenplanen

Schlieffenplanen gick ut på att Tyskland snabbt skulle trycka till Frankrike genom att på 6 veckor inta Paris och krossa den franska armén. Sedan skulle de gå mot Ryssland och besegra dessa.
Planen misslyckades genom att Ryssland mobiliserade fortare än Tyskland hade räknat med och anföll på Tyska Östfronten. Tyskland besegrades och Kriget var slut.



1.1.3 Kort sammanfattning av kriget

28 Juni – Skottet i Sarajevo
28 Juli – Partiell mobilisering i Tyskland
30 Juli – Mobiliserar Ryssland
1 Augusti – Förklarar Tyskland krig mot Ryssland
2 Augusti – Tyskland in i Luxemburg
2 Augusti – Hemligt avtal mellan Turkiet och Tyskland
3 Augusti – Belgien avvisar Tyskland
4 Augusti – Tyskland trotsar Belgien
Natten 4-5 Augusti – England förklarar Tyskland krig
6 Augusti- Österrike-Ungern förklarar krig mot Ryssland



1.2 Andra världskriget

1.2.1 Adolf Hitler

Hitler var ledare i det nationalsocialistiska partiet och blev vald till rikskansler år 1933. Han började stadga upp Tyskland igen och gav folket arbete och de fick stort förtroende för honom.
Han fick mer och mer makt över Tyskland och tyckte att det tyska folket var det ”riktiga” folket och det ledde så småningom till att han sorterade ut Judarna, Romerna, men även homosexuella. Det gick så långt att tillslut fick de inte gå i samma skola eller överhuvudtaget vistas på samma ställen.



1.2.2 Krigets utbrott

Eftersom Österrike ursprungligen var tyskt så ville Hitler förena de två länderna. Han byggde upp en armé och gick in i Österrike som bara öppnade portarna för Tyskland. Han fortsatte vidare och den 1 september 1939 inledde den tyska armén ett blixtanfall (Blitzkrieg) mot Polen.

1.2.3 Krigets slut

Fram till 1942 blev bara tyskland större och större. Men efter det gick det sämre. Japan, som tyskland var i allians med, hade bombarderat USA´s flottbas, Pearl Harbour, helt oförberett. USA gick då ihop med de allierade och med gemensamma krafter kom de från väst och tryckte tillbaka tyskarna med ett resultat av ett hav med blod.
Just då var det Churchill som var premiärminister i England. Innan de med ordentliga krafter gick emot Tyskland sade han till sitt folk ”Det enda jag kan erbjuda är blod, svett och tårar”. Detta citat har blivit känt över hela världen.
Benito Mussolini (till vänster) och Adolf Hitler



2. Kalla kriget

2.1 Bakgrund

Efter kriget hade väst och Öst olika tankar på vad de ville göra med Tyskland. Eftersom Sovjet hade blivit anfallna av tyskland i båda krigen ville de ha det svagt. Båda gångerna hade Tyskland anfallit dem genom Polen, därför ville de ha Polen starkare.
USA ville bygga upp Tyskland igen. De hade en plan, Marshallplanen, som var att om de gav proviant till tyskland skulle de få en framtida allierad istället för en framtida fiende.
De diskuterade fram och tillbaka om hur de skulle göra. Väst tog det första steget att bilda en stat, Västtyskland. Där införde de en ny valuta ”D-mark”.
Sovjet inrättade en ny, Polsk stat för att göra Polen starkare, men det blev inte väst så glada över. De ville vara med och bestämma. Både Sovjet och Väst hade stora krav, men de gick inte bra ihop. Tillslut gav USA lite eftergift och linjen mellan väst och öst drogs lite längre åt väst än det var tänkt. De tog halva Berlin. Men Sovjet ville ha hela Berlin och juni - maj 1949 införde de en blockad som gjorde så man inte kunde köra över proviant från Västtyskland till västberlin. De hade tänkt att Västberlin skulle kapitulera så de även fick den sidan av staden.
Men USA kom på att de kunde flyga över proviant till västberlin och Sovjet gav upp sin blockad, ingen ville ha krig.

2.1.1 marshallplanen

Skäl för Marshallplanen:
- Med ökad levnadsstandard ökar efterfrågan och den för USA
- Med ökad levnadsstandard minskar risken för kommunistisk revolution
- Gåvor/fördelaktiga lån ökar chansen att få en framtida allierad istället för en framtida fiende.
USA gav bort 11.8 miljarder dollar för den här planen och många länder fick ta del av den här planen (alla länder i västeuropa).



