Värderingsnormer och ideal

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning
Innehållet i dessa få papper handlar om ett av de enorma begrepp som ligger till grund för varje människohandlande och som djupt berör inte bara individens levnadssätt och uppfattningar, utan konsekvenserna sträcker sig ända till kanske samhällets utformning.
De här ljuvliga benämningarna som värde, värdering, normer, uppskattning och ideal gör vanligtvis starka och bestående intryck på oss utan undantag, även de som inte konsekvent följer de värderingar.
Det här är ett vitt ämne som hör hemma i lektionen Livskunskap, som handlar om ”stora boken” där plats tillmätt för varje människa, nämligen ”livets stora bok”.
Arbetet är utfört under ledning av min livskunskapslärare Henrik Orgna.
Syfte
När samhället omdanas påverkas människors levnadssätt och unga och barn påverkas på ett mer genomgripande sätt. Vi lever i ett skiktat samhälle där sociala, ekonomiska och intellektuella klyftor är påfallande samtidigt som materialistiska och egennyttiga värderingar är allt vanligare. Brist på självförtroende, skötsamhet och kommunikationsförmåga uppstår. Vi unga är utsatta för överväldigande informationsflöde från olika håll och det blir svårare att veta vad man ska sätta tilltro till. Det är inte som tidigare att barnen föds i kulturella mönster som man antigen orienterar sig efter eller överskrider, utan var och en måste utforma då sina egna uppfattningar och hitta sin egen väg i ett fritt och öppet samhälle. Därför har man ingen gemensam syn. Detta skapar otrygghet och osäkerhet och man vet inte vad man ska göra när man stöter på stora problem.
Relationerna och gemenskapsformerna har ändrats och det uppstår uppluckrade familjeband och bindningen till familjen löses upp. Dessutom har föräldrarna inte tid för närmare sällskap med sina barn och är fullt upptagna med kampen för brödfödan. Detta har en påverkan på barnens moraluppfattning, identitetsskapande och ansvarstagande som familjen bör ta hand om. Då åligger det samhället att vägleda barnen. Eftersom skolan är en institution som ser till att skicka ut såväl socialanpassade som kunniga människor ut i samhället blir det en del av deras ansvar att söka finna rimlig balans. Och skolans insatser yttrar sig i livskunskapslektioner.
Sammanfattning
Människan är skapad på så sätt att hon har en fri vilja och alltid ett mål för sitt handlande, hon är målinriktad. Och hon styrs inte av en naturlag, om så var fallet skulle inte hon ha en fri vilja.
Människan grundar sina avsikter enligt sina behov och intressen som formas enligt omständigheter och omgivning. Men omständigheterna och omgivningen har inte en avgörande inverkan på människan, utan får henne enbart att agera på ett speciellt sätt enligt de uppfattningar hon har om sitt intresse i en särskild situation. Men det är långt ifrån alla intressen får en människa att ta till handling, endast sådana som är identiskt lika sina personliga intressen.
Det finns två typer av intressen, en kortsiktig som gagnar individen och en långsiktig som främjar samhället i helhet. Oftast strider dessa två intressen mot varandra eftersom människan tar endast hänsyn till sina individuella behov och arbetar för egen fördel. Medan det långsiktliga syftar till att stödja gruppintresset.
Hur kan vi vårda våra sociala drifter så att intresset människa till människa inom oss ökar? Hur kan vi som människor växa ut över oss själva? Hur kan vi vitalisera våra sociala relationer och utifrån vilka ståndpunkter (normer, värderingar och ideal)? Hur bör man bemöta problemet? Vad är/blir konsekvenserna? Vad bör man göra när man känner sig utanför? Finns det verkligen någonting som i och för sig är rätt och något som är fel, d v s objektiva sanningar eller är det människan som har bestämt vad som är rätt eller fel? Dessa frågor bör mänskligheten bemöda sig för att vinna insikt i.
Analys
Människan nöjer sig inte att vara åskådare till sin omgivning, utan hon handlar, värderar och tar ställning till sin omgivning. Man uppställer vissa ideal för sitt liv. De ideal har skiftat och förändrats med olika folk, kulturer och sociala klasser. Men utan värderingar är ingenting mänskligt möjligt. Värderingarna kan vara av olika slag, å ena sidan till exempel att någon handling bedöms god eller ond, eller en viss företeelse bedöms skön eller ful å andra sidan. Våra värderingar som allt annat kan påverkas av de materiella betingelserna av ekonomiska, sociala och politiska art om vi inte håller fast vid dem.
Vid sina försök att ordna och systematisera sitt tänkande och liv hamnade människan i någon slags tvivel och motsägelse. Förnuftet fördunklas genom felaktigt omdöme om det väsentliga och oväsentliga. Alla gamla traditioner och seder började ifrågasättas och lösas upp. De blev relativa och växlande och principerna rätt och fel började undergrävas. Bakom detta kan vara de kämpande individers eller gruppers maktlystna. Det ligger i deras intresse att inbilla folk och förvända synen på dem om att inte finns absoluta sanningar. Det har blivit någon slags kamp att spetsa sitt budskap. Och att nå ut till folk och försöka genom skicklig övertalning få majoriteten att hålla med på sin mening. Ett tydligt exempel är vad man ofrivilligt blir utsatt för i olika reklamutbud ända till hemmet (det viktiga brukar vara skrivet med fin stil ”3 eller 4 punkters”).
Hyperkonsekvensen till av moralen obundet handlande är att människan dresseras, dumpteras och så deformeras att betrakta hudfärg, egendom och ras som avgörande. Man började se saker och ting utifrån sin egen håla, d v s sina egna, av omgivningen, begränsade utsiktspunkter. Detta i sig ger tillfälle att härkomst och förmögenheter bestämmer över vårt tänkande och inget förnuftigt får plats i långt perspektiv. Som resultat hamnar de som har oddsen mot sig utanför och känner sig alienerade och ett utanförskap blir faktum. Utanförskapet, osäkerheten och rädslan kommer säkert att utgöra grogrund för fanatism och dogmatism vilket kommer att belasta vårt samhälle med ytterligare problem.
Någon slags relativism som tydliggjort sig i en viss osäkerhet gör att allt blir tänkbart och inget är givet. Förhållandet till etik och moral är ointressant. Det intressanta blir då att någonting genomförs. Den gemensamma och vägledande uppfattning för offentligt handlande som tidigare rådde är nu förlorad. I avsaknad av gemensamma synen får var och en konstruera sina egna referensramar där man kan placera in de snuttar samhället erbjuder. Människan har blivit alltings mått och det som kan vara sant för den ene kan vara för den andre helt falskt.
För att rädda vår inre frihet och värdighet måste vi öka intresset människa till människa och ju djupare vårt intresse till individens särdrag är desto närmare varandra kommer vi. Genom att söka finna det som är värt att erkänna hos andra och som lägger grunden till en värdig gemenskap, respekt och förståelse. Detta skapar atmosfär av förtroende till sig själva och de andra, vilket leder till frihet, samarbete och inre sammanhållning. I och med att förtroendet växer slutar man utnyttja eller vara beroende. Utanförskapet gynnar ingen i långa loppet, varken samhället eller människan och relationen människor emellan blir tröstlös.
Om man lovar att följa ett ideal och försöka nå ett mål knyts ett verkligt band till sin egen framtid, salighet och sina medmänniskor som man vet går samma väg. Men kunskapen om moral är inte samma sak som moraliskt handlande för alla vet hur lätt det är att diskutera och kritisera egen svaghet, men hur svårt är det inte att ändra sina vanor. Det krävs att man ständigt övervakar sig själv och övar sig fram till det goda.
Utanförskap får en att må dåligt därför att man känner sig ensam och har en känsla av främlingskap. Man kan bli aggressiv och alltid använder våld när man vill bli uppmärksammad eller hörd, som upploppet i Frankrike. Ens identitet påverkas och man kanske inte vill vara sig själv längre. Man blir falsk och har dåligt självförtroende. Man känner sig nere och deprimerad om det nu inte går så långt att man begår självmord för att man tycker att livet inte är värt att leva.
Det får värre konsekvenser om man var en grupp som var utanför. Man kan bilda brottsliga ligor och ta till kriminella handlingar som rån, mord och förgripelser på andra folkgrupper. Förtvivlan tar över känslorna när man är försummad utan någon vettig anledning.
Familjer kan också splittras eller bli hemlösa. Barn blir föräldralösa. Kan man inte försörja sig vill man inte ha barn och familjerna blir färre.
Detta skulle leda till att befolkningen i ett samhälle minskar rejält och ekonomin rasar. Man tvingas betala mer i skatt. Onödigt mycket pengar läggs på polisiärt och brottsförebyggande arbete och vissa delar av samhället blir isolerade eller förvandlas till kriminella platser. Människor som bor där vill heller inte ha någonting med resten av befolkningen att göra för att de vet att de är obeaktade och inte behövs utanför deras zoner. Det gör att varje grupp lever enskilt och ingen integration bildas. Dessutom blir det fler okunniga människor för att utbildningen inte får någon betydelse när man är med i ett främlingskap. Vad är meningen med en utbildning när man inte får jobb inom den? Utvecklingen blir långsammare för att inget samarbete mellan folkgrupperna uppkom...