2.2 Ungern -1956

Regeringschef: Imre Nagy.
Regeringen ville gå en egen, mjukare väg jämfört med Moskva. De ville rätta på restriktionerna och närma sig väst. Sovjet tyckte att de höll på att tappa Ungern och avsatte dess regering.

2.3 Kubakrisen -1962
1952 tog Fulgenico Batista makten i Kuba efter en militärkupp. Batista var en diktatorisk ledare och det rådde nolltolerans för kritik mot staten.
Men 1959 blev det Inbördeskrig och Fidel Castro blev den nya presidenten. Kuba skaffade sig då förbindelser med Sovjetunionen Fidel Castro var ledare för det kommunistiska partiet och USA gillade verkligen inte det.
1961 började USA planera ett invasionsförsök med hjälp av underrättelsetjänsten CIA. Man utbildade kubaner i exil så de skulle kunna sättas in istället för Amerikas militär. Invasionen inleddes i Grisbukten, men blev ett stort fiasko och efter tre dagar gav man upp.


1962 flög ett Amerikanskt spaningsflyg över Kuba och fotograferade. Det upptäckte att Kuba höll på att göra missiler, men kunde avgöra att de inte var laddade. USA hade alltså en chans att intetgöra dem, men då skulle det bli krig. De sände spionplan till Kuba, men ett blev nerskjutet och piloten dog. De upptäckte att fartyg från Sovjet var på väg mot Kuba med föremål för att göra klart missilerna, och blockerade infarten till Kuba. Blockaden skulle inte gälla förrän fartygen kom i land så de hade en chans att hindra krig.
Men krisen var inte över ännu. USA trodde att vissa av raketramperna redan var färdigställda så hotet fanns kvar. Det världspolitiska läget var nu också så spänt att någon öppen lösning inte fanns. Men efter en trevare från den sovjetiska ledaren Nikita Chrusjtjov slöts ett avtal att ramperna skulle monteras ned under förutsättning att USA lovade att aldrig militärt angripa Kuba igen och att de dessutom skulle montera ned egna missilanläggningar som fanns i Turkiet.


2.4 Pragvåren -1968

1968 bytte de ledare i Tjeckoslovakien. Den förra hade blivit svag och folket hade inget förtroende för honom. Den nya ledaren blev Alexander Dubcek.
Dubcek ville starta reformer. Han ville tillåta fler partier och skapa pressfrihet. Men samtidigt ville han gå försiktigt fram.
Sovjet tyckte att Tjeckoslovakien drog längre och längre ifrån dem och tillslut kom ledaren för Moskva och hälsade på för förhandling. Han blev nöjd, men det måste ha hänt något för efter ett tag bestämde han sig ändå för att gå in o Tjeckoslovakien. Natten 20-21 augusti ockuperades Tjeckoslovakien av Sovjet och Dubcek fördes till Moskva för förhör.
Folket började protestera, bl.a. var det en kille i Prag, Jan Palach, som satte eld på sig själv i protest.
April 1969 ersattes Alexander Dubcek av en kille som hette Gustáv Husák, ditsatt av Moskva. Han var tvärt emot Dubcek och var inte alls reformvänlig.

2.5 Solidaritet –Polen 1980

1980 bildades fackföreningen Solidaritet. Ledaren var Lech Watensa. Till den föreningen kunde folk komma och säga precis vad de tyckte. Folket började gå dit och kräva högre lön, bättre utbildning m.m. och detta ledde till strejker och demonstrationer. Till slut blev regeringen tvungen att lyssna på folket. Denna fackförening spred sig till fler länder i Öst.
Men den 13 december 1981 gjordes en stadskupp. Fackföreningen förbjöds och 10.000-tals medlemmar sattes i fängelse.
Men Solidaritet gav inte upp utan fortsatte under jorden, och 1988 legaliserades föreningen. Den hade blivit för kraftig, folket ignorerade helt reglerna, så de valde att göra föreningen laglig.



2.6 Kommunismens fall -1990

Varje måndag pågick det en demonstration i Östtyskland. Den blev bara större och större med mer och mer folk som deltog. De demonstrerade för frihet, pressfrihet m.m. och på en månad hade 100 000-tals människor börjat demonstrera. Demonstrationen förstörde mycket. Folket rev ner staden och poliserna försökte trycka tillbaka dem med hjälp av skott.
Men det var en man som kände både polisledaren och ledaren för demonstrationen och han ville få slut på det här. Så han bestämde med polisledaren att poliserna skulle hålla sig i skymundan, sedan bestämde han med ledaren för demonstratione